Kobalamin
Från Rilpedia
Denna artikel behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort. |
Kobalamin, eller vitamin B12, har fått sitt namn genom att det innehåller grundämnet kobolt. Vitaminet är essentiellt i vår kropp och används framför allt till produktionen av röda blodkroppar samt bidrar till nervsystemets funktion genom att medverka i bildningen av myelin. Kobalamins kemiska struktur utforskades av röntgenkristallografen Dorothy Crowfoot Hodgkin (1910-1994), nobelpristagare i kemi 1964.
Innehåll |
Funktion
Kobalamin agerar coenzym i reaktioner i varje cell som delar sig, då det är nödvändigt för DNA-syntes. I de reaktioner då en av de fyra nukleotider som bildar DNA, tymin, tillverkas krävs kobalaminet som bärare av en metylgrupp för att frigöra ett annat vitamin - folsyra. Utan kobalamin låser man följaktligen folsyran och resultatet blir intracellulär brist på T-nukleotiden vilket hämmar DNA-syntes. Detta ger en generell sänkning av nybildningen av celler i kroppen och eftersom de röda blodkropparna är en av de mest omsatta celltyperna så ger brist ett tydligt utslag där. Bristen på metylgruppbärande kapacitet återspeglas i den biologiska markören homocystein som stiger i koncentration.
Kobalaminet spelar även roll i omsättningen av vissa fettsyror som har ett udda antal kolatomer. Utan vitaminet ansamlas onedbrutna mellanprodukter i form av metylmalonsyra, vilket kan användas som diagnostiskt tecken.
Källor
Vitamin B12 måste tillföras kroppen via föda och är vanligt förekommande i animaliska livsmedel, lever, kött, fisk, skaldjur, mjölk, ost och ägg. Veganer kan tillgodogöra sig vitamin B12 genom berikade produkter, kosttillskott och i viss mån även groddar. Alger har även visat sig innehålla biologiskt aktivt kobalamin men rekommenderas inte i stora intag på grund av sina höga halter av jod.
Spårmängder av vitamin B12 kan finnas i växtprodukter genom bakteriell kontamination eller som resultat av fermentering men det är ifrågasatt om dessa mängder är tillräckliga. Veganer och andra individer med låga B12-nivåer rekommenderas därför kosttillskott.
Upptag
Upptaget av kobalamin till blodet är en komplicerad process i många steg.
- Kobalamin frigörs från dietärt protein genom proteolys i magsäcken
- Det frigjorda kobalaminet binder därefter till ett bärarprotein, samtidigt som Intrinsic Factor (IF) frisätts ut i magsaften från magsäckens parietalceller.
- I tunntarmen frigörs kobalaminet från bärarproteinet samtidigt som det istället binder till IF och bildar ett komplex.
- Komplexet tas upp i tarmväggen genom speciella receptorer i tunntarmens slut - ileum.
- Kobalaminet transporteras ut i blodet och binder där till ett annat bärarprotein.
- Slutdestinationen är levern, där det lagras för framtida behov.
Bristsjukdomar
Vid brist kan svår blodbrist, perniciös anemi, trötthet samt retlighet uppstå. Med intag av en allsidig kost finns hos friska individer ingen risk att brist skall uppstå. Det avgörande för upptaget är glykoproteinet intrinsic factor som bildas av parietalcellerna i magsäcken hos friska personer och som är nödvändigt för att man i ileum ska ta till sig vitamin B12. Däremot kan brist uppstå hos långvariga veganer, som varken äter kött, fisk, mjölk eller äggprodukter, vilka alla är rika på vitaminet. B12-brist förekommer främst hos veganer och äldre människor, vilka uppmanas att ta B12-tillskott. Hos äldre beror låga vitaminhalter ofta inte på otillräckligt intag utan på att möjligheten till upptag av vitaminet sjunker med åldern. Vitamin B12 lagras normalt i levern. Lagret är inte särskilt stort då det är ett vattenlösligt vitamin men behovet av B12 är mycket litet och det kan därför dröja många år utan tillskott innan ev bristsymptom visar sig. De nivåer som rekommenderas ligger lite i överkant av behovet och gravida kvinnor behöver därför inte ta något tillskott. Ammande kvinnor rekommenderas däremot att göra detta.
Rekommenderat dagligt intag: Barn 2-5 år 0,8 μg, Barn 6-9 år 1,3 μg, Barn 10-13 år 2,0 μg, män och kvinnor 2 μg (ammande 2,6 μg). Se vidare RDI-tabell. Medelintaget i de nordiska länderna är för män och kvinnor 1,4 μg.
Källor
- Diagnosis and treatment of vitamin B12 deficiency--an update. Haematologica 2006 Nov;91(11):1506-12