Konfucianism
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln behöver språkvård. Hjälp till genom att förbättra texten. Se Rilpedia:Korrekturläsning för mer information, och Kategori:Rilpedia:Språkvård för fler artiklar i behov av språkvård. |
Konfucianism är en av Kinas tre klassiska religioner eller filosofier. Konfucianismen är i högsta grad en statsideologi, och starkt hierarkisk (till skillnad från daoismen och buddhismen). Konfucianismen lägger framförallt stor vikt vid de (vid instiftandet) traditionella kinesiska sederna, som viktiga för ett gott samhälle, en god moral, och ett gott liv.
Konfucianismens främste tänkare har efter dess konsoliderande blivit filosofen Kong Fuzi ("mästare Kong"), i väst känd som Konfucius, som levde och verkade runt 500-talet f.Kr..
De fem banden
En av de viktigaste idéerna i konfucianismen är den om de fem banden. Dessa är de olika typer av relationer eller förhållanden som anses finnas i och vara av grundläggande vikt för ett fungerande samhälle, förhållanden som står mellan över- och underordnade:
- Furste och undersåte
- Man och hustru
- Föräldrar och barn
- Äldre bror och yngre bror
- Äldre vän och yngre vän
Konfucianismen föreskriver levnadsregler för vart och ett av de fem banden; fursten skall vara god mot undersåtarna, vilka skall visa sin lojalitet mot fursten. Fadern skall visa kärlek mot sonen, som skall visa vördnad mot fadern. Den äldre brodern skall visa välvilja mot den yngre brodern, som skall visa respekt mot den äldre brodern. Mannen skall visa kärlek mot hustrun, som skall visa lydnad mot mannen. Den äldre vännen skall visa trofast hänsyn mot den yngre vännen, som skall vara trofast och visa aktning för den äldre vännen. Denna ideologi återspeglar och har också i viss grad medverkat till att bevara Kina som ett hierarkiskt och inte minst patriarkalt samhälle.
Som synes handlar det i stor utsträckning om att båda parterna på sitt sätt skall vara snälla och konfucianismen går väldigt mycket efter balans i alla delar av livet även i samhället. Kungen skall vara snäll mot folket, sträng men inte grym. Är han grym kommer inte folket att följa honom och om han är för svag kommer det att bli uppror. Yin och Yang är den symbol som bäst beskriver konfucianismen. I konfucianismens idealland skall alla veta sin samhällsplats.
Det finns speciella riter som man hade om hur man skulle bemöta varandra. Det fanns också regler för hur personerna i de fem huvudrelationerna skulle bemöta varandra. Fadern skulle bemöta sonen med välvilja och sonen skulle bemöta fadern med respekt. Fursten skulle behandla undersåten gott men undersåten skulle respektera fursten. Just den regeln följdes av kinesiska hovet men på senare tid har fokus på den riten flyttats så att den nästan bara handlar om hur undersåten ska bemöta fursten. Äldre brodern ska bemöta yngre brodern med välvilja och yngre brodern ska bemöta äldre brodern med respekt.
Konfucianismen är väldigt familjeinriktad där dyrkan av förfäder och lojalitet mot familjen är stora delar av kinesisk kultur. De äldre männen i familjen är vanligtvis de som har mest respekt och mest att säga till om.
Något konfucianismen medförde när den senare kom att bli stadsideologi var att ämbetsmän skulle utbildas och studera de ortodoxa konfucianska skrifterna, som Vår- och höstannalerna, och Spådomsboken, som delvis berättade (myter) om (delar av) Kinas historia, och också att för att bli tillsatt som byråkrat i Kina krävdes god bildning i hur exempelvis Konfucios skulle tolkas.
Ett annat viktigt bidrag till kinesisk statsfilosofi som konfucianismen först motsatte sig, men senare anammade, var införandet av meritokrati i stället för aristokrati. Idén att statstjänstemän skulle väljas till sina jobb genom att vara dugliga, och inte för att man fötts i en viss ställning, lånade man från sina idag ganska bortglömda tidiga motståndare, mohisterna.
Detta innebar i praktiken att den som lyckades skola in sig ordentligt, och enligt den ortodoxa tolkningen, i konfucianism, kunde genomgå ett skriftligt prov och förhöras om konfucianismen. Den som fick gott betyg kunde åtminstone räkna med någon form av statsanställning. Under 1700-talet såg man därmed det i den meningen jämlika Kina som ett statsfilosofiskt ideal på den punkten i Europa (där adeln ännu fick de mest framstående samhällspositionerna), ett ideal man trots allt förstås inte levde upp till till fullo.
Spridning
Förutom i Kina har konfucianismen varit inflytelserik i Korea, Japan (där den påverkat shinto) och Vietnam. Konfucianismens trolige grundare var Konfucius (efter latinets Confucius, som är en av jesuiter uttänkt latinisering av kinesiskans Kong Fuzi (alternativt Kon Fu-tse eller K'ung-fu-tzu med flera transkriptioner; han kallades även Kong Zi), "mäster Kong"), som sannolikt var en yngre samtida till den historiavetenskapligt starkt ifrågasatte Lao-tse.
Konfucianismen är ett tankesätt som har präglat Kina och andra asiatiska länder i ungefär tvåtusenfemhundra år (mest Kina). Många av länderna präglas än idag.
Se även
|
||||||||||||||||||||||||||
Denna artikel om kinesisk filosofi eller religion är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
