Vojvodina
Från Rilpedia
|
|
||
 |
||
| Officiella språk | serbiska ungerska slovakiska rumänska kroatiska rusinska |
|
| Huvudstad | Novi Sad | |
| Folkmängd – totalt (2002) – folktäthet |
2 031 992 94,51/km² |
|
| Provinspresident | Bojan Kostreš | |
| Regeringschef | Bojan Pajtić | |
| Etniska grupper (2002) |
serber: 65,05% ungrare: 14,28% slovaker: 2,79% kroater: 2,78% övriga: 15,1% |
|
| Tidszon | UTC +1 | |
Vojvodina (serbisk kyrilliska: Војводина) är en autonom provins i Serbien. Vojvodina är beläget i norra Serbien, norr och öster om floden Donau, söder om Ungern. Största stad är Novi Sad; den näst största staden är Subotica. Vojvodina har mer än 26 etniska folkgrupper och sex officiella språk.
Innehåll |
Namn
- Serbiska: Аутономна Покрајина Војводина
- Ungerska: Vajdaság Autonóm Tartomány
- Slovakiska: Autonómna pokrajina Vojvodina
- Rumänska: Provincia Autonomă Voivodina
- Rusinska: Автономна Покраїна Войводина
- Kroatiska: Autonomna Pokrajina Vojvodina
Namnet Vojvodina har sitt ursprung i titeln vojvod då regionen var ett vojvodskap. Det ursprungliga området omfattade förutom dagens Vojvodina i Serbien även områden i dagens östra Rumänien, södra Ungern och västra Kroatien.
Historia
1526 upprättade Jovan Nenad, en ledare över serbiska legoknektar, en stat som kontrollerade Banatet, Bačka och delar av Srem och vars huvudstaden låg i Subotica. Under höjden av sin makt utropade sig Jovan Nenad till "tsar av Serbien". Den lokala ungerska adeln förendade sina styrkor och besegrade de serbiska styrkorna 1527. Jovan Nenad blev lönnmördad och hans kortlivade rike föll. Därefter hamnade området under Osmanska riket.
Vojvodina erövrades 1688 av Österrike efter att ha tillhört Osmanska riket i över ett århundrade. När Ungern förklarade sig självständigt från Österrike 1848 kom Vojvodina att bli en del av Ungern. Då den ungerska revolutionära regeringen inte erkände rättigheterna för de övriga folken i Ungern, utropades ett självstyrande hertigdöme i området, som fick namnet Srpska Vojvodina, det vill säga det "serbiska hertigdömet". Hertigdömet, som även inkluderade delar av Baranja, utropades av Majförsamlingen som var en serbisk konstitutionerande församling aktiv mellan 13-15 maj 1848.
Församlingen valde general Stevan Šupljikac till hertigdömets första hertig. Den ungerska regeringen, vid den tidpunkten fortfarande allierad med Österrike, valde att svara med våld mot det serbiska hertigdömet. Men då den ungerska revolutionen blev allt mer radikaliserad bytte Österrike sida och började bekämpa Ungern med serberna på sin sida. Med hjälp av Tsarryssland krossades slutligen den ungerska revolutionen. Efter kväsningen gavs Vojvodina status som eget kronland med namnet Hertigdömet Serbien och Temesbanatet (tyska: Woiwodschaft Serbien und Temescher Banat). Provinsen avskaffades 1860 och blev då en del av den ungerska riksenheten.
Efter första världskriget delades Vojvodina mellan Rumänien och den nybildade staten kungariket Jugoslavien. År 1946 blev den jugoslaviska delen en autonom provins och en halv miljon tyskar, som var bosatta i området, fördrevs. Under åren 1989-90 reducerade Slobodan Milošević denna autonomi betydligt. Detta ledde till ökade spänningar mellan befolkningsgrupperna i Vojvodina. Vojvodina har fått ett betydande befolkningstillskott av flyktingar från de jugoslaviska krigen, främst serber från Kroatien, Kosovo och Bosnien-Hercegovina, vilket har delvis ändrat den etniska karta.
- Se även: Lista över Serbiens regenter
Distriktindelning
Vojvodina delas in i tre geografiska områden med tillhörande distrikt:
Städer
Vojvodinas största städer med befolkningsmängd:
- Novi Sad (215 659)
- Subotica (99 471)
- Zrenjanin (79 545)
- Pančevo (76 110)
- Sombor (50 950)
- Sremska Mitrovica (39 041)
- Vrsac (36 300)
- Vrbas (25 887)
- Apatin (19 000)
Demografi
Vojvodina har mer än 26 etniska folkgrupper och sex offiella språk. Den största är folkgruppen är serber (65,05%), följt av ungrare (14,28%), slovaker (2,79%), kroater (2,78%), jugoslaver (2,45%), montenegriner (1,75%), rumäner (1,5%), romer (1,43%) och bunjevci (0,97%).
Mindre folkgrupper som lever i Vojvodina är rusiner, makedoner, ukrainare, muslimer (som nationalitet), tyskar, slovener, albaner, bulgarer, tjecker, ryssar, gorani, bosniaker, vlaker, šokci och kineser.
Språk
Antal talare med serbiska som modersmål är 76,63%, därefter är ungerska största modersmål för 13,99%. Vidare finns mindre grupper som talar slovakiska (2,71%), rumänska (1,45%), romani (1,08%) och kroatiska (1,04%). Romani är dock inget officiellt språk i Vojvodina.
Religion
De två största kyrkorna i Vojvodina är den ortodoxa kyrkan som innefattar 68,97 procent av befolkningen och den katolska kyrkan med 19,11 procent. En mindre grupp är dessutom protestanter medan en större grupp är ateister eller inte valt att ange sin religion i den senaste undersökningen från 2002.
