Från Rilpedia

volymenhet, rymdenhet, rymdmått, måttenhet för volym.

Innehåll 1 SI-enheter för volym 2 Volymenheter inom matlagning 3 Engelska volymenheter 4 Amerikanska volymenheter 5 Andra volymenheter 6 Historiska volymenheter 7 Se även

SI-enheter för volym

Den grundläggande SI-enheten för volym är kubikmeter (m³).

För större eller mindre enheter kuberar man längdenheter med SI-prefix enligt mönstret km³, mm³, men större eller mindre enheter än så är ovanliga; då används ofta tiopotenser.

En mer behändig enhet är liter (l eller L) som numera definieras som exakt 1 dm³. Enligt en äldre definition var 1 liter den volym som upptogs av 1  kilogram destillerat vatten vid vattnets maximala densitet, d v s vid +4 °C.

Volymenheter inom matlagning

• kryddmått (krm) - 1 ml
• tesked (tsk) - 5 ml
• matsked (msk) - 15 ml (i översatta recept avser ibland matsked 20 ml)
• deciliter (dl) - 100 ml

Engelska volymenheter

• imperial gallon = 4,545 964 591 liter
• imperial pint = 0,568261 liter

Amerikanska volymenheter

• quart
• US gallon

Andra volymenheter

• fat (barrel), 159 l - används för råolja och oljeprodukter
• koku föråldrad japansk måttenhet motsvarande 180 liter
• stère äldre fransk måttenhet motsvarande en kubikmeter

Historiska volymenheter

De gamla verkmåtten användes 1739—1855. Det var ett duodecimalt system, d v s med bas 12. För rymdmått användes dock bas 12 inte konsekvent. 1855—1880 användes decimalsystemet med bas 10 tillämpad på grundenheten svensk fot. 1 fot indelades i 10 decimaltum och 1 decimaltum indelades i 10 decimallinjer. De nya rymdmåtten baserades sedan på kubiker av de nya decimallängdmåtten. Sverige var tämligen ensamt om decimalsystemet.

• Foder - = 2 pipor = 360 kannor = 942,4 liter.
• Pipa - 1 pipa = 2 oxehuvud = 180 kannor = 471,2 liter.
• Oxehuvud (används för vin) - 1 oxehuvud = omkring 80 kannor beroende på innehållet (183—235 liter)
• Balja - 1 balja = 50 à 100 liter.
• Fat eller Åm (våta varor) - 1 fat (1 åm) = 4 ankare = 60 kannor = 157 liter.
  Jämför med det man idag kallar för ett fat = 1 US barrel = 159 liter.
• Tunna (torra varor) - 1 tunna = 2 spann = 56 kannor = 146,6 liter struket mått eller 164,9 liter fast mått (med råge).
• Tunna (våta varor) - 1 tunna = 4 fjärdingar = 48 kannor = 125,6 liter
• Tunna (kol) - 1 tunna = 66 kannor = 164,9 liter
• Skäppa (torra varor) - Ett mått som varierat mycket över landet.
  Ex. En skäppa i Småland var 1/6 tunna, i Västergötland 1/5 tunna och i Bohuslän 1/4 tunna (36,6 liter).
• Ankare (våta varor) - 1 ankare = 1/4 åm = 15 kannor = 39,25 liter.
• Fjärding (våta varor) - 1 fjärding = 12 kannor = 31 liter.
• Kappe (torra varor) - Enligt 1665 års regelverk: 1 kappe = 1/32 tunna (för torra varor) = 1/16 spann = 7/4 kanna = 4,58 liter.
  Metersystemet har också medfört att man i dagligt tal ungefärligen jämställt en kappe med 5 liter.
• Ask (honung) - 1 ask = 3 kannor (7,851 liter).
• Kanna (torra varor) - 1 kanna = 1/56 tunna (för torra varor) = 4/7 kappe
• Kanna (våta varor) - 1 kanna = 1/48 tunna = 2 stop = 8 kvarter = 32 jungfrur = 2,617 liter.
• Stop (våta varor) - 1 stop = 4 kvarter = 1/2 kanna = 1,3 liter
• Kvarter (våta varor) - 1 kvarter = 1/8 kanna = 1/4 stop = 4 jungfrur = 32,7 cl.
  En liten flaska/burk (öl eller läsk) är idag 33 cl eller 29 cl approximativt lika med 1 engelsk fluid ounze.
• Ort eller Jungfru (våta varor) - 1 ort (1 jungfru) = 1/4 kvarter = 1/16 stop =1/32 kanna = 8,2 cl.
• Kubikverklinje - 1 kubikverklinje = ¹/₁₇₂₈ kubikverktum = 8,7 mm²
• Kubikdecimallinje = ¹/₁₀₀₀ kubikdecimaltum = 26 mm³

Källor: Nationalencyklopedin

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).

Se även

• areaenhet
• massenhet
• Volymenheter inom skogsnäringen