Volymenhet

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

volymenhet, rymdenhet, rymdmått, måttenhet för volym.


Innehåll

SI-enheter för volym

Den grundläggande SI-enheten för volym är kubikmeter (m3).

För större eller mindre enheter kuberar man längdenheter med SI-prefix enligt mönstret km3, mm3, men större eller mindre enheter än så är ovanliga; då används ofta tiopotenser.

En mer behändig enhet är liter (l eller L) som numera definieras som exakt 1 dm3. Enligt en äldre definition var 1 liter den volym som upptogs av 1  kilogram destillerat vatten vid vattnets maximala densitet, d v s vid +4 °C.

Volymenheter inom matlagning

Engelska volymenheter

Amerikanska volymenheter

Andra volymenheter

  • fat (barrel), 159 l - används för råolja och oljeprodukter
  • koku föråldrad japansk måttenhet motsvarande 180 liter
  • stère äldre fransk måttenhet motsvarande en kubikmeter


Historiska volymenheter

De gamla verkmåtten användes 1739—1855. Det var ett duodecimalt system, d v s med bas 12. För rymdmått användes dock bas 12 inte konsekvent. 1855—1880 användes decimalsystemet med bas 10 tillämpad på grundenheten svensk fot. 1 fot indelades i 10 decimaltum och 1 decimaltum indelades i 10 decimallinjer. De nya rymdmåtten baserades sedan på kubiker av de nya decimallängdmåtten. Sverige var tämligen ensamt om decimalsystemet.

  • Foder - = 2 pipor = 360 kannor = 942,4 liter.
  • Pipa - 1 pipa = 2 oxehuvud = 180 kannor = 471,2 liter.
  • Oxehuvud (används för vin) - 1 oxehuvud = omkring 80 kannor beroende på innehållet (183—235 liter)
  • Balja - 1 balja = 50 à 100 liter.
  • Fat eller Åm (våta varor) - 1 fat (1 åm) = 4 ankare = 60 kannor = 157 liter.
    Jämför med det man idag kallar för ett fat = 1 US barrel = 159 liter.
  • Tunna (torra varor) - 1 tunna = 2 spann = 56 kannor = 146,6 liter struket mått eller 164,9 liter fast mått (med råge).
  • Tunna (våta varor) - 1 tunna = 4 fjärdingar = 48 kannor = 125,6 liter
  • Tunna (kol) - 1 tunna = 66 kannor = 164,9 liter
  • Skäppa (torra varor) - Ett mått som varierat mycket över landet.
    Ex. En skäppa i Småland var 1/6 tunna, i Västergötland 1/5 tunna och i Bohuslän 1/4 tunna (36,6 liter).
  • Ankare (våta varor) - 1 ankare = 1/4 åm = 15 kannor = 39,25 liter.
  • Fjärding (våta varor) - 1 fjärding = 12 kannor = 31 liter.
  • Kappe (torra varor) - Enligt 1665 års regelverk: 1 kappe = 1/32 tunna (för torra varor) = 1/16 spann = 7/4 kanna = 4,58 liter.
    Metersystemet har också medfört att man i dagligt tal ungefärligen jämställt en kappe med 5 liter.
  • Ask (honung) - 1 ask = 3 kannor (7,851 liter).
  • Kanna (torra varor) - 1 kanna = 1/56 tunna (för torra varor) = 4/7 kappe
  • Kanna (våta varor) - 1 kanna = 1/48 tunna = 2 stop = 8 kvarter = 32 jungfrur = 2,617 liter.
  • Stop (våta varor) - 1 stop = 4 kvarter = 1/2 kanna = 1,3 liter
  • Kvarter (våta varor) - 1 kvarter = 1/8 kanna = 1/4 stop = 4 jungfrur = 32,7 cl.
    En liten flaska/burk (öl eller läsk) är idag 33 cl eller 29 cl approximativt lika med 1 engelsk fluid ounze.
  • Ort eller Jungfru (våta varor) - 1 ort (1 jungfru) = 1/4 kvarter = 1/16 stop =1/32 kanna = 8,2 cl.
  • Kubikverklinje - 1 kubikverklinje = 1/1728 kubikverktum = 8,7 mm2
  • Kubikdecimallinje = 1/1000 kubikdecimaltum = 26 mm3
Källor: Nationalencyklopedin
Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).

Se även

Personliga verktyg