Fehmarn Bält-förbindelsen
Från Rilpedia
 |
Denna artikel eller sektion innehåller information om ett framtida byggprojekt. Artikeln kan innehålla information av spekulativ karaktär, och informationen kan komma att ändras snabbt allteftersom projektet fortskrider och mer information blir tillgänglig. |
Fehmarn Bält-förbindelsen (danska: Femern Bælt-forbindelsen, tyska: Fehmarnbelt-Querung), i vardagligt tal Fehmarn Bält-bron är namnet på den planerade förbindelsen över Fehmarn Bält.
Den kommer i princip att få samma sträckning som färjelinjen Rødbyhavn-Puttgarden.
Innehåll |
Beslutsprocess
Bron har diskuterats i flera årtionden. Efter byggandet av Storabältbron och Öresundsbron har Danmarks regering engagerat sig för denna bro. Tyskland har inte varit lika intresserat. Först när Danmark erbjöd sig att ensamt lösa finansieringen accepterade Tyskland projektet.
I Berlin tecknades den 29 juni 2007 en avsiktsförklaring mellan Danmarks transportminister Flemming Hansen och hans tyske kollega Wolfgang Tiefensee om byggandet av bron[1]. Den 3 september 2008 undertecknade Tiefensee och den nya transportministern Carina Christensen fördraget om bygget. Tyska förbundsdagen godkände brofördraget 13 februari 2009[2]. Danska Folketinget fattade den 26 mars 2009 beslut om att bygga förbindelsen med röstsiffrorna 104-3.
Senast 2011 kommer miljökonsekvensbeskrivningen att vara klar och den egentliga byggstarten är planerad till 2012. Förbindelsen beräknas vara klar 2018[3].
I Danmark och Sverige har opinionen varit positiv, medan den varit mer negativ i Tyskland. Lokalt har man varit rädd för förlorade arbetstillfällen i färjetrafiken. Nationellt har man bekymrat sig för kostnaden för detta för tyskarna mindre viktiga projekt, samt för miljökonsekvenserna.
Bron
Bron blir 19 km lång och Europas längsta bro[4].
Bron ska innehålla både motorväg och dubbelspårig järnväg, på varsin våning. Brotypen kommer att bli snedkabelbro, tre sådana spann, ett i varje riktning för passerande fartyg, en slags "båtmotorväg".
Byggkostnaderna för bron beräknas bli 33 miljarder danska kronor[5]. Därtill kommer för Danmark landanläggningar för drygt 6,7 miljarder DKK eller 900 miljoner euro i 2007 års priser. De tyska kostnaderna stannar vid 840 miljoner euro i 2003 års priser..[6]
Danmark, med sitt större intresse av bron, ska stå för kostnaderna för själva bron. Det ska enbart gälla en lånegaranti är det tänkt, eftersom bron betalas med lån, och broavgifter ska betala lånen. I gengäld får danska staten bestämma om och behålla avgifterna efter det att bolagets skulder är betalda. Brobolaget blir danskt. Betalstationerna kommer att placeras på den danska sidan, och ge danska arbetstillfällen. 2050 beräknas kostnaderna för brobygget vara betalda.[6]
| Längd | 19 km |
| Utformning | Snedkabelbro |
| Spännvidd | Tre huvudspann på vartdera 724 m (ej slutgiltigt faststält) |
| Trafik | Väg och järnväg |
| Byggperiod | 2010-2018 |
| Byggkostnad | 46 mdr DKK (6,1 mrd €) inkl anslutande förbindelser |
| Trafik (2018) | 10000 bilar och 4000 tågpassagerare per dygn |
| Förväntad återbetalningstid | 30 år |
Anslutningar
Inom projektet kommer man att bygga ca 30 km ny motorväg (väg E47), samt att mellan Vordingborg och Lübeck, 160 km, utöka spårkapaciteten från enkelspår till dubbelspår, och elektrifiera banan (den har ingen el idag mellan Ringsted och Lübeck). Banan kallas Sydbanen på dansk sida. Den danska järnvägsutbyggnaden blir till stor nytta inte bara för den internationella trafiken utan också för den ganska täta regionala trafiken Köpenhamn-Nykøbing. På samma sätt blir den tyska utbyggnaden till nytta för lokala tåg i distriktet Ostholstein som har 205.000 invånare.
Danmark får använda avgifter för att betala lånen även till sina byggen på land. [7]. Hastigheten planeras att höjas mestadels till 180 km/h från dagens cirka 130 km/h. Troligen kommer Storstrømsbron inte att ersättas, åtminstone under en period, vilket innebär enkelspår just där. [8]
Tyskland har förbundit sig att svara för nödvändiga förbättringar av landförbindelserna på den tyska sidan. En fyrfilig väg och elektrifiering av järnvägen ska vara klart då bron är klar[7]. Dubbelspårig järnväg behöver dock inte vara klart förrän 7 år efter bron enligt avtalet och inga straff om det blir klart ännu senare. Fehmarnsundbron tillåts förbli 1+1-filig och enkelspårig av kostnadsskäl. Tyskland får inte del av broavgifterna och får finansiera sina byggen själva. En motivering till Tysklands tveksamhet är regler om statsskuld. Statliga bolags skulder räknas som statsskuld om staten garanterar dem, och statsskulden ska hållas nere enligt både tysk och EU-policy.
Tågen Köpenhamn-Hamburg (340 km) tar idag (2007) 4 tim 40 min. Med bron och förbättring av järnvägen kommer det att ta under 3 timmar. Även för personbilar kommer man att spara minst en timmes tid.
Se även
Källor
- ↑ Kommentar av Flemming Hansen, 29 juni 2007
- ↑ Bundesrat billigt Fehmarnbelt-Querung
- ↑ Tidsplan ifrån danska Transport- og Energiministeriet
- ↑ en:List of bridges by length
- ↑ http://www.trm.dk/graphics/Synkron-Library/trafikministeriet/Publikationer/Rapporter/2006-Femern/Opd.%20290607/faktaark_data.pdf Fakta om Femern Bælt-forbindelsen 2007
- ↑ 6,0 6,1 Historiskt brobeslut i Köpenhamn, Dagens Nyheter, 26-03-09
- ↑ 7,0 7,1 http://www.fehmarnlink.com/dk/Material+folder/Documents/2007+publikationer/Aftalememorandum+af+29.+juni+2007
- ↑ http://www.regionsyddanmark.dk/dwn59372
