Valdemar Langlet

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Valdemar Georg Langlet, född 17 december 1872 i Lerbo, Södermanlands län, död 16 oktober 1960 i Stockholm, var svensk journalist och författare men är kanske mest känd för sina insatser för att rädda judar undan deportation från Ungern under andra världskriget. Langlet var son till Emil Viktor Langlet och Mathilda Söderén, bror till Abraham Langlet. Han är gravsatt på Lerbo kyrkogård.

Innehåll

Utbildning och karriär

Langlet var elev vid Norra Latinläroverket i Stockholm 1882-1886, vid Uppsala högre allmänna läroverk 1886-1890 där han tog studenten 1890. Han skrevs in vid Uppsala universitet 1890 och blev år 1894 filosofie kandidat. Han var 1898–1905 medarbetare i Stockholms Dagblad. 1905-1906 studerade han vid universitet i Schweiz, Österrike och i Heidelberg. Åren 1907–1909 var han sekreterare i Svenska turistföreningen och därefter medarbetare på Svenska Dagbladet. Langlet som företog långa och vidsträckta resor, gjorde sig ett namn som reseskildrare (till exempel Till häst genom Ryssland 1898 och Till häst genom Ungern 1934) samt ordnade med stor framgång svenska turistutställningar i utlandet.

Han var senare verksam i Budapest, där han i slutet av andra världskriget blev chefsdelegat för Röda korset. Han hjälpte, tillsammans med sin hustru Nina Langlet, f. von Borovko, tusentals flyktingar med mat, husrum och sjukvård och anses ha räddat tiotusentals människor från nazisterna. Han inledde således det arbete som något senare fortsattes av Raoul Wallenberg. Langlets insatser har ofta blivit bortglömda, i hög grad på grund av det fokus som kommit att riktas mot Wallenbergs försvinnande.

Äktenskap

Langlet var gift två gånger, första gången med Signe Paulina Blomberg (3 augusti 1899) och andra gången med Nina Nikolajevna von Borovko (10 mars 1925). I första äktenskapet föddes två barn, Emil (1900) och Lars (1903).

Utmärkelser

Valdemar Langlet uppmärksammades ett antal gånger för sitt arbete och var bland annat riddare av första klassen av Vasaorden, riddare av tredje klassen av Preussiska kronorden och riddare av Kungliga Nordstjärneorden. År 1946 erhöll han Svenska Röda Korsets silvermedalj.

Bibliografi

  • Till häst genom Ryssland (1898)
  • Revolutionsrörelsen i Ryssland (1906)
  • Det stora världskriget, tillsammans med generalmajor C. O. Nordensvan (1915)
  • Till häst genom Ungern (1934)
  • Verk och dagar i Budapest (1946)


Se även

Litteratur

  • Agneta Emanuelsson: Valdemar Langlet – en glömd hjälte?

Externa länkar

Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
Personliga verktyg
På andra språk