Från Rilpedia

För andra betydelser, se Bro (olika betydelser).

En bro är ett byggnadsverk som leder en trafikled, till exempel väg, järnväg, kanal ("akvedukt") eller taxibana för flyg ("flygplansviadukt"), över ett hinder, såsom korsande väg, järnväg, vattendrag, dalgång eller ravin. En del broar är också byggda för fler än ett transportmedel som till exempel Öresundsbron som både har en motorväg och en järnväg.

Svenska Vägverket definierar en bro som en konstruktion där spännvidden i största spannet är 2 meter eller större.^[1]

Över vattendrag med livlig båttrafik och där även den trafik som skall gå över bron är intensiv brukar man dock försöka bygga högbroar med en anpassad segelfri höjd. Sveriges kanske mest kända högbro är Öresundsbron med en segelfri höjd på 57 meter.

Innehåll 1 Olika brotyper 1.1 Balkbroar 1.2 Konsolbroar 1.3 Bågbroar 1.4 Hängbroar 1.5 Snedkabelbro 1.6 Fackverksbro 1.7 Kategorisering efter användning 2 Historia 3 Broar i urval 3.1 Europa 3.2 Nordamerika 3.3 i Asien 3.4 Oceanien 4 Akvedukter och flygplansviadukter 5 Planerade broar 6 Föreslagna broar 7 Se även 8 Externa länkar 9 Källor

Olika brotyper

Broar kategoriseras i huvudsak efter vilken typ av konstruktion de har. Men de kan också kategoriseras efter vilken användning de är ämnade för. Båda indelningarna behandlas nedan. Det finns sex huvudtyper av brokonstruktioner: balkbroar, konsolbroar, bågbroar, hängbroar, snedkabelbroar och fackverksbroar. Det finns även ett antal undertyper såsom pontonbro, flytbro och flottbro.

Balkbroar

Huvudartikel: Balkbro

Balkbroar är horisontella balkar som hålls uppe i ändarna av stöd. De första balkbroarna var enkla stockar som låt över bäckar, och liknande konstruktioner. Nuförtiden består balkbroar ofta av stålbalkar. Lasten från en balkbro förs ned i marken vertikalt via stöden^[2], och i många fall behövs särskild förstärkning av jorden under stöden, för att undvika sättningar.

Konsolbroar

Huvudartikel: Konsolbro

Konsolbroar byggs med konsoler; horisontella balkar som bärs upp endast i ena änden. Många konsolbroar använder två konsoler, en från varje stöd, som möts i mitten. Världens längsta konsolbro är Quebec Bridge i Quebec, Kanada.^[3] Lasten från en konsolbro förs ned i stöden både i form av en kraft rakt ned och ett moment kring stödet. Detta ställer högre krav på hållfastheten hos stödet än för till exempel balkbroar.

Bågbroar

Huvudartikel: Bågbro

Bågbroar är bågformade och har landfästen i båda ändarna. Farbanan på äldre bågbroar ligger alltid ovanpå bågen, medan hos nyare (som Svinesundsbron, se bild) kan ha farbanan hängande under bågen. Lasten från en bågbro förs ned i landfästena i en riktning som motsvarar förlängningen av den riktning som bågen möter fästet. Här är det allts fördelaktigt att kunna bygga bågen mellan två bergväggar. I Dubai i Förenade arabemiraten pågår byggandet av Sheikh Rashid bin Saeed Crossing, som planeras bli färdig 2012. När den står klar kommer det att vara världens längsta bågbro.^[4]

Hängbroar

Huvudartikel: Hängbro

Hängbroar hänger från kontinuerliga kablar. De äldsta hängbroarna konstruerades med rep eller rankor och bambu. I modern tid består kablarna av ett grovt knippe stålvajer som hänger över torn, eller pyloner. Laten förs alltså vertikalt ned genom pylonerna. Vilket kräver välavvägd grundläggning av dessa. Världens längsta hängbro är Akashi Kaikyo Bridge i Japan.^[5] Världens mest kända hängbro är troligen Golden Gate-bron i San Fransisco. En av Sveriges mer betydande hängbroar är Älvsborgsbron i Göteborg.

Snedkabelbro

Huvudartikel: Snedkabelbro

Snedkabelbroar hålls likt hängbroar uppe av kablar. Men snedkabelbroar har flera kablar som är förankrade från olika höjder på pylonerna till olika platser på bron. Detta resulterar i att mindre mängd kabel går åt, och att pylonerna kan vara lägre^[6] Den första kända snedkabelbron designades år 1784 av C.T. Loescher.^[7] Den längsta sbedkabelbron i världen är Sutong Bridge över Changjiang i Kina.

Fackverksbro

Huvudartikel: Fackverksbro

Fackverksbroar byggs av fackverk av i huvudsak stål. De har en solid brobana som hålls uppe av ledat infästa balkar. Quebec Bridge som nämns ovan är även världens längsta fackverksbro.^[8]

Kategorisering efter användning

En bro konstrueras ofta för antingen tåg- väg- eller gångtrafik, eller en kombination av dessa. En akvedukt är en bro för vatten, eller sjöfart och en viadukt är en bro som förbinder punkter med samma höjd i landskapet.

Broar kommer också till oavsedd användning genom att grafitti-konstnärer ofta gillar de råa betongytorna som många brostöd utgör. Broar kan även utgöra tak över huvudet för hemlösa, eller attrahera självmordsbenägna.

Vissa broar är belägna så att de både måste vara låga, för att möjliggöra särskilt trafik över dem, och höga, för trafik under. Detta brukar lösas genom att bron byggs öppningsbar (se animationer för olika öppningsmekanismer).

Historia

De första broarna var trädgrenar eller plank och stenar som enkelt arrangerats för att man skulle kunna ta sig över hinder som vattendrag. Bågen användes första gången av romarna för broar och akvedukter, vilka några än idag finns kvar. Cement användes av romarna som byggmateriel men försvann ur bruk och tegelsten blev vanligt. Repbroar, som är en enkel konstruktion, användes av inkacivilisationen i Anderna. Under den industriella revolutionen på 1800-talet utvecklades brokonstruktioner av järn. Med utvecklingen av stål och med Gustave Eiffels metoder kunde betydligt längre broar byggas.

Broar i urval

Europa

• Öresundsbron
• Millaubron (Europas högsta bro, 270 m)
• Europabron (Europas högsta bro, 190 m, när den byggdes 1960-1963)
• Moseldalsbron (Europas näst högsta motorvägsbro, 136 m, när den byggdes 1969-1972)
• Vasco da Gama-bron (Europas längsta bro i Lissabon med 17,2Km)
• Stora Bältbron
• Tower Bridge

Se även Lista över broar i Sverige

Nordamerika

• Brooklyn Bridge
• Golden Gate-bron
• Lake Pontchartrainbron (näst längsta bron, 38,4 km)
• Verrazano Narrows Bridge

i Asien

• Akashi Kaikyo-bron (längst spann, 1 991 m)
• Bang Na-motorvägen (längsta bron, 54 km)

Oceanien

• Sydney Harbour Bridge

Akvedukter och flygplansviadukter

• Håverud
• Ljungsbro
• Arlandaleden
• Länsväg 273

Planerade broar

Broar planerade av regeringar och myndigheter.

• Fehmarn Bält-förbindelsen
• Messinabron
• Förbifart Stockholm

Föreslagna broar

Broar föreslagna av fristående organisationer, men inte regeringar.

• Kvarkenbron
• Gibraltarbron
• Berings sundsbron

Se även

• Lista över broar
• Lista över broar i Sverige
• Lista över öppningsbara broar i Sverige
• Akvedukt
• Viadukt
• Flygplansviadukt
• Kategori:Broar

• Wikimedia Commons har media som rör Bro
  Bilder & media

Externa länkar

• Martinssons - konstruktionsfakta
• Träinformation - informationsblad

Källor

1. ↑ Broar och tunnlar inför 2000-talet
2. ↑ ”Beam bridges”. Design Technology. http://www.design-technology.org/beambridges.htm. Läst 2008-05-14. 
3. ↑ ”The Quebec Bridge Disasters”. http://filebox.vt.edu/users/aschaeff/quebec/quebec.html. Läst 2008-05-14. 
4. ↑ Glass, Amy. ”Dubai to build world's longest arch bridge”. Arabian Business. http://www.arabianbusiness.com/509621-worlds-longest-arch-bridge-for-dubai?ln=en. Läst 2008-05-14. 
5. ↑ Sigmund, Pete (2007-02-07). ”The Mighty Mac: A Sublime Engineering Feat”. Construction Equipment Guide. http://www.constructionequipmentguide.com/story.asp?story=8153&headline=The%20Mighty%20Mac:%20A%20Sublime%20Engineering%20Feat. Läst 2008-05-14. 
6. ↑ Johnson, Andy. ”Cable Stay vs Suspension Bridges”. U.S. Department of Energy. http://www.newton.dep.anl.gov/askasci/eng99/eng99373.htm. 
7. ↑ ”Bridges”. NYCDOT. http://www.nyc.gov/html/dot/html/bridges/reconstruction.shtml. Läst 2008-05-14. 
8. ↑ World's Longest Bridge Spans