Nordirland

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Northern Ireland (engelska)
Tuaisceart Éireann (iriska)
Norlin Airlann (ulsterskotska)

(Inofficiell flagga) (Statsvapen)
Motto: Dieu et mon droit (franska för Gud och min rätt).
Nationalsång: A Londonderry Air (de facto) God Save the Queen
Huvudstad	Belfast (iriska: Béal Feirste) 54°35.456′N 5°50.4′V
Största stad	Belfast
Officiella språk	Engelska Iriska Ulster Scots
Statsskick	Konstituerande land av en unionsstat
Självstyre	8 maj 2007
Monark	Elizabeth II
Premiärminister	Gordon Brown
Försteminister	Peter Robinson
Vice försteminister	Martin McGuinness
Yta  - Totalt	13 843 km²
Folkmängd  - Totalt (2001)	1 685 267
Valuta	GBP
Tidszon	UTC
Skyddshelgon	Sankt Patrick
Toppdomän	.uk
Landsnummer	44

Nordirland är en riksdel och självstyrande provins inom det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Nordirland, beläget på ön Irland, är den minsta riksdelen efter England, Skottland och Wales vilka är belägna på ön Storbritannien.

Irland utgjorde tidigare ett av de konstituerande länderna (engelska: constituent country) inom det förenade konungariket, men efter en delning av ön på 1920-talet ingår numer endast den norra delen som en riksdel medan Republiken Irland på den södra delen är en självständig stat. Nordirland utgör större delen av Ulster, och detta namn används ofta som benämning för Nordirland.

Nordirland har en yta på cirka 14 000 km² och hade en befolkning på 1 685 267 invånare vid folkräkningen 2001. Huvudstad är Belfast med cirka 500 000 invånare.

Historia

Huvudartikel: Irlands historia

Under medeltiden utgjorde Irland en feodalt styrd stat med den engelske kungen som furste. Den irländska statsbildningen var trots detta skild från England och detta tillstånd kvarstod även när Irland 1541 omvandlades till kungarike i personalunion med England. Den 1 januari 1801 införlivades Konungariket Irland med Konungariket Storbritannien och bildade det Förenade konungariket Storbritannien och Irland.

Nordirland bildas

Irland utgjorde ett av det konstituerande länderna inom det förenade kungariket till dess att ett inbördeskrig framtvingade en delning 1921. Tre provinser i syd Connacht, Leinster, Munster bröts ut och bildade en fristat inom det brittiska imperiet, medan huvuddelen av den fjärde provinsen Ulster fortsatte tillhöra det förenade konungariket. Tre av Ulsters grevskap, Cavan, Donegal och Monaghan, tillföll fristaten, medan de sex som återstod, Antrim, Armagh, Down, Fermanagh, Derry och Tyrone, sammantaget hade en protestantisk befolkningsmajoritet.

Nordirlands historia har i mycket präglats av konflikten mellan unionister, som vill behålla unionen med Storbritannien, och irländska nationalister, som vill att Nordirland ska uppgå i en enad irländsk republik. Unionister är oftast protestanter och i synnerhet de unionister som förespråkar väpnad kamp brukar kallas lojalister. Nationalister är oftast katoliker och i synnerhet de nationalister som förespråkar väpnad kamp mot Storbritannien för ett enat Irland brukar kallas republikaner.

Delningen skedde i enlighet med det avtal som 1921 slöts mellan den brittiska regeringen och de irländska nationalister som tagit makten över större delen av ön. Avtalet innebar att Nordirland fick inre självstyre med eget parlament och att de båda delarna av Irland skulle upprätta ett gemensamt råd som kunde leda till ett gemensamt parlament, samt att en kommission skulle se över gränsdragningen. Varken det allirländska samarbetet eller gränskommissionen fick dock någon praktisk betydelse. Nordirlands gränser stod fast och de unionistiska politiker som fick makten i Nordirland var inte intresserade av närmare samarbete med södra Irland. Den brittiske monarken antog 1927 titeln som kung över det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

Konflikten i Nordirland

Huvudartikel: Konflikten i Nordirland

Det självstyrande Nordirland hade hela tiden en stor katolsk minoritet. Den protestantiska majoriteten dominerade dock helt politik och rättsväsen och regionen styrdes från början av 1920-talet till början av 1970-talet av samma parti, Ulster Unionist Party. Bland annat genom manipulation av valsystemet utestängdes den katolska nationalistiska befolkningen i praktiken från politiskt inflytande och katoliker utsattes också för diskriminering inom arbetslivet och i boendet. Samhället i Nordirland är segregerat med katolska respektive protestantiska bostadsområden.

Det förekom ofta våldsamma konfrontationer mellan katolska och protestantiska grupper, särskilt i samband med Oranienordens och andra protestantiska ordnars parader.

Den mest intensiva perioden av inre konflikten i Nordirland kan anses börja av olika anledningar år 1967 och avslutas med Det provisoriska IRAs utlysning av vapenvila år 1997.

Under 1990-talet och 2000-talet har förhandlingar pågått mellan de brittiska och irländska regeringarna och de politiska partierna i Nordirland. Sedan 1997 har dessa förhandlingar inbegripit Sinn Féin, som har nära förbindelser med IRA. Förhandlingarna ledde 1998 till långfredagsavtalet, som godkändes i folkomröstningar i Nordirland och Republiken Irland. Därefter har försök att genomföra avtalet flera gånger skett, liksom vidare förhandlingar om genomförandet.

Politik

Parlamentsbyggnaden i Belfast kallas Stormont

En viktig del av långfredagsavtalet var inrättandet av demokratiska institutioner på regional nivå i Nordirland. 25 juni 1998 hölls val till ett ny regional församling (Northern Ireland Assembly) med 108 ledamöter. Valsystemet är proportionellt med enkel överförbar röst, liksom i de lokala valen. 6 ledamöter valdes från var och en av de 18 valkretsar som används vid val till det brittiska parlamentet. I november 2003 hölls regionala val igen enligt samma system. Enligt långfredagsavtalet ska Nordirland styras av en regering (Northern Ireland Executive) ledd av en First Minister ("försteminister") och en Deputy First Minister ("vice försteminister"), som väljs av församlingen. Övriga ministerposter tillsätts proportionellt bland partierna. Självstyret är begränsat, exempelvis försvar och utrikespolitik styrs från London.

Det regionala självstyret har flera gånger upphävts på grund av samarbetssvårigheter mellan de olika partierna och olika uppfattningar om hur långfredagsavtalet ska genomföras. Framför allt har det varit oenighet mellan Sinn Féin och de unionistiska partierna i frågan om Sinn Féin kan ingå i regeringen, med tanke på partiets associering med IRA och inställning till polisen och rättssystemet i Nordirland.Men sen 2007 tog partiet historiskt beslut om att tillåta polis patrullera katolska områden.Kravet de hade var poliserna skulle var katoliker.Detta öppnade för en regering med Sinn féin.

Partisystemet i Nordirland är uppdelat i två block, ett unionistiskt och ett nationalistiskt, efter inställningen i frågan om Nordirlands konstitutionella ställning. Sedan 1980-talet har de största partierna på den unionistiska sidan varit Ulster Unionist Party (UUP) och Democratic Unionist Party (DUP) och på den nationalistiska sidan Social Democratic and Labour Party (SDLP) och Sinn Féin.

Nordirland har 3 platser i EU-parlamentet som en del av Storbritannien.

Onsdagen den 7 mars hölls allmänna val i Nordirland. De två största partierna blev de båda ärkefienderna och ytterlighetspartierna på respektive sida, Sinn Fein på den katolska och DUP på den protestantiska. Väljarna övergav de mer mittsökande partierna SDLP och UUP, vars respektive partiledare John Hume och David Trimble fick Nobels fredspris för att de lyckades få slut på våldet och sy ihop fredavtalet 1998.

Partier utan plats i parlamentet saknas på listan.

Regeringen

Vid midnatt 7 maj 2007 tog den nya regeringen över makten i Nordirland.

Observera att regeringen inte har försvars- och justitieminister, vilket beror på att självstyret inte gäller över rättsväsende och försvar. Exempelvis stiftas lagar fortfarande i London.

Ekonomi

Traditionellt har jordbruk och industri (främst skeppsbyggande och textilindustri) haft stor betydelse för Nordirland. Senare strukturförändringar, inre oro och den perifera belägenheten har medfört månge nedläggningar, och Nordirland räknas som ett ekonomiskt problemområde på de brittiska öarna.

Demografi

Nordirlands protestanter är ofta ättlingar till de skotska protestanter som emigrerade till Nordirland under 1600-talet. Medan Irlands katoliker förenas av en irländsk nationell identitet och många fortfarande strävar efter att Nordirland ska förenas med Republiken Irland identifierar sig protestanterna i första hand med britterna och vill bevara unionen med Storbritannien. Då parterna är identifierade utifrån etnisk tillhörighet kallas konflikten en etnisk konflikt. Det var bland annat detta som låg till grund för Irlands delning i början av 1920-talet.

Konflikten har också lett till att den ekonomiska utvecklingen bromsats upp, och arbetslösheten är därför stor. Den protestantiska majoriteten minskar hela tiden, dels beroende på att många unga protestanter lämnar ön och bosätter sig i Storbritannien.Tidigare dominerade protestanterna Belfast, men nu börjar katolikerna vara i majoritet. Protestanterna, både från medel- och arbetsklassen, har i hög grad flyttat därifrån och deras hus har ofta övertagits av katoliker. De som bor kvar är ofta äldre och de som inte har råd att flytta, och de känner sig mer och mer undanträngda.

Nordirland får årligen ekonomiska bidrag på omkring 4 miljarder pund från Storbritannien.^{[källa behövs]}

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Nordirland
  Bilder & media

v • d • r Storbritanniens riksdelar och regioner Storbritanniens riksdelar England · Skottland · Wales · Nordirland Englands regioner Storlondon · Nordvästra England · Nordöstra England · Sydvästra England · Sydöstra England · Västra Midlands · Yorkshire och Humber · Östra England · Östra Midlands