Yonghegong
Från Rilpedia
Yonghe-templet (雍和宫, Yōnghégōng), egentligen Fredens och harmonins palats, är ett viktigt tibetanskt buddhistiskt tempel i Peking som tillhör Gelug-skolan.
Tempelbyggnaden byggdes först 1694 och tjänstgjorde då som officiell bostad för palatseunucker. Det omvandlades sedan till prins Yongs residens och efter det att han bestigit tronen som Yongzheng-kejsaren 1722 blev hälften av byggnaden ett tibetanskt buddhistiskt tempel, medan andra hälften förblev ett kejserligt palats.
Det är ett av de största lamaistiska templen utanför Tibet och anses vara den bäst restaurerade tempelanläggningen i Peking. Templet är orienterat längs en nord-sydlig-axel, och består av en hage, flera inre palats och olika hallar. Den viktigaste är Den oändliga lyckans hall (Wanfuge), där det står en 18 meter hög staty av Buddha Maitreya utskuren ur sandelträ. Trästammen är 26 meter hög, men åtta meter ligger under marknivån. Höjdens tvärsumma är det kinesiska lyckotalet åtta. Statyn var en gåva från den sjunde Dalai Lama till Qianlong-kejsaren.
Då flera olika folk i Qing-imperiet tillhörde den tibetanska buddhismen är templet utrustat med skyltar på fyra olika språk: tibetanska, manchuiska, kinesiska och mongoliska.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från bokmålsnorska Wikipedia
Litteratur
- Ferdinand Lessing och Gösta Montell: «Yung-Ho-Kung, an Iconography of the Lamaist Cathedral in Peking: With Notes on Lamaist Mythology and Cult» i: Reports from Scientific Expedition to the North-western Provinces of China under the Leadership of Dr. Sven Hedin. The Sino-Swedish Expedition. Publ. 18. Part VIII. Ethnography. 1, Stockholm 1942.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Yonghegong
