Riksväg

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Riksväg är en klassifikation av vägar som finns i flera länder. Betydelsen av klassifikationen varierar mellan olika länder, men riksvägar är ofta vägar som anses vara viktiga för landets infrastruktur.

Innehåll

Sverige

9

Riksväg kallas i Sverige de vägar som har vägnummer från 1 till och med 99. Riksvägarna håller ofta en relativt hög standard och passerar ibland genom flera län. Riksvägarna med låga nummer ligger i söder och de med höga ligger i norr. År 1961 fastställdes vissa riksvägar som europavägar, samtidigt som riksvägssystemet i Sverige gjordes om helt. Detta skyltades från 1962.

Sveriges riksvägsnät 2009, Europavägarna inkluderade.

Riksvägarna täcker hela Sverige. De plogas med prioritet under vintern. Riksvägarna tillhör gruppen allmänna vägar, vilket innebär att man inte behöver tillstånd för att trafikera dem. Ägare är staten. Riksvägar skyltas med vita tecken på blå botten med vit bård.

En europaväg räknas också som en riksväg med samma nummer som europavägen, men bara europavägsnumret skyltas.

Det finns även vägar som planerings- och budgetmässigt räknas som riksvägar men som inte skyltas med något nummer, ibland kallade grenvägar. De kallas internt ett riks- eller europavägsnummer och en punkt med två siffror efter. Till exempel E4.05 eller E6.20. Detta till skillnad mot sekundära länsvägar som inte heller har skyltade nummer. Trots att riksvägarnas "grenvägar" alltså hör till riksvägsvägnätet kan samma nummer finnas i mer än ett län. Det gäller bland annat 31.02 och 51.01. Emellertid tycks man försöka undvika dubbletter, vilket visar sig som luckor i numreringen inom många län, till exempel mellan spannet E4.03 - E4.09 och E4.21 i Östergötlands län.

Standard

Standard på vägutformningen varierar när det gäller riksvägar. En riksväg kan vara allt från en motorväg till en smal vägbana med tvära kurvor och mötande trafik. Standarden beror mycket på när vägen byggdes och de regler och principer som gällde då. Det finns inga krav på att förbättra befintliga vägar som inte uppfyller nybyggnadskraven och det finns många riksvägar som inte uppfyller minimireglerna för glest trafikerade riksvägar. De förbättras efter hand i en långsam takt som kommer att ta åtskilliga årtionden[källa behövs].

Vid nybyggen och stora ombyggnader beror kraven på vägstandard på hur hårt trafikerad vägen är. En nybyggd riksväg ska alltid vara minst 8 m bredd och belagd (asfalterad) och vid uppklassning från länsväg till riksväg krävs det att vägen är 6 m bred och belagd. Denna lägre standard är vanlig i Norrland. Ett argument för att behålla de smalare vägarna är att det inte anses försämra trafiksäkerheten särskilt mycket. Trafikanterna kör långsammare eftersom vägen upplevs farligare vilket jämnar ut trafiksäkerheten även om det försämrar framkomligheten.

Nummersystem och historia

Nuvarande system infördes 1962, men har ändrats för åtskilliga riksvägar sedan dess. Innan dess, under tiden 1945-1962 användes ett system med riksvägar 1-14, och länsvägar 30-400.

Systemet som infördes 1962 hade följande uppbyggnad:

  • Vissa riksvägar var europavägar, och hade ett E före och följde europavägskonventionen. I Sverige fanns E3, E4, E6, E18 och E75. Senare tillkom E14, E66 och E79. Dessa europavägsnummer ändrades 1992. Se europavägar.
  • Övriga riksvägar gavs nummer ungefär enligt följande:
    • 10-20, Skåne upp till Helsingborg-Kristianstad.
    • 21-39, Södra Götaland, upp till Varberg-Jönköping-Norrköping.
    • 40-59, Norra Götaland, och Södermanland upp till Mälardalen.
    • 60-80, Svealand, från Mälaren till en linje Mora-Gävle
    • 81-99, Norrland

Inom varje del numrerades vägarna med lägst nummer i väster och i söder.

1985 genomfördes en del förändringar, då t.ex. Riksväg 28, 47, 53 och 68 samt E66 infördes eller ändrades. Några degraderades till länsvägar också.

1992 ändrades numren på de flesta europavägarna i Sverige, och då fick motsvarande riksvägar byta nummer, bl.a. 10→9, 12→11, 20→19 och 65→66. Det beror på att en europaväg är också en riksväg med samma nummer, och ingen annan riksväg får ha samma nummer som en europaväg i Sverige.

Efter 1990 har också vid flera tillfällen riksvägar slagits ihop, till exempel till 26, 27, 45, 50 och 56.

En större omläggning genomfördes 1 november 2007, då riksväg 23 lades om norr om Åseda till Linköping i stället för Oskarshamn; den gamla sträckningen blev riksväg 37. Samtidigt förlängdes riksväg 47 österut till Oskarshamn och riksväg 34 till Motala över tidigare riksväg 36.

Fler planeras eller diskuteras: 3340, 239+E45+71+80E16.

Kuriosa

  • I Sverige finns det 8 769 km riksväg (Europavägar ej medräknade) (efter det att 45:an blivit E45).
  • Norrbottens län har 1 427 km riksväg och är därmed det län som har längsta sträckningen riksväg.
  • Landskapen Öland och Gotland saknar riksvägar.
  • Gotlands län är det enda län som inte har någon riksväg.
  • Den längsta riks- eller europavägen i Sverige är E45, Göteborg-Karesuando, 1690 km.
  • Den längsta riksvägen (utom europavägar) är riksväg 26, Halmstad-Mora, 560 km. Fram till november 2006 var det riksväg 45, 1 690 km, numera E45.
  • Den kortaste riksvägen är riksväg 75, Södra länken, 9 km. Detta nummer skyltas emellertid inte förutom i själva tunnelsystemet. Den kortaste nummerskyltade riksvägen i sin helhet är riksväg 16, Dalby-Bjärred, 23 km.
  • Den högst belägna riksvägen är riksväg 84, 840 m.
  • Den lägst belägna riks- eller europavägen är E45, 35 m under havet i Götatunneln.
  • Den längsta bron på en riks- eller europaväg inom Sverige är ÖresundsbronE20, 5 350 m inom Sverige och 7 850 m totalt.
  • Den längsta bron på en riksväg (ej europaväg) är Stallbackabron nära TrollhättanRiksväg 44 (och E45), 1 392 m.
  • Det finns inte någon färjesträckning längs någon riksväg eller europaväg inom Sverige (däremot några längs primära länsvägar). Det finns dock färjor till utlandet på europavägar, men de räknas inte som svenska riksvägar.
  • Den längsta tunneln på en riksväg (och längsta vägtunneln i Sverige) är Södra länken i Stockholm på riksväg 75. Längd 4,5 km. Riksväg 75 skyltas bara med enstaka skyltar.

Sveriges nuvarande riksvägar

Skylt Läs mer Börjar söder Slutar norr Längd
9
Riksväg 9 Trelleborg Nöbbelöv / Kristianstad 140 km
11
Riksväg 11 Simrishamn Malmö 88 km
13
Riksväg 13 Ystad Ängelholm 131 km
16
Riksväg 16 Dalby Flädie 23 km
17
Riksväg 17 Landskrona Fogdarp 35 km
19
Riksväg 19 Ystad Broby 90 km
21
Riksväg 21 Åstorp Kristianstad 100 km
23
Riksväg 23 Malmö Linköping x km
24
Riksväg 24 Hässleholm Mellbystrand 73 km
25
Riksväg 25 Halmstad Kalmar 232 km
26
Riksväg 26 Halmstad Mora 560 km
27
Riksväg 27 Karlskrona Göteborg 338 km
28
Riksväg 28 Karlskrona Vägershult 93 km
29
Riksväg 29 Karlshamn Tingsryd 35 km
30
Riksväg 30 Växjö Jönköping 198 km
31
Riksväg 31 Nybro Jönköping 174 km
32
Riksväg 32 Ekenässjön Motala 124 km
33
Riksväg 33 Jönköping Västervik 164 km
34
Riksväg 34 Ålem Motala x km
35
Riksväg 35 Gamleby Linköping 75 km
37
Riksväg 37 Växjö Oskarshamn x km
40
Riksväg 40 Göteborg Jönköping 147 km
41
Riksväg 41 Varberg Borås 83 km
42
Riksväg 42 Borås Trollhättan 86 km
44
Riksväg 44 Uddevalla Götene 110 km
46
Riksväg 46 Ulricehamn Skövde 64 km
47
Riksväg 47 Oskarshamn Trollhättan x km
49
Riksväg 49 Skara Askersund 114 km
50
Riksväg 50 (Jönköping) Ödeshög Söderhamn 468 Km
51
Riksväg 51 Örebro Norrköping 110 Km
52
Riksväg 52 Örebro Nyköping 130 Km
53
Riksväg 53 Oxelösund Eskilstuna ca 100 Km
55
Riksväg 55 Norrköping Uppsala 201 Km
56
Riksväg 56 Norrköping Gävle ca 290 km
57
Riksväg 57 Södertälje Katrineholm 110 Km
61
Riksväg 61 Karlstad Eda 109 Km
62
Riksväg 62 Karlstad Långflon 222 Km
63
Riksväg 63 Karlstad Kopparberg 127 Km
66
Riksväg 66 Västerås Ludvika 104 Km
68
Riksväg 68 Örebro Gävle 230 Km
70
Riksväg 70 Enköping Norska gränsen (Flötningen) 419 Km
71
Riksväg 71 Borlänge Malung Norska gränsen (Grundforsen) 229 Km
72
Riksväg 72 Sala Uppsala 63 Km
73
Riksväg 73 Nynäshamn Stockholm 51 Km
75
Riksväg 75 Stockholm Nacka 9 Km
76
Riksväg 76 Norrtälje Gävle 156 Km
77
Riksväg 77 Knivsta Rösa 45 Km
80
Riksväg 80 Gävle Rättvik 128 Km
83
Riksväg 83 Tönnebro Ånge 216 Km
84
Riksväg 84 Hudiksvall Norska gränsen (Fjällnäs) 320 Km
86
Riksväg 86 Sundsvall Bispgården 78 Km
87
Riksväg 87 Sollefteå Östersund 151 Km
90
Riksväg 90 Utansjö Meselefors 229 Km
92
Riksväg 92 Umeå Dorotea, även kallad Konstvägen sju älvar 178 Km
94
Riksväg 94 Antnäs Arvidsjaur 135 Km
95
Riksväg 95 Skellefteå Norska gränsen (Merkenisvuopmekietje), även kallad Silvervägen 350 Km
97
Riksväg 97 Luleå Jokkmokk 168 Km
98
Riksväg 98 Överkalix Övertorneå 50 Km
99
Riksväg 99 Haparanda Karesuando 361 Km

Riksvägar som bytt nummer genom åren

De klassiska riksvägarna

Läs mer Började söder Slutade norr Numer ersatt av Skylt
Riksettan Helsingborg Stockholm E4
1
Rikstvåan Trelleborg Svinesund (norska gränsen) E6
2
Rikstrean Kropp Strövelstorp E6
3
Riksfyran Malmö Norrköping E22
4
Riksfemman Göteborg Jönköping Riksväg 40
5
Rikssexan Göteborg Stockholm E20
6
Rikssjuan Göteborg Grums E45
7
Riksåttan Ödeshög Hallsberg Riksväg 50
8
Riksnian Örebro Töcksfors (norska gränsen) E18
9
Rikstian Örebro Gävle Riksväg 50, riksväg 80
10
Rikselvan Arboga Enköping E18
11
Rikstolvan Solna Mora E18, riksväg 70
12
Rikstretton Stockholm Haparanda E4
13
Riksfjorton Sundsvall Åre E14
14

Se även Lista över historiska svenska vägar.

Nederländerna

Nederländska riksväg 2

Nederländerna har också ett system av riksvägar. Vägarna kan ha motorvägs- eller motortrafikledsstandard men kan även vara vanliga vägar. Numren är gemensamma för både motorvägar och andra huvudvägar, men en bokstav tillkommer som är olika. Vägarna är numrerade från 1 till 99 och skyltas med vägnummer samt bokstaven A på motorvägssträckor och N på övriga sträckor. Systemet med riksvägar infördes 1927 och har sedan utökats i flera omgångar. År 2004 fanns det totalt 3 268 km riksvägar i Nederländerna.

Norge

Norway National Road 116 708.3.png

I Norge är många vägar klassificerade som riksvägar av Statens vegvesen. De motsvarar både riksvägar och primära länsvägar i Sverige. Riksvägarna är indelade i två kategorier Europavägar och övriga stamvägar, och övriga riksvägar.

Europavägarna är alla stamvägar. De övriga stamvägarna är också skyltade med gröna vägnummerskyltar. De har med några undantag vägnummer som är lägre än 20 eller slutar på 0. En riksväg kan vara stamväg på en del av sin sträcka. Övriga riksvägar har vägnummer mellan 1-899. Alla riksvägarna är asfalterade, utom tre riksvägar som har en speciell turiststatus och som fortfarande är grusvägar för vildmarkskänslans skull. Se Lista över Riksvägar i Norge. Utöver riksvägarna finns "fylkesveier" (länsvägar) i Norge, som inte nummerskyltas. De motsvarar sekundära länsvägar i Sverige.

Andra länder

De viktigaste landsvägarna har varierande namn i olika länder, ibland med samband med landets styreskick. De flesta europeiska länder med motorvägar har separata nummersystem för sådana.

Se även

Personliga verktyg
På andra språk