Magma
Från Rilpedia
- Den här artikeln behandlar det geologiska begreppet. För musikgruppen, se Magma (musikgrupp). För det matematiska begreppet, se Magma (matematik).
Magma (grekiska för "salva" eller "gröt") är smälta bergarter i jordens inre. Magma bildas genom att bergarter i den lägre delen av jordskorpan eller den övre delen av manteln astenosfären smälter då de utsätts för högt tryck och temperatur.
Då magma tränger upp ur jordskorpan kallas den lava och sedan den stelnat bildar magman en eruptiv magmatisk bergart. Magmatiska bergarter kan även bildas genom att magman stelnar under jord till en intrusiv magmatisk bergart.
Innehåll |
Sammansättning och bildning
Magmor kan delas in i sura och basiska. Naturligtvis är detta en grov indelning och hela skalan mellan dessa är vanlig. Sura magmor är trögflytande och basiska ibland mycket lättflytande.
Hurvida en magma är basisk eller sur beror på i vilken geologisk miljö den har bildats.
Sura magmor
Sura magmor har hög kiselhalt (ca 70 %) och bildar bergarter som huvudsakligen är uppbyggda av kvarts, kalifältspat, plagioklas men också består av mindre mängder biotit eller amfibol.
En basisk magma bildas genom partiell uppsmältning av manteln längs riftzoner på havsbottnen, exempelvis den mittatlantiska ryggen eller vid hetfläckar (hotspots) exempelvis Hawaii.
Basiska magmor
Basiska magmor har en låg kiselhalt (ca 50 %) och består till stor del av plagioklas, pyroxen, en mindre mängd olivin och mycket lite eller ingen kvarts.
En sur magma bildas av att kontinental jordskorpa vid subduktionszoner smälter i samband med att havsplattan tränger in under den kontinentala plattan. Exempel på detta är Anderna.
