Sollefteå

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Sollefteå
Siffrorna avser orten
Läge 63°10′N 17°16′O / 63.167, 17.267
Landskap Ångermanland
Län Västernorrlands län
Kommun Sollefteå kommun
Församling Sollefteå församling
Folkmängd(2005) 8 530 invånare
Area(2005) 941 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008)

Sollefteå är en tätort (stad) i Sollefteå församling i Ångermanland och centralort i Sollefteå kommun i Västernorrlands län

Innehåll

Historia

Sollefteå från ovan

Sollefteå kom under medeltiden att utvecklas till en viktig handelsplats. I mitten av 1600-talet anlade kronan sågkvarnar i området. I början av 1700-talet byggdes ett järnbruk upp, vilket ursprungligen bestod av en masugn, men som snart ersattes av en stångjärnssmedja med två härdar.

Bruket kom sedermera i Graningeverkens ägo, och i slutet av 1800-talet bestod det av en stångjärnssmedja med 3 franche-comté-härdar, manufaktursmedja samt såg. De betydande jordområdena gjorde dock att bruket inköptes av Sollefteå köping vid sekelskiftet för att kunna tillhandahålla kronan mark för Västernorrlands regemente. Järnbruksepoken var då i praktiken redan över. Sollefteå blev municipalsamhälle år 1885, köping år 1902 och kom slutligen att få stadsprivilegier år 1917.

Under 1950-talet började vattenkraften i Ångermanälven att byggas ut, och 1966 påbörjades Sollefteå kraftverk som ligger mitt i orten. Det blev ett av de sista kraftverken att byggas i älven och är även det sista kraftverket nedströms älven.

Militärstaden

Sollefteå var tidigare en betydelsefull garnisonsstad med två regementen, Norrlands trängkår (T 3) och Västernorrlands regemente (I 21), vilka som mest utbildade över 2000 värnpliktiga per år. Båda regementena lades ned genom försvarsbeslutet 2000. Västernorrlands regemente I 21, som helhet år 2000. Norrlands trängregemente lades ned som självständigt förband år 2000, men utbildningsbataljonen (Trängbataljonen) flyttades till Östersund, för att ingå som en del inom Jämtlands fältjägarregemente.

Stadsbild

Staden är belägen i Ångermanlands inland. Den ligger vid Ångermanälvens södra strand, ungefär en mil nedanför Faxälvens sammanflöde med Ångermanälven.

Ca 2 km från centrum ligger Hotell Hallstaberget. I direkt anslutning till hotellet ligger en skidanläggning med slalom, längdskidåkning, skidskytte och hoppbackar för ungdom, motionärer och internationell elit. Anläggningarna ägs och drivs av Sollefteå Kommun, den alpina delen är utarrenderad och drivs av Sportberget AB.

Centralt vid Ångermanälven finns campingplatsen Risön, camping med temperarat bad, tennisbanor, bangolfbana, klättringstorn, go-kart bana och fotbollsplaner.

Den lokala gymnasieskolan heter Gudlav Bilderskolan. Sollefteå har även ett naturbruksgymnasium och en skogsbruksskola..

Sollefteå kommun är Sveriges näst största vattenkraftsproducent. I Ångermanälven och dess biflöden Faxälven och Fjällsjöälven producerar 16 större kraftstationer närmare 15 procent av landets vattenkraft.

Stadsdelar är bl a Remsle, Önsta, Rödsta, Trästa, Hullsta, Prästbordet, Källsta, Billsta, Skärvsta, och Övergård.

Ångermanälven rinner ut i Bottenhavet. Mitt i Sollefteå stad finns Nipstadsfisket, som är ett exklusivt lax -och öringsfiske, vilket lockar många fisketurister.

Näringsliv

Hundskolan i anslutning till I 21, som drevs i statlig regi under regementstiden, var Sveriges enda utbildningsanstalt för brukshundar för såväl militära som civila ändamål. Numera drivs den i privat regi under namnet Iris Hundskolan AB.

I Sollefteå finns även Zeunerts bryggeri, numera uppköpt av Kopparbergs bryggeri och som specialiserat sig på lite dyrare, mer hantverksmässiga ölsorter. Bland annat har man tilldelats två medaljer i öl-VM.

Sollefteås centrala delar utvecklades starkt efter millennieskiftet genom öppnandet av de två galleriorna Prima Galleria och Citygallerian.

Kända personer från Sollefteå

Galleri

Noter

  1. Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005

Externa länkar

Personliga verktyg