Santorini
Från Rilpedia
Santorini (grekiska: Σαντορίνη) är en grekisk ögrupp i Egeiska havet som tillhör Kykladerna och är den sydligaste delen. Öarnas yta är cirka 72 km² och befolkningen uppgick till ungefär 13 600 personer år 2001. Santorini är ett av Greklands främsta turistmål. Tidigare var ön en stor vulkan men idag återfinns bara dess yttre ring (caldera). Kratern i mitten fylldes med vatten efter vulkanens utbrott. Utbrottet inträffade på 1600-talet f.Kr. och anses kunna vara en orsak till nedgången av den minoiska kulturen. Santorini kallades tidigare för Thera (grekiska: Θήρα) liksom huvudön än idag. Namnet Santorini uppkom på 1200-talet under det latinska kejsardömet som en hyllning till Sankta Irene.
Innehåll |
Minoisk tid
Santorini som är en vulkanö består numera av flera små öar och en stor, det gjorde den dock inte på 1600-talet f.Kr. Då fick vulkanen sitt utbrott. Från början var hela ön en krater men utbrottet var så kraftigt att den fylldes med vatten. En stor tsunami bildades och svepte ut över havet, och påverkade den minoiska kulturen som vid det laget blomstrade på Kreta. Santorinis aska från det utbrottet hittades i borrkärnor i grönlandsisen över 3000 år senare. Santorini var en bebodd ö vid tiden för utbrottet, men i staden Akrotiri som började grävas ut 1967 under ledning av professor Spyridon Marinatos fann man inga människoskelett. Troligen har befolkningen varnats av vulkanens uppträdande före utbrottet och evakuerat. Däremot fann man rika fynd av minoisk kultur: hus och djurben samt vackra målningar varav en känd målning på en fiskare. Allt det här var under ett flera meter tjockt lager av aska från vulkanutbrottet. Och tyvärr så är också halva staden under vatten. Endast den södra änden av Akrotiri har grävts ut men det är tillräckligt för att avslöja att det fanns en regelbunden stadsplan med gator och torg. Många hus var tre våningar höga med rika fynd av krukor och väggmålningar. Världens äldsta vattenledningsnät och vattentoaletter hör till de mest anmärkningsvärda fynden. Då vattenledningarna är dubblerade spekuleras det i att det ena systemet var för varmvatten. Geotermisk energi från vulkanen skulle då ha utnyttjats.
Teorier om Atlantis
Huvudartikel: Atlantis
Många har spekulerat i att Santorini skulle vara platsen för Atlantis som den grekiske filosofen Platon skriver om på 400-talet f.Kr. En stor del av beskrivningen av Atlantis passar in på den minoiska kulturen och vulkanutbrottet på Santorini på 1600-talet f.Kr.
Grekisk, romersk, bysantinsk och osmansk tid
Efter utbrottet var Santorini troligen obebott under resten av bronsåldern. På 800-talet f.Kr. grundade doriska greker en stad som de sade vara döpt efter deras ledare Theras. Kolonin växte under århundradena. Thera ställde sig på Spartas sida under de peloponnesiska krigen. Liksom resten av Grekland kom Thera under Rom, därefter Östrom. Under korstågen erövrades Thera av västeuropeiska riddare. På 1200-talet kom öarna under Venedigs styre genom hertigdömet Naxos som ingick i det latinska kejsardömet. Venetianarna döpte om öarna till Santorini som en hyllning till helgonet Irene.
Genom krig kom Santorini under osmanskt herravälde 1579. Det osmanska rikets nergång ledde till att Grekland blev självständigt 1829. Genom första balkankriget 1912 erhöll Grekland en mängd öar, däribland Santorini.
Nutida Santorini
Santorini är en känd turistö och stränderna på ön är inte som på en vanlig medelhavsö, utan det är pimpsten och lavasten som utgör stränderna. På de krokiga bergsvägarna kan man se att folk har lagt stenar som vit pimpsten och röd och svart lavasten i mönster och bokstäver mot den olikfärgade bergväggen. Hela ön är ju en vulkan, även om den inte på länge varit aktiv, så alla bergen man ser består av den lätta pimpstenen och annan lavasten.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Santorini
