Norrköping

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Den här artikeln handlar om tätorten Norrköping. För kommunen Norrköping, se Norrköpings kommun.


Norrköping
Siffrorna avser orten
Läge 58°36′N 16°12′O / 58.6, 16.2
Landskap Östergötland
Län Östergötlands län
Kommun Norrköpings kommun
Folkmängd(2005) 83 561 invånare
Area(2005) 3 478 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 28 maj 2008)
Norrköping in Sweden.png

Norrköping är en tätort i Norrköpings kommun i Östergötland i Sverige, och centralort för kommunen. Norrköping är Sveriges tionde största tätort med 83 561 invånare (2005).[2] I Norrköpings kommun bor det totalt 128 060 invånare (31 december 2008). [3]

Norrköping ligger längst in i Bråviken på bägge sidor om Motala ström (lokalt kallad Strömmen) som rinner genom staden. Dess forsar har under lång tid använts som kraftkälla för kvarnar och andra industrier, höjdskillnaden mellan sjön Glan och Bråviken är hela 22 meter. Norrköping är byggt på låglänt slättbygd, men sedan 1940-talet har odlingsmark fått ge plats för ny bebyggelse. Ända fram till 1947 odlades tobak på fälten kring nuvarande Ljura, nu är området sedan länge bebyggt med bostäder. Öster, norr och väster om staden utbreder sig ännu slättbygden, medan den södra och sydvästra är mer skogbevuxen, bland annat med naturreservatet Vrinneviskogen. Stadens södra delar är högre belägna än den norra.

Berggrunden är urberg, som är sedimentär och metamorfisk, vilket innebär att den är uppbyggd av bland annat djur, växtdelar, lera och aska som under tidens gång omvandlats till annat material.[4]

Norrköping är sedan gammalt en industri-, handels- och sjöfartsstad. Textilindustrin var fram till 1960-talet basen i stadens näringsliv, men krisen inom teko-industrin gjorde att andra branscher växte i betydelse, bland annat Philips med tillverkning av radio och TV-apparater som idag ersatts av Whirlpool som tillverkar mikrovågsugnar och pappersindustrin med Holmen Paper och Billerud. Ericsson hade tidigare tillverkning av mönsterkort i Norrköping, men sedan några år är den verksamheten avvecklad.

Innehåll

Historia

Huvudartikel: Norrköpings historia
Vattenfall i Motala ström bakom Konserthuset Louis De Geer.

Norrköping fick stadsrättigheter 1384. Eventuellt hade sådana rättigheter givits även tidigare, men då hade människor bott kring Motala ströms fall under lång tid.[5]

Stadens fick sin första storhetstid under 1600-talet när den holländske affärsmannen Louis de Geer slog sig ner i staden. Han grundade ett flertal industrier i staden, bl.a pappersbruk, vapenfabriker, klädesfabriker och ett skeppsvarv. Under denna tid var staden Sveriges till befolkningsmängden näst största stad.

Norrköping har förstörts flera gånger av yttre fiender under dess historia. Första gången var av danskar 1567 under Nordiska sjuårskriget, men mest avgörande för staden var av ryssar 1719 under Stora nordiska kriget. Staden har också drabbats av ett flertal bränder, varav en år 1655 ska ha varit väldigt ödeläggande. Efter 1719 återställdes Norrköping. Sveriges äldsta idag existerande nyhetstidning , Norrköpings Tidningar, grundades och Norrköping återtog platsen som rikets andra stad, vilket den fortsatte att vara till slutet av 1800-talet, då Göteborg expanderats.

Under 1800-talet växte textilindustrin i Norrköping och 1830 stod staden för 70 % av Sveriges klädestillverkning.[6] De goda tiderna varade ända fram till 1960-talet då konkurrensen från utlandet började kännas av. Konkurrensen blev för svår och 1970 fanns bara ett fåtal fabriker kvar. I början av 1970-talet flyttade fem statliga verk till staden, Luftfartsverket, Invandrarverket, Sjöfartsverket, Kriminalvårdsstyrelsen samt SMHI, Statens Meteorologiska och Hydrologiska Institut.

Nedläggningar, rivningsvågor och arbetslöshet präglade Norrköping under 1970-80 och 90-talen.

Under början av 2000-talet fick Norrköping ny skepnad som universitetsstad tillsammans med grannstaden Linköping. Tillsammans marknadsförs Norrköping och Linköping som den Fjärde storstadsregionen.[7]

Stadsbild

Strykjärnet i Motala ström inhyser Arbetets Museum. På bilden syns också Jan Svenungssons skulptur "The Fifth Chimney" från 1999. Skulpturen är en 14 meter hög murad skorsten som står i Motala ström

Stadens centrum var ursprungligen kvarteren kring nuvarande Gamla Torget. Torget omges idag av 1700- och 1800-talshus, bl.a Tesdorpfska, Eschelsonska och Waseska husen, på torget står Carl Milles staty av Louis de Geer. Eschelsonska huset uppfördes 1730 och är döpt efter Olof Eschelson och har bl.a inrymt stadens första bank. Tesdorpfska huset uppfördes 1827 och är döpt av vinhandlaren Johan Jacob Tesdorf.

Drottninggatan är stadens huvudgata, den sträcker sig från Norra Promenaden och järnvägsstationen, byggd 1866 (arkitekt Adolf Wilhelm Edelsvärd[8]) till Konstmuseet från 1946 (arkitekt Kurt von Schmalensee[9]). Utanför järnvägsstationen ligger Järnvägsparken samt Karl Johans park från 1887 med en staty av Karl XIV Johan från 1846.[10] Här finns även den internationellt kända Kaktusplanteringen, som har funnits här sedan början av 1930-talet. På parkens västra sida ligger det gamla stadshuset byggt i empir-stil 1801 (arkitekt Carl Fredrik Sundvall), f.d. Stora Hotellet från 1854 (arkitekt Carl Theodor Malm), Stallet från 1857 samt Ringborgska huset från 1784. En bit ifrån ligger Stora Teatern, byggd 1908 i jugendstil, arkitekt Axel Anderberg, hemvist för Östgötateatern[11].

På andra sidan Motala ström ligger Tyska torget med bland annat Grand Hotel (arkitekt Werner Northun[12]), det före detta bankpalatset för Norrköpings Enskilda Bank (arkitekt Gustaf Wickman[13]), Rådhuset från 1910 (arkitekt Isak Gustaf Clason[14]) samt Hedvigs kyrka. Vidare längs Drottninggatan ligger Gamla Telegrafstationen, byggd i jugend och nationalromantisk stil 1912, arkitekt Aron Johansson. S:t Olai kyrka uppfördes i barockstil 1765-1767. Invid Drottninggatan ligger kyrkans kampanil, populärt kallad Stadstornet. Stadens kommersiella centrum är centrerat till den södra delen av Drottninggatan, där varuhusen Spiralen, Linden och Domino (före detta Domusvaruhus) dominerar. Precis som i många andra städer drabbades Norrköping av en rivningsvåg under 1960-talet som gjorde att många äldre hus ersattes med bostads- och kontorshus i modernistisk stil.[15]

Längs Motala ström ligger det så kallade Industrilandskapet som består av de gamla fabriksbyggnaderna, de flesta byggda 1850-1917. I början av 1970-talet var området stängt och förfallet, men idag har de ursprungliga industrierna ersatts av annan verksamhet. Bland annat har Norrköpings Symfoniorkester sin hemvist i De Geerhallen som ligger i Holmens Bruks före detta pappersbruk och på Laxholmen har Arbetets Museum flyttat in i den sjuhörniga byggnaden Strykjärnet från 1917 (arkitekt Folke Bensow) där det tidigare fanns ett väveri. I YFAs (Förenade Yllefabrikernas) gamla byggnad, Kåkenhus har numera Linköpings Universitet en omfattande verksamhet, Campus Norrköping.

Entrén till Bankpalatset vid Drottninggatan. Huset ritades av Gustaf Wickman för Norrköpings Enskilda Bank, grundad 1856.

Norra, Östra och Södra Promenaderna samt Folkparken omsluter själva stadskärnan. När Promenaderna anlades under andra halvan av 1800-talet fanns det ett stort behov av skolor, och många av dessa placerades i Södra och Östra Promenaderna, däribland De Geerskolan, Kristinaskolan (båda ritade av Carl Theodor Malm) och John Lennings Vävskola/Lennings textiltekniska institut från 1887, arkitekt Carl Theodor Glosemeyer. Vid Södra Promenaden ligger även Norrköpings Tingsrätt från 1904 (arkitekt Isak Gustaf Clason) och Stadsbiblioteket (arkitekt Sten Samuelsson) från 1971. Promenaderna är sedan 1994 förklarade som byggnadsminne.[16]

Norrköping har även några mindre områden med egnahemsområden. 1898 uppfördes vid S:t Johannes kyrka tolv villor med egen trädgård och två flerfamiljshus. 1917-1918 uppfördes Röda stan med faluröda trähus med totalt 51 lägenheter. Området var tänkt i första hand för arbetare; bland de första inflyttade fanns till exempel montörer, fabriksarbetare, textilarbetare och hantverkare.[17] Området Oxelbergen tillkom på 1920-talet efter en internationell arkitekttävling, 302 lägenheter uppfördes.[18] Även i stadsdelarna Kneippen och Lindö tillkom ett mindre antal egnahemshus. Lindö ansågs vara olämpligt för bostäder fram tills Lindökanalen förverkligades 1962 - på 2000-talet har området Norrköpings högsta bostadspriser.[19]

Efter andra världskriget växte staden och nya bostadsområden tillkom. 1947-1951 byggdes Västra såpkullen, byggt efter moderna metoder och med toppmoderna lägenheter; tjugoåtta trevåningshus och tre åttavåningshus. Strax efter tillkom stadsdelen Ljura; dubbelt så stort som Västra såpkullen, och även anpassat för massbilismen. Några år senare byggde man i Södra och Norra Hageby och i slutet av 1960-talet byggdes miljonprogramsområdet Marielund, sju åttavåningshus, byggt i modernistisk stil, som några år senare drabbades av sociala problem.[20]

Hösten 1974 påbörjades byggandet av stadsdelen Klockaretorpet. Istället för höghus byggde man radhus och småhus, bara några enstaka flervåningshus tilläts, dessutom byggdes ett mindre stadsdelscentrum och spårvägen förlängdes hit.[21]

Utanför den äldre stadsdelen Smedby i sydöstra delarna av staden växte på slutet av 1980-talet stadsdelarna Bjärby, Rambodal, Ånestad och Brånnestad upp. Bebyggelsen består omväxlande av villor, radhus och flerfamiljshus och områdena innehåller inslag av både eget boende och bostadsrättsföreningar.

Kulturliv

Teater

Stora teatern, hemmascen för Östgötateatern.

Stadens första teater var Egges teater, det var en enkel teater uppförd i källarmästaren Johan Ulric Egges trädgård belägen mellan Tyska torget och dåvarande Södra Saltängsgatan. Det var på den som det nordiska uruppförandet av Shakespeares Romeo och Julia ägde rum den 5 augusti 1776. I Norrköpings Weko-Tidningar kunde man då läsa :

På måndagen som är den 5 augusti uppföres av svenska komedietruppen, det nya och allt för präktiga borgerlige sorge-spel som, kallat Romeo och Julia: som är i sitt ämne ett ibland de vackraste som någonsin blivit uppfört på svensk teater....[22]

1791 uppfördes ytterligare en teater i en tobakslada på Gamla Rådstugugatan 42-44, Dahlbergs Teater. 1798 tillkom Saltängsteatern vid nuvarande Järnvägsparken. Det var samtidigt som romantiken slog igenom så här spelades till exempel ödesdramer, riddarromantiska pjäser och franska vaudeviller med mera. Det var här som stycken av bland andra Schiller, Oehlenschläger, Grillparzer hade sin svenska urpremiär. Teatern var i bruk fram till 1850.

1850 uppfördes Eklunds Teater på en tomt bakom Stora Hotellet av köpmannen Gustav Adolf Eklund. Teatern var i bruk under lång tid, i slutet av 1800-talet spelades bland annat Ibsen, Björnson och Strindberg här. Norrköpings Arbetareförening, populärt kallad Arbis, bildades 1861, och från 1866 spelade man amatörteater. En som betydde mycket för Arbisteatern var Gideon Wahlberg som arbetade på teatern 1918-1935. Han skrev egna pjäser och sånger och hans nyårsrevyer var så populära att de kunde spelas fram till sommaren. Skådespelaren Edvin Adolphson började sin yrkesbana på Arbis, likaså Tjadden Hällström.

Eklunds Teater revs så småningom och på dess plats uppfördes 1908 Stora Teatern.[23] I början höll flera teatersällskap till där, och på 1920- och 1930-talet framförde Ernst Rolf och Karl Gerhard sina revyer här. 1947 bildades Norrköpings-Linköpings Stadsteater. Som en hyllning till Egges Teater blev Romeo och Julia den första pjäsen som spelades. En av teatereleverna hette Ernst-Hugo Järegård. Under många år leddes teatern av John Zacharias. Teatersällskapet heter numera Östgötateatern.[24]

Konst

Norrköpings konstmuseum
Norrköpings stadsbibliotek

Carl Swartz, statsminister och snusfabrikör, donerade 1913 sitt hem, Villa Swartz, åt staden. En stor konstsamling hade sedan tidigare donerats av Pehr Swartz och det blev grunden till Norrköpings Konstmuseum. Huset var dock allt för litet, i samma hus skulle även stadsbiblioteket och stadsmuseet rymmas. 1941 påbörjades byggandet av det nya konstmuseet. Eftersom detta var mitt under andra världskriget så var det ont om både material och pengar. I början gick det inte att få tag i cement, utan det såg ut som om grunden skulle få läggas med granit. Men till slut fick man tag i tillräckligt med cement för grunden och första våningen, men sedan sade myndigheterna nej och bygget låg nere till 1944. 1946 var det dags för invigning av Norrköpings konstmuseums nya hus vid Kristinaplatsen, i en byggnad ritad av stadsarkitekten Kurt von Schmalensee. Norrköpings stadsbiblioteket flyttade aldrig in i byggnaden utan fick 1973 en ny konstroversiell men värdefull byggnad uppförd åt sig ritad av arkitekt Sten Samuelsson.[25]

Framför museet står Arne Jones rörliga skulptur Spiral åtbörd som var mycket omdebatterad då den placerades där 1961 men som snabbt blev en symbol för staden. (T ex genom det kommunala organet "Norrköping Spiralen", som gavs ut i slutet av 1960-talet, samt varuhuset Spiralen (då Sveriges modernaste) som byggdes av Lundbergs 1967).

I parken utanför Folkets hus står Vicke Lindstrands skulptur ”Prisma”, som var världens största glaskonstverk när den invigdes 1967. Höjden är 11,5 meter och skulpturen är förankrad nedåt med en 27 meter lång betongpelare. Konstverket består av ett stort antal 8 mm tjocka glasskivor från Emmaboda Glasverk.

Musik

Huvudentrén till Louis De Geer, det nybyggda konserthuset

1912 bildades Orkesterföreningen, medlemmarna bestod av en blandning av amatörmusiker och militärmusiker. 1913 byggdes den före detta S:t Johannes kyrka om till konsert- och föreläsningssal och fick sitt nya namn, Hörsalen[26]. Redan samma år fick orkestern statsbidrag, och man kunde då gå och lyssna på musik två gånger per vecka, entrén kostade vid denna tid endast 25 öre. Orkesterns förste dirigent var Ivar Hellman, han efterträddes så småningom av bland andra Tord Brenner (1929-1936), Heinz Freudenthal (1936-1952), Herbert Blomstedt (1954-1962), Everett Lee (1962-1972) och Sven-Gunnar Andrén.

Orkesterföreningen, eller Norrköpings Symfoniorkester som de heter idag, växte och växte och under många år var Hörsalen allt för liten för en orkester med 87 medlemmar. Men i slutet av 1990-talet flyttade orkestern in i det nya konserthuset Louis De Geer, uppfört vid Motala ström i Holmens f.d. pappersbruk.

Eldkvarn bildades i Norrköping 1971, flyttade vidare till Stockholm några år senare, men har genom åren ofta sjungit om den gamla hemstaden. T.ex i låtar som 3:ans spårvagn, Kungarna från Broadway och Fulla för kärlekens skull.

Utbildning

Huvudartikel: Skolor i Norrköping

Norrköping har gamla traditioner som skolstad och den första folkskolan öppnade 1846. Trots att man i snabb takt byggde skolor räckte dessa nästan aldrig till för den snabba befolkningstillväxten. Många av stadens skolor kom att läggas vid promenaderna utanför stadskärnan och där finns skolbyggnaderna kvar 2008. Norrköping har haft en låg utbildningsnivå vad gäller eftergymnasial utbildning och att åtgärda detta var en av anledningarna till att Campus Norrköping etablerades 1997 i samarbete med Linköpings universitet.

Näringsliv

Textilindustrin var i 400 år den näringsgren som hela staden hade vuxit fram kring. Men den enda fabrik som återstår idag är Strömmas fabrik vid Himmelstalund, företaget är numera ett dotterbolag till Borås Wäfveri AB.

De största branscherna idag är papper/förpackning, logistik/transport, elektronik, it/media samt handel. Flera stora företag har sina stora lager i Norrköping och använder staden som bas för sin varudistribution, bland annat Whirlpool, Goodyear, Stadium och Servera.

Linköpings Universitet har en stor verksamhet i Norrköping - Campus Norrköping - och detta har de senaste åren dragit med sig en mängd småföretag med kopplingar till universitetet.

I tabellen nedan räknas några större arbetsgivare i Norrköping upp.

Företag Bransch Verksamhet
Fiskeby AB Pappersindustri Grundat 1637. Tillverkar bl.a förpackningskartonger
Holmen Paper AB Pappersindustri Tillverkar bl.a tidningspapper
Peterson Packaging Pappersindustri Tillverkar bland annat kartonger och wellpapp
SCA Packaging Sweden Grafisk industri Tillverkar förpackningar och butiksreklam
Noss AB Metallndustri Utrustning för cellulosa- och pappersindustrierna
Whirlpool Sweden AB Elektronik Tillverkar mikrovågsugnar
Å&R Carton Grafisk industri Förpackningar
Hernia Kemisk industri Lim och stärkelsederivat
Vileda/Freudenberg Household Products Kemisk industri Tidigare Teno, tillverkar Wettexdukar
Cloetta (numera är all tillverkning flyttad till Ljungsbro i Linköping. Livsmedel Godis, bl.a Polly-godis
Danisco-Cultor Livsmedel Smakråvaror, bl.a till Loranga-läsk
Robert Bosch AB Distribution Distributionslager för hela Sverige
Eklof Detaljhandel Driver Stadiumbutiker över hela landet
Transcom Tjänster Marknadsundersökningar via telefon
Enista Tjänster Vatten, avlopp, parkskötsel, infrastruktur m.m.
Teliasonera Sverige AB Tjänster Telekommunikation
E.ON (tidigare Sydkraft) Tjänster Elproduktion och distribution
Vitamex AB Livsmedel Tillverkning av brustabletter, måltidsersättning, kosttillskott (rosenrot, äppelcidervinäger, m.m.)

Militärstaden

Mellan åren 1943 och 1994 hade Flygvapnet en flottilj förlagd till Norrköping, vilken gick under namnet Kungliga Bråvalla flygflottilj eller bara F 13. Flottiljen var från början en jaktflottilj, men när Södermanlands flygflottilj (F 11) avvecklades 1980, tillfördes flottiljen en spaningsdivision. 1991 började flottiljen anpassas till JAS 39 Gripen, dock kom ett avvecklingsbeslut i samband med försvarsbeslutet 1992, genom att flottiljen skulle avvecklas den 30 juni 1994. När beskedet kom om avveckling av flottiljen var den en av de större och modernare i Sverige och hade ca 1000 anställda med en värnpliktsvolym mellan 600-800 soldater. Idag går det fd. flottiljsområdet under namnet Norrköping - Bråvalla flygplats och fungerar som ett upplag för utrangerad militär materiel i väntan på försäljning.[27]

Kommunikationer

Spårväg

Huvudartikel: Norrköpings spårvägar

Norrköping har haft spårväg sedan 1904 och kan idag stoltsera som en av tre spårvägsstäder i Sverige, med för närvarande följande linjenät:

Linje Sträcka Längd Hållplatser
2 Fridvalla - Ljura 24
3 Vidablick - Klockaretorpet 26
Totalt 50

Linje 2 är under utbyggnad mot Ringdansen.

Sommartid kör även Svenska Spårvägssällskapet museitrafik med gamla vagnar på den vita linje 1.

Vägar

Motorway DK S.svg

Norrköping är knutpunkt för flera stora vägar. Motorvägen på E4 passerar norr och väster om staden, E22:an börjar i Norrköping och fortsätter längs ostkusten mot bland annat Kalmar, Karlskrona och Malmö. Riksvägarna 51, 55 och 56 börjar i Norrköping och leder mot Örebro respektive Katrineholm. En primär länsväg finns. Den heter Länsväg 209 och leder till Östergötlands skärgård (Arkösund).

Järnvägar

Centralstationen av Adolf W. Edelsvärd har liknats vid ett italienskt lustslott

Dåvarande Östra stambanan, numera en del av Södra stambanan, mellan Katrineholm och Norrköping invigdes 3 juli 1866, och den 16 oktober 1872 invigdes sträckan till Linköping. Precis som i andra städer bidrog detta starkt till att förenkla resandet inom Sverige. På den tiden var det tätt mellan stationerna, förutom i Norrköping, som i början av 1900-talet hade tre stationer - Centralstationen, Västra station och Östra station - fanns det järnvägsstationer i Åby, Graversfors, Fiskeby och Eksund. Norrköpings Östra trafikerades av företaget Norra Östergötlands Järnvägar. 1915 invigdes även SJ:s bana mot Nyköping och Järna och man kunde då färdas bl.a till Getå och Krokek. Till Stockholm är restiden numera ca 1 h 45 minuter med InterCity-tåg, eller ca 72 minuter med X2000. Till Malmö är restiden strax under 3 h och till Köpenhamn är restiden ca 3 h 40 minuter. Det går ett större antal dagliga turer med X2000 både till Stockholm och Köpenhamn. När järnvägsprojektet Ostlänken är klart beräknas restiden till Stockholm bli cirka 45 minuter.

Flygplats

Huvudartikel: Norrköping flygplats

Norrköping flygplats (tidigare Kungsängens flygplats) invigdes på hösten 1934 men den reguljära trafiken kom igång först några år senare, då på sträckan Stockholm-Malmö-Köpenhamn. Under andra världskriget låg den kommersiella trafiken nere och flygplatsen utvecklades endast långsamt fram till mitten av 1960-talet. 1964 kunde man flyga både till Paris och Chicago. Under 1960-talet var det istället fraktflyget som utvecklades starkt med fraktflyg till både Köpenhamn och USA.[28]

Antalet passagerare från Kungsängen har mer än halverats under perioden 1997 - 2006.[29]. Från 2006 tog därför kommunen över ansvaret för flygplatsen.[30] Nu går det reguljärflyg från flygplatsen till Köpenhamn och München samt mycket charter och fraktflyg. Flygplatsen fick hela 30% fler resenärer under 2008 jämfört med tidigare. [31].

Hamn

Huvudartikel: Norrköpings hamn

Norrköpings hamn är en djuphamn som kan ta emot oceangående fartyg. Sett till hamnens yta och värdet på godset är det en av Sveriges största hamnar. 1 120 fartyg anlöpte till hamnen 2005.[32] Hamnen är en mycket betydande hamn för hela Östersjön, då den ligger centralt och det finns bra förbindelser både via väg och järnväg.

I Norrköpings hamn är även Europas största vägg för fri graffitikonst belägen.

Sevärdheter

Kända personer från Norrköping

Kuriosa

Norrköping kallas ibland för Peking pga att Sven Hedin, känd forskningsresande, under en föreläsning på gamla läroverket i Norrköping under 1910-talet pratade om sina resor i Kina. Han nämnde då att "Peking respektive Nanking betyder Norra respektive Södra Staden, ungefär som Norrköping och Söderköping". Det tog några läroverkspojkar fasta på och döpte Norrköping till Peking.

Statliga myndigheter

Sport

Se även

Litteratur

  • Arne Malmberg: Stad i nöd och lust - Norrköping 600 år, Sörlings förlag, Norrköping 1984, Andra upplagan. ISBN 91-86658-00-X. 
  • Jan Måreby: Vägvisare till naturen i Norrköping, Norrköpings kommun, Norrköping 1993. ISBN 91-630-1738-5. 
  • Lars Kvarnström m.fl.: Hans Nilsson: Norrköpings historia. 1900-talet, Centrum för lokalhistoria, Linköping 2000, sid. 10-93. ISBN 91-7219-848-6. 
  • Gunilla Peterson: Hans Nilsson: Norrköpings historia. 1900-talet, Centrum för lokalhistoria, Linköping 2000, sid. 94-225. ISBN 91-7219-848-6. 

Referenser

  1. ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. ↑ Statistik från Statistiska Centralbyrån, Excel-fil
  3. ↑ [1]
  4. ↑ Måreby (1993), s. 6-15
  5. ↑ upplev.norrkoping.se
  6. ↑ Malmberg (1984), s. 156
  7. ↑ http://www.fjardestorstadsregionen.se/
  8. ↑ Malmberg (1984), s. 186
  9. ↑ Malmberg (1984), s. 215
  10. ↑ Malmberg (1984), s. 165
  11. ↑ Malmberg (1984), s. 205
  12. ↑ Malmberg (1984), s. 205
  13. ↑ Malmberg (1984), s. 206
  14. ↑ Malmberg (1984), s. 206
  15. ↑ Malmberg (1984), s. 222
  16. ↑ http://www.norrkoping.se/kultur-fritid/kulturmiljo/byggnadsminnen/
  17. ↑ Kvarnström m.fl. (2000), s. 33
  18. ↑ Kvarnström m.fl. (2000), s. 35
  19. ↑ Kvarnström m.fl. (2000), s. 36
  20. ↑ Kvarnström m.fl. (2000), s. 52-70
  21. ↑ Kvarnström m.fl. (2000), s. 77
  22. ↑ Malmberg (1984), s. 117
  23. ↑ Malmberg (1984), s. 205
  24. ↑ Malmberg (1984), s. 116-121, 216-216
  25. ↑ Malmberg (1984), s. 207, 216-217
  26. ↑ Malmberg (1984), s. 208
  27. ↑ F 13 Kamratförening - Historia Avläst 26 maj 2009
  28. ↑ Peterson (2000), s. 153
  29. ↑ Trafikstatistik svenska flygplatser 9 april 2007
  30. ↑ Luftfartsverket - Norrköpings kommun tar över flygplatsen och sedan dess har flygplatsen börjat öka kraftigt igen. Enbart under 2008 fick flygplatsen 30% fler passagerare. 9 april 2007
  31. ↑ Norrköpings flygplats hemsida 7 mars 2008
  32. ↑ Hamnen i siffror - 9 april 2007

Externa länkar


v • d • r
Norrköpings kommun i Östergötlands län i Sverige
Tätorter
Ensjön · Herstadberg · Jursla · Kimstad · Krokek · Lindö · Ljunga · Norrköping · Norsholm · Sandviken · Simonstorp · Skärblacka · Strömsfors · Svärtinge · Vånga · Åby · Åselstad · Öbonäs · Östra Husby
 Norrköping vapen.svg
Småorter
Församlingar
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Norrk%C3%B6ping"
Personliga verktyg