Yongzheng-kejsaren

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Yongzheng-kejsaren
Porträtt av Yongzheng i mongolisk dräkt
Porträtt av Yongzheng i mongolisk dräkt
Regeringstid 1723-1735
Ätt Aisin Gioro
Gemål(er) Ulanara, Jing Xian, Niuhuru, Xiao Sheng Xian
Företrädare Kangxi
Efterträdare Qianlong
Född 13 december 1678
Död 8 oktober 1735
Begravningsplats Västra Qinggravarna

Yongzheng-kejsaren regerade som Kinas kejsare från 5 februari 1723 fram till sin död och var en av Qing-dynastins mest hårdföra ledare. Han var Kangxi-kejsarens fjärde son.

När Kangxi-kejsaren avled var det oklart vem som var utsedd till tronföljare och efter Yongzhengs trontillträde cirkulerade det rykten om att han förfalskat sin fars testamente för att tillskansa sig kejsarämbetet.

Yongzheng genomförde flera viktiga reformer för att effektivisera statsförvaltningen. 1723 skapade han "Högsta rådet" (Junjichu 軍機處), vilket var sammansatt av kejserliga prinsar, medlemmar av stora sekreteriatet, presidenterna i departementen och cheferna för andra förvaltande verk i huvudstaden, vilka hade att redigera lagar och författningar.[1] Yongzheng genomförde en sträng skattepolitik och kämpade för att få ned statens utgifter. 1729 blev han den förste kejsare som förbjöd handel med och missbruk av opium.

1727 lät han sluta fördraget i Kjachta med Ryssland, som därmed fick betydande handelsprivilegier. Ryssland fick också rätt att hålla en "andlig mission" på 10 ledamöter i Peking, genom vilken Ryssland kunde få noggranna underrättelser därifrån. Nya gränskrig med mongolerna slutade 1734 med att nya territorier i Turkestans erövrades.

Även om han var en uppriktig konfucian sysselsatte han sig med olika buddhistiska skolor, framför allt med chan-buddhismen och den tibetansk-mongoliska Vajrayana-riktningen. Yongzheng inledde svåra förföljelser mot de kristna, vilkas antal utanför Peking och Kanton skall ha uppgått till 300 000 bekännare. Detta kan till viss del tillskrivas hans missnöje med utfallet av den katolska ritstriden.

Den berömda encyklopedin "Fullständig samling av skrifter och bildverk från den gamla och den nye era" (Gujin tushu jicheng) fullbordades under Yongzhengs regering.

Källor

  1. Beatrice S. Bartlett. Monarchs and Ministers: The Grand Council in Mid-Ch'ing China, 1723-1820. Vol. cr. Berkeley, CA: University of California Press, 1991.
  • Spence, Jonathan: Treason by the Book, Viking, New York 2001. ISBN 0670892920. 
Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kina, 1904–1926 (Not).
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från bokmålsnorska Wikipedia

Personliga verktyg