Victor Westerholm

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Viktor Westerholm: Självporträtt

Victor Axel Westerholm, född 4 januari 1860 i Åbo, död 19 november 1919 i Åbo, var en finländsk målare och professor, som ibland kallats den siste målaren av Düsseldorfskolan. Han var också grundare av Önningebykolonin, en finsk-svensk konstnärskoloni som verkade på Åland 1886-1914.

Innehåll

Biografi

Uppväxt

Westerholms föräldrar, som kom från bonde- och sjömanssläkter i Nagu men flyttade till Åbo innan han föddes, var skepparen Victor Westerholm och Maria Fredrika Westerholm f. Andersson. Fadern dog i en minolycka när Westerholm bara var ett och ett halvt år gammmalt. Modern försörjde sig som hattsömmerska och gifte 1863 om sig med sjömannen Karl August Mattsson. I äktenskapet föddes tre barn, varav bara ett överlevde till vuxen ålder.

Studier

Westerholms talang uppmärksammades tidigt och han började studera för R.W Ekman i Åbo. Efter dennes död fortsatte han på Åbo Ritskola där hans lärare var Walter Runeberg (son till Johan Ludvig Runeberg), Fredrik Ahlstedt och Torsten Waenberg. Med hjälp av ett stipendium kunde han studera vid Düsseldorfs konstakademi i Tyskland 1878–1880 och 1881–1886. Düsseldorfs roll som konstcentrum hade då minskat betydligt då de flesta yngre konstnärer sökte sig till Paris och Westerholm har därför kallats den siste målaren av Düsseldorfskolan. Hans lärare i Düsseldorf var Andreas Müller, Hugo Crola och Eugen Dücker. Westerholm arbetade där traditionellt i atelje, men gjorde också utflykter på landsbyggden och började med det friluftsmåleri som allt mer skulle komma att dominera landskapsmåleriet internationellt.

Äktenskapet och Önningebykolonin

1880 reste Westerholm tillbaka till Finland och blev ställföreträdare för Waenberg på Åbo Ritskola. På en dansskola träffade han den 17-åriga Hilma Alander och paret gifte sig 1885. Hilma Alander var själv konstnärlig och studerade konst en tid, men efter att paret fått barn verkar hennes konstnärsplaner dött ut. Några få verk av henne är kända och ett av parets barn har som vuxen berättat att hon knappt känt till moderns konstnärskap och aldrig såg henne måla eller teckna.

Westerholm hade redan 1884 målat på Åland och 1885 skaffade det nygifta paret en sommarbostad där, Tomtebo, naturskönt beläget nära Lemströms kanal. De bjöd in konstnärskollegor och från sommaren 1886 började en koloni av konstnärer samlas i Önningeby nära Westerholms sommarbostad. Den så kallade Önningebykolonins kärntrupp utgjordes så småningom av finlandssvenska konstnärer som Hanna Rönnberg, Elin Danielson, Eva Topelius och Helmi Sjöstrand men också av svenska konstnärer som J.A.G. Acke och Anna Wengberg. Paret Westerholm bodde några år permanent på Åland tills Westerholm av ekomiska skäl tog en konstlärartjänst i Åbo och Tomtebo blev enbart en sommarbostad, men flera av familjens barn hann födas där.

Fortsatt karriär

Viktor Westerholm, Landskap från Mustio, 1917

I slutet av 1880-talet gjorde Westerholm flera resor till Paris där han studerade måleri för Jules Joseph Lefebvre och Gustave Boulanger. Han inspirerades av den moderna och kontroversiella impressionismen men hans försök i den riktningen gjorde skandal i Helsingfors och var mycket svårsålda så han återgick till ett mer konventionellt landskapsmåleri. Kolonin i Önningeby upplöstes gradvis och 1892 var det sista år då den ovan beskrivna käntruppen verkade där. Westerholm bodde 1893-94 i Helsingfors, men flyttade snart tillbaka till Åbo. 1898 slutade han som lärare och var sedan i huvudsak enbart konstnär. Han började alltmer vistas i det finska inlandet, framför allt kring älvdalarna och Kymmene älv och målade motiv därifrån. Under denna period led han ibland av depressioner som var så pass allvarliga att fick medicinsk behandling, och hans ekonomi var ibland dålig. Framgångarna kom dock i slutet av hans liv och en separatutställning 1913 var en stor framgång. Med sin impressionistiska bakgrund hade han lätt att anpassa sig till den ny stil som svepte in i Finland kring 1910 och målningarna från hans sista år präglas av en ny stil, med tydliga, tunga penseldrag. 1918 tilldelades han professorstitel i konst. När han dog i en lunginflammation 1919 var hans ställning som konstnär väletablerad.

Undervisning och annat arbete

Victor Westerholm var föreståndare vid Åbo ritskola (Suomen Taideyhdistyksen piirustuskoulu) 1880–1881 och 1887, och skolans direktör 1888–1898 och 1904–1919. Flera kända finländska konstnärer gick i skolan under Westerholms tid, bland annat den åländske författaren och konstnären Joel Pettersson som skrivit om sin tid där i sina förmodat självbiografiska berättelser. En figur i en berättelse av Pettersson, "komålaren Klischenfelt", en framgångsrik akademisk målare fjärmad från sina folkliga motiv, tros vara inspirerad av Westerholm. En annan elev till Westerholm var Eemil Rautala

Westerholm var även Åbo konstmuseums förste intendent 1891–1919.

Utställningar

Priser och utmärkelser

  • Första pris Dukattävlingen 1881
  • Andra pris Statens konsttävling 1885.
  • Guldmedalj vid Konst och konstvetenskapsutställningen i Helsingfors 1885
  • Första pris i Statens måleritävling 1889 och 1897
  • Silvermedalj i Paris vid världsutställningen 1900


Konstsamlingar med Westerholms verk representerade

Källor

Externa länkar


Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från finskspråkiga Wikipedia
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Victor_Westerholm"
Personliga verktyg
På andra språk