Vulkan

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Vulkanutbrott)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Andra betydelser av vulkan hittas på Vulcan
Vulkanutbrott.
Sköldvulkan (Hawaiivulkan).
Stroboliskt utbrott.
Peleansk utbrott.
Utbrott av Surtsey-typ.
Undervattensutbrott.
Subglacialt utbrott.


En vulkan bildas då het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre genom sprickor i jordskorpan och stelnar till lava då den når ett kallare medium, såsom luft eller vatten. Magman kan tränga upp från manteln genom berggrunden eftersom den har en större volym och lägre densitet än det fasta berget. Innan den når ytan samlas magman i stora magmakammare där den förblir den tills sprickor och hålrum i berget gör att den kan fortsätta att stiga uppåt. När magman når markytan eller havsbotten har vi ett vulkanutbrott och magman övergår till att kallas lava.

Vulkaner kan delas upp i två olika kategorier. De som har explosiva förlopp och de som bara rinner ut över omgivningen. Vilken typ av vulkan som bildas beror bland annat på halten kisel (SiO2), vilket påverkar hur lös magman är samt mängden gas. Om magman är trögflytande innehåller den mer än 65 % kisel (SiO2). Magmans konsistens gör att gasen inte försvinner på ett lätt sätt och trycket ökar nere i kammaren. Det hela kan sluta med att man får ett explosivt förlopp där hela berget rämnar och lava kastas långt upp i luften. Montagne PeléeMartinique är ett exempel på en sådan vulkan. Om magman är lös och lättflytande hittar gasen lätt ut och kan försvinna. Denna typ av magma rinner bara lugnt ut genom öppningar i jordskorpan som lava. Lättflytande magma innehåller mindre än 52 % kisel.

Vulkanutbrott är ofta förknippade med att många människor dör. Oftast är det dock inte själva lavan som dödar, den flyter fram så pass långsamt att man hinner undan, utan det är det moln av giftigt gas som strömmar nedför vulkanens sida precis före utbrottet. Lavaflödet skapar i stället en stor materiell förstörelse. Hus, plantage och odlingar brinner upp, åkrar och skogar täcks av stelnad lava. Vid ett explosivt förlopp kommer lavan ned i form av vulkaniska bomber. Dessa varierar i storlek från några millimeter till block stora som hus. Dessa kan komma ner från vulkanens sidor som rena eldstormar uppblandade med sten och aska. Askan är vit som snö men täcker och kväver allt i sin väg. Många städer har gått förlorade genom historien, till exempel Pompeji i Italien.

Världens vulkaner släpper årligen ut mellan 130 och 230 teragram koldioxid i atmosfären.

Innehåll

Områden där vulkaner bildas

Vissa områden på jorden har fler vulkaner än andra. Dessa områden är oftast förknippade med gränserna för de litosfärsplattorna som jorden består av eller så uppträder de som isolerade företeelser, så kallade hot spots. Vulkaner kan vara vilande (ingen aktivitet) eller aktiva (nästan konstanta utbrott och utbrott tidvis).

Vulkaner i spridningszoner

Den Mittatlantiska centralryggen är ett område mitt i Atlanten där två litosfärsplattor åker isär, en så kallad spridningszon. Då plattorna åker isär bildas sprickor, där magma kan tränga upp och ny havsbotten bildas då magman stelnar. En del spridninsgzoner ligger under vatten, som till exempel den Mittatlantiska centralryggen, medan andra finns på kontinenterna, såsom det Östafrikanska gravsänkesystemet. Island är ett exempel på öbildning i en spridningszon genom vulkanism.

Vulkaner i områden där kontinentalplattor kolliderar

En subduktionszon är ett område där två litosfärsplattor, vanligtvis en oceanisk platta och en kontinentplatta, krockar och formar en djuphavsgrav. Den del av skorpan som trycks under den mötande plattan smälter av värmen från manteln och omvandlas till magma. Magman som bildas är vanligen väldigt trögflytande på grund av att den innehåller så mycket kiselsyra. Det innebär att magman ofta inte hinner nå ytan utan stelnar på djupet, innan en vulkan hinner bildas, men ibland når magman upp innan den hinner att stelna. Exempel på vulkaner skapade under dessa omständigheter är Etna och vulkanerna i Pacific Ring of Fire.

Hotspots (heta fläckar)

Hotspots ligger inte vid litosfärsplattornas gränser. I områden där jordskorpan är tunnare är det lättare för mantelströmmar av magma att tränga igenom. Temperaturen i strömmarna innebär att skorpan smälter och formar rör, som sedan kan ventilera magma. Eftersom litosfärsplattorna hela tiden rör på sig, men mantelströmmarna finns kvar på samma ställe slocknar varje vulkan efter en viss tid, men en ny bildas på ett annat närliggande ställe, som just då befinner sig ovanför hotspotten. Hawaii och Kanarieöarna är ögrupper som har bildats på detta sätt.

VEI-skalan

VEI-skalan (Volcanic Explosivity Index) är ett index som mäter en vulkans styrka. Skalan går från 0-8 där vulkaner som ligger på 7 eller 8 på skalan klassas som supervulkan. Det som mäts är flödet av magma och aska från vulkanen. VEI-skalan

0. 1 000-10 000 m³ 1. 10 000-100 000 m³ 2. 100 000-1 000 000 m³ 3. 1-100 milj. m³ 4. 100-1 000 milj. m³ 5. 1-10 km³ 6. 10-100 km³ 7. 100-1 000 km³ 8. 1 000-10 000 km³ 9. 10 000-100 000 km³

Olika typer av vulkaner

  • Sköldvulkan: Hawaii och Island är exempel på platser där vulkaner utsöndrar stora mängder lava som sakta bygger upp ett brett berg med en sköldlik profil. Deras lava är generellt väldigt varma och lättflytande, och skapar långa floder av lava. Den största sköldvulkanen på jorden är Mauna Loa, vilken är 10 200 m hög (från havsbotten), 120 km i diameter och formar en del av Hawaiiöarna. Olympus Mons är en sköldvulkan på Mars, och är antagligen den största i solsystemet.
  • Konvulkan: resulterar från utbrott som mestadels utkastar små stenar som byggs upp runt kratern. Dessa utbrott kan vara relativt kortlivade och producerar en konformad kulle omkring 30 till 300 m hög.
  • Stratovulkan: eller kompositvulkaner som Fuji i Japan, Vesuvius i Italien, och Rainier i Förenta staterna är koniska berg bestående av lavaflöden och utkastat material.
  • Supervulkan: är den populära termen för stora vulkaner som har en stor krater och kan orsaka oerhörd skada på en kontinentiell skala och orsaka globala klimatförändringar. För att en vulkan ska klassas som supervulkan så måste den överstiga 7 på VEI-skalan, det vill säga en supervulkan har ett flöde av magma och aska på minst 1 000 km³. Kandidater inkluderar Yellowstone National Park i nordvästra Förenta staterna, Neapelbukten, södra Italien, Taupo, Nya Zeeland och Toba på Sumatra. Utbrott från supervulkaner är emellertid mycket sällsynta
  • Lervulkan: är en formationer som ofta inte associeras med kända magmaflöden. Aktiva lervulkaner håller mycket lägre temperaturer än andra typer av vulkaner.
  • sprickvulkan: dessa vulkaner bildar ofta inte berg. dessa tvingar fram lava genom sprickor i marken och gör en hel sjö av lava.

Slocknade vulkaner

Vulkaner som inte har haft utbrott i 10000 år klassas som slocknad vulkan. Dessa kommer inte att ha utbrott längre.

När en vulkan har varit inaktiv under en lång period kan vulkankratern bilda kratersjöar eller om vulkanen finns i havet en atoll.

Kan man skydda sig mot vulkanutbrott?

Ett sätt att skydda folk från att hamna mitt i ett vulkanutbrott är öka möjligheterna att förutsäga utbrottet. I dag övervakas många vulkaner med hjälp av satelliter för att kunna ge folk ett bra skydd. Man observerar bland annat om det finns rökplymer och temperaturförändringar. Satelliterna är även till hjälp under själva utbrottet då man får en bra översikt över vilka delar och områden som har påverkats, och hur svårt de har påverkats. Man kan även få hjälp med att se hur lavaströmmarna rör sig. Om lavan till exempel rör sig mot en by eller stad så måste man kanske utrymma den. Man kan även se hur miljön har påverkats, om luften har förändrats eller om växtligheten har förstörts.

En väl prövad metod för att skydda befolkningar i till exempel städer och byar från vulkanutbrott är att spränga "kanaler" längs med vulkanen för att styra lavaflödet.

Kända vulkaner

Kända katastrofala vulkanutbrott

Se även

Personliga verktyg