Warszawas getto
Från Rilpedia
| Warszawas getto | |
|---|---|
| Placering | Warszawa i Polen |
| Gettots skapades | Okt-Nov 1940 |
| Gettots stängdes | Maj 1943 |
| Antal invånare | 450 000 |
| Gettots tyske ledare | Auerswald, nazikommissarie; Frank Grassler, biträde till Auerswald och Schlosser, ekonomiavdelning. |
| Juderåtes ledare | Adam Czerniaków |
| Tyska företag i gettot | Företag kopplade till krigsmakten |
| Deportering till | Huvudsakligen Auschwitz |
| Antal döda | Den stora merparten |
| Antal överlevande | Mycket begrännsad skara |
| Övrigt | Största gettot i ockuperade Polen, Judarna gjorde uppror |
Warszawas getto (polska Getto warszawskie) var ett judiskt getto i Generalguvernementet som del av förintelsen under andra världskriget och det största judiska gettot som inrättades av Nazityskland. Under de tre år då gettot existerade skapade svält, sjukdomar och deportation till koncentrationsläger att antalet judar sjönk från cirka 450 000 till 37 000. Gettot skapades i mitten av 1940 i centrala Warszawa, väster om gamla staden. Warszawas getto var platsen där gettoupproret ägde rum, vilket var ett av de första större upproren gentemot förintelsen och ockupationen.
Innehåll |
Gettot skapas
Efter Tysklands anfall mot Polen den 1 september 1939, som var inledningen till andra världskriget, följde en snabb framryckning av den tyska fronten vilket gjorde att Warszawa tvingades att kapitulera den 28 september 1939. Efter kapitulationen ingick Warszawa i det av ockupationsmakten bildade Generalguvernementet. Olika former av inskränkningar och nya lagar speciellt riktade mot judar började snart att gälla.
Generalguvernementets tyske generalguvernör Hans Frank utfärdade den 2 oktober 1940 en order om att inrätta ett getto. Inom sex veckor tvingades den ickejudiska befolkningen att flytta från gettots fastställda område och judarna tvingades flytta in i området. På detta sätt kunde ickejudar och judar separeras vilket var en del av den tyska ockupationsmaktens strategi.
Warszawas getto blev natten mellan den 15 och 16 november 1940 avskilt från den övriga staden genom en tre meter hög mur vilken till att börja med hade 22 in- och utpassager som vaktades. Ockupationsmakten tillsatte ett juderåd (tyska Judenrat) i Warszawas getto i likhet med de andra judiska gettona. Juderådet var en form av (maktlös) "självförvaltning" med bland annat en underlydande judisk ordningspolis. Till ledare för juderådet i Warszawas getto valdes Adam Czerniaków.
Trots stor trängsel skickades ständigt nya judar till gettot. Gettots befolkning låg ursprungligen på cirka 380 000 judar vilket var cirka 30 procent av Warszawas befolkning trots att gettots storlek bara var 2,4 procent av Warszawas yta. Detta gjorde att det var mycket trångbott i gettot. Warszawa var innan kriget den stad i Europa som hade den största judiska befolkningen. Till gettot blev inte bara judar från Warszawa deporterade utan också från andra polska regioner och från andra ockuperade länder.
Ockupanterna hade fabriker i gettot där en del av judarna jobbade inom verksamheter relaterade till kriget. Det fanns bland annat ett företag som reparerade soldatkläder. På detta sätt kunde den tyska krigsmakten få billig arbetskraft.
Deportation och stängning av gettot
Den 22 juli 1942 informerades juderådet att alla judar skulle deporteras österut. Undantag gjordes för de som arbetade i tyska fabriker, arbetade på judiska sjukhus, medlemmar av juderådet och deras familjer, och de som arbetade för den judiska ordningspolisen och deras familjer. Detta var starten för deportationen av de flesta judarna i gettot till främst förintelselägret Treblinka.
Efter de stora deportationerna bildade flera politiska organisationer en gemensam organisation som kallades ŻOB (Żydowska Organizacja Bojowa, Judiska kamporganisationen), som leddes av Mordechai Anielewicz, och bestod av 220-500 personer. Ytterligare 250-450 personer var organiserade i ŻZW (Żydowski Związek Walki, judiska kampförbundet). Medlemmarna av dessa grupper hade inga illusioner angående tyskarnas planer och de ville kämpa även om det ledde till döden. Deras beväpning bestod mestadels av pistoler, hemmagjorda bomber och Molotovcocktails. ŻZW var bättre beväpnade på grund av bättre kontakter med polackerna utanför gettot.
Judarna i gettot revolterade i ett uppror som ägde rum i april 1943 vilket kvästes brutalt av nazisterna.
Litteratur och film
- Władysław Szpilman: Pianisten (självbiografisk bok) och Pianisten (film baserad på boken)
- Lena Einhorn: Ninas resa (självbiografisk bok) och Ninas resa (film baserad på boken)
Se även
- Warszawaupproret 1943
- Polen under andra världskriget
- Generalguvernementet
- Tadeusz Bór-Komorowski
- Jürgen Stroop
- Erich von dem Bach-Zelewski
Externa länkar
