Kornsparv
Från Rilpedia
| ?Kornsparv Status i världen: Livskraftig (lc) Status i Sverige: Starkt hotad |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Tättingar Passeriformes |
| Familj: | Fältsparvar Emberizidae |
| Släkte: | Emberiza / Miliaria |
| Art: | Kornsparv E/M. calandra |
|
|
|
| §Emberiza calandra Auktor: Brehm, 1831 |
|
| Synonymer | |
|
Miliaria calandra |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Kornsparv (Emberiza calandra / Miliaria calandra) är den största fågeln i familjen fältsparvar. Som ensam art brukar den placeras i släktet Miliaria, men vissa placerar den istället i det större släktet Emberiza. Kornsparven häckar i södra och centrala Europa, i ett bälte österut till Mongoliet, och populationen i Nordeuropa har minskat betydligt.
Innehåll |
Beskrivning
Kornsparven är den största fältsparven i Europa med en längd på omkring 19 centimeter. Den är en kraftigt byggd fågel och kan i storlek och teckning jämföras med en sånglärka. Kornsparven är på ovansidan mörkstreckat gråbrun och har en beige-gråvit undersida med några svarta streck på strupen, bröstet och kroppssidorna. Den sparvlika, kraftiga näbben är gulskär på sidan. Könen är lika i teckningen, men hanen är betydligt större än honan, kroppsbyggnaden är 20 procent mer. Flykten går i djupa bågar. Vid kortare förflyttningar hänger den ofta med benen.
Den arttypiska sången består av ett kort, gnisslande och accelererande metalliskt ljud, som kan liknas med skramlande nycklar. Strofen framförs flitigt, vanligen från en låg buske, stolpar eller från telefonledningar. Buskskvättor har i vissa fall visat sig kunna imitera kornsparvens läte. Locklätet är dels ett orent tsritt men även ett hårt knäppande bitt eller bt.
Utbredning, taxonomi och biotop
Kornsparven häckar i Europa söder om 60 grader N, i nordvästra Afrika och i sydvästra Asien österut till Mongoliet. Den är huvudsakligen stannfågel, men vissa populationer som häckar i kallare regioner i Centraleuropa och Asien flyttar söderut på vintern. I Sverige förekommer arten endast i nordvästra och sydöstra Skåne.
Det finns idag tre erkända underarter av kornsparv:
- E. c. calandra, inkl. thanneri (Tschusi 1903) - utgör merparten av den västliga populationen
- E. c. clanceyi (Meinertzhagen 1947) - häckar i västra Skottland och västra Irland.
- E. c. buturlini (Hermann & Johansen 1907) - häckar från sydöstra Turkiet och norra Irak österut till västra Kina.
Christian Ludwig Brehm beskrev denna fältsparv 1831 som Emberiza miliaria. Eftersom den är den största arten inom familjen fanns det misstankar om att den inte tillhörde släktet Emberiza och baserat på studier av Voous som publicerades 1977 så separerades arten till det egna släktet Miliaria.[1] Detta baserades förutom på storleken även på att den har den minst distinkta fjäderdräkten, att näbbhalvornas kanter inte är raka, att den har en komplett postjuvenil ruggning och att könen skiljer sig åt i storlek men inte fjäderdräkt.
Fortfarande placeras kornsparven ofta i detta egna släkte, exempelvis av Sveriges ornitologiska förening, men både skelettanalyser och studier av mitokondriellt DNA talar emot att placera kornsparven utanför släktet Emberiza.[2][3]
Kornsparven lever i utpräglad jordbruksbygd. Den föredrar öppna landskap med träd, fält, åkrar och ängar. På senare tid har det visat att kornsparven vill ha områden med små odlingsytor på något mindre bördiga jordar. Beståndet har minskat kraftigt i antal i nordvästra Europa på grund av förändringar i jordbruket. Det har de senaste årtionden blivit mer moderniserat och intensivt, vilket ger mindre möjlighet för kornsparven att hitta ogräsfrön och insekter till föda.
Häckning
Kornsparvens häckningssystem omfattar polygyni; vissa hanar kan ha upp till tre honor. Trots att kornsparven är en stannfågel, sker inte äggläggningen i slutet av maj. Boet brukar placeras väl gömt i åkrar, dikesrenar, klövervallar och på liknande ställen. En studie av olika bon av kornsparv 2005, visade att åtta reden var lagda i betor, sex stycken i potatisfält, fyra i ärtor och vete, två säkra samt ett troligt placerat i korn, och ett vid en obetad hage i högört. Boet brukar ofta vara byggt av gräs och tätat med hår eller finare gräs.
Kullen består vanligtvis av 4-5 ägg som är färgade askgrå med bruna eller mörkare grå fläckar och streck. Det händer att honor lägger flera kullar under häckningssäsongen. Honan sköter också mest om ruvningen och uppfödandet av ungarna.
Föda
Kornsparven äter framför allt frön, men drygar ut sin diet under sommaren med insekter. Boungar matas främst med insekter, då hopprätvingar, fjärils- och växtstekellarver, skalbaggar, samt spindlar.
Status
Det europeiska beståndet av kornsparv har gått tillbaka betydligt, främst i nordvästra Europa. Man uppskattar populationen i Europa till minst 7,9 miljoner häckande par och att den har minskat i 17 av 33 länder men ökar i fem länder. Beståndet i Danmark halverades under perioden 1980-1990 och 1994 uppskattades det till 31 000 par. Sedan dess har arten ökat påtagligt.
Kornsparven är i Sverige listad som Starkt hotad (EN). Den var i början av 1800-talet känd från Skånes slättlandskap samt i södra Halland och förekom där mycket talrikt. Under 1800-talets mitt expanderade arten norrut till Bohuslän, Västergötland, Blekinge, sydöstra Småland och häckade troligen även på Öland och Gotland. I slutet av detta sekel, runt 1890, noterades en minskning och kornsparven försvann från de norra landskapen. Nedgången skedde också under 1900-talet, i början av 1960-talet förekom den endast på ett litet antal platser i södra och västra Skåne. Från mitten av årtiondet häckade åter ett fåtal par på Öland och i Halland, medan populationen i Skåne återhämtade sig.
Under 1980- och 1990-talet inträffade en kraftig nedgång på nytt; hela det svenska beståndet av kornsparv bestod under 1990-talets mitt av runt tio stycken individer. Projekt kornsparv i Skåne samt åtgärdsprogrammet för kornsparv har gjort att arten ökat något i Sverige.
Referenser
Fotnoter
- ↑ Voous, K. H. (1977) Ibis, nr.119, sid:376-406
- ↑ Webster & Webster (1999) Auk nr.116, sid:1054-1074
- ↑ Lee PLM, Richardson LJ & Bradbury RB (2001) The phylogenetic status of the Corn Bunting Milaria calandra based on mitochondrial control-region DNA sequences., Ibis, nr.143 sid:299-303
Källor
- Åtgärdsprogrammet för Kornsparv från Naturvårdsverket.
- Emberiza i Nordisk familjebok, Uggleupplagan, 1907
- Corn Bunting i engelskspråkiga Wikipedia 4 augusti 2005
- ArtDatabankens faktablad - Kornsparv, läst 2007-09-01
- SOF - AviFauna stödjer Projekt kornsparv i Skåne
