Västerbottens läns valkrets
Från Rilpedia
Västerbottens läns valkrets är en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen. Vid riksdagsvalet 2006 hade valkretsen nio fasta mandat samt därtill två utjämningsmandat.
Innehåll |
Ledamöter i enkammarriksdagen
Listan är ej komplett.
1971-1973
1974-1975/76
1976/77-1978/79
1979/80-1981/82
1982/83-1984/85
1985/86-1987/88
- Lilly Hansson, s (till 1986)
1988/89-1990/91
1991/92-1993/94
1994/95-1997/98
- Ulla Löfgren, m
- Carin Lundberg, s
- Lars Lilja (1995-1998), s
- okänd, v
- Lennart Gustavsson (ersättare 1996), v
1998/99-2001/02
- Åke Sandström, c
- Yvonne Ångström, fp
- Ingegerd Saarinen (1999-2002), mp
- Gunilla Tjernberg, kd
- Karl Gustav Abramsson, s
- Carin Lundberg, s
- Lars Lilja (statsrådsersättare 1999-2000, ledamot 2001-2002), s
- Lennart Gustavsson, v
2002/03-2005/06
- Maud Olofsson, c
- Yvonne Ångström, fp
- Gunilla Tjernberg, kd
- Ingegerd Saarinen, mp
- Ulla Löfgren, m
- Karl Gustav Abramsson, s
- Lars Lilja, s
- Carin Lundberg, s
- Sören Wibe, s
- Britta Rådström (statsrådsersättare 2002-2004, ledamot 2004-2006), s
- Lennart Gustavsson, v
2006/07-2009/10
- Maud Olofsson (statsråd under mandatperioden), c
- Åke Sandström (statsrådsersättare under mandatperioden), c
- Maria Lundqvist-Brömster, fp
- Gunilla Tjernberg, kd
- Thomas Nihlén, mp
- Ulla Löfgren, m
- Karl Gustav Abramsson, s
- Ibrahim Baylan, s
- Lars Lilja, s
- Helén Pettersson, s
- Britta Rådström, s
- LiseLotte Olsson, v
Riksdagsledamöter i första kammaren
Vid tvåkammarriksdagens tillkomst 1867 var Västerbottens läns valkrets en egen valkrets i första kammaren. Antalet mandat var från början två, men höjdes till tre år 1868 och till fyra år 1891. Från och med förstakammarvalet 1921 ingick länet i Västerbottens läns och Norrbottens läns valkrets.
Listan är ej komplett.
1867-1909 (successivt förnyade mandat)
- Victor Almqvist (1867-1869)
- Carl Otto Bergman (1881-1883)
- Axel Cederberg (1885-1907), FK:s min 1888-1904, mod 1905-1907
- Herman Rogberg (1908-1909), mod
- Karl Husberg (1891-1893), FK:s min
- Jesper Crusebjörn (1894-1896)
- Jesper Crusebjörn (1 januari-24 juni 1904; avliden)
1910-1911
1912-1915
- Karl Grubbström, lib s 1912-första riksmötet 1914, frisinnad vilde andra riksmötet 1914, lib s 1915
- Gustav Rosén, lib s
- Herman Rogberg (1912), n
1916-lagtima riksmötet 1919
- Emil Lagerkvist, lib s
- Gustav Rosén, lib s
- Herman Rogberg, n
- Johan Algot Stenberg (lagtima riksmötet 1918-1919), n
Urtima riksmötet 1919-1921
Riksdagsledamöter i andra kammaren
Västerbottens läns valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 1922-1970. Fram till 1921 var länet däremot indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 1866-1911 i kretsar med ett mandat vardera.
I andrakammarvalet 1866 var landsbygden uppdelad på fyra valkretsar, Umeå tingslags valkrets, Nordmalings och Bjurholms, Degerfors, Lycksele och Åsele tingslags valkrets, Västerbottens mellersta domsagas valkrets och Västerbottens norra domsagas valkrets. Vid valet 1875 ersattes Umeå tingslags valkrets och Nordmalings och Bjurholms, Degerfors, Lycksele och Åsele tingslags valkrets av två nya valkretsar, Umeå, Nordmalings och Bjurholms tingslags valkrets samt Degerfors, Lycksele och Åsele tingslags valkrets. Inför 1884 års andrakammarval avskaffades även dessa två och ersattes av Västerbottens södra domsagas valkrets och Västerbottens västra domsagas valkrets. Vid valet 1893 delades Västerbottens södra domsagas valkrets upp i Nordmalings och Bjurholms samt Degerfors tingslags valkrets samt Umeå tingslags valkrets. Vid det sista majoritetsvalet 1908 delades även Västerbottens norra domsagas valkrets upp och ersattes av Skellefteå tingslags valkrets och Norsjö och Malå tingslags valkrets.
Residensstaden Umeå ingick i valen 1866-1872 i Härnösands, Umeå, Luleå och Piteå valkrets, medan Skellefteå stad ingick i Västerbottens norra domsagas valkrets. I valet 1875 överfördes dock Skellefteå till stadsvalkretsen, som utökades till Härnösands, Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå och Haparanda valkrets. Inför valet 1878 ändrades valkretsen till Luleå, Umeå, Piteå, Haparanda och Skellefteå valkrets, men i extravalet 1887 överfördes länets båda städer till Härnösands, Umeå och Skellefteå valkrets. Därefter förblev stadsvalkretsen oförändrad till valet 1896, då de båda västerbottniska städerna övergick till Umeå, Skellefteå och Piteå valkrets.
Vid införandet av proportionellt valsystem i valet 1911 avskaffades samtliga äldre andrakammarvalkretsar och länet indelades i Västerbottens läns södra valkrets (med fyra mandat) och Västerbottens läns norra valkrets (med tre mandat). Vid andrakammarvalet 1921 förenades länet slutligen till en enda sammanhållen valkrets. Antalet mandat var sju i valen 1921-1928, åtta i valen 1932-1948 och därefter åter sju i valen 1952-1968.
Listan är ej komplett.
1922-1924
- Werner Bäckström, lib s 1922-1923, fris 1924
- Johan Rehn, lib s 1922-1923, frisinnad vilde 1924
- Anton Wikström, lib s 1922-1923, frisinnad vilde 1924
- Adolf Wiklund, lmb
- Elof Lindberg, s vgr 1922-1923, s 1924
1925-1928
- Werner Bäckström (1925-3 december 1928; avliden), fris
- Evert Sandberg, fris
- Anton Wikström, frisinnad vilde 1925, fris 1926-1928
- Adolf Wiklund, lmb
- Elof Lindberg, s
1929-1932
1933-1936
- Pelle Näslund, fris 1933-1934, fp 1935-1936
- Evert Sandberg, fris 1933-1934, fp 1935-1936
- Anton Wikström (1933-26 januari 1935; avliden), fris 1933-1934, fp 1935
- Nils Brännström (14 februari 1935-1936), fp
- Elof Lindberg, s
1937-1940
- Axel Bæckström (1937-5 oktober 1938; avliden), fp
- Andreas Nilsson (1939-1940), fp
- Evert Sandberg, fp
- Elof Lindberg, s
1941-1944
- Andreas Nilsson, fp
- Evert Sandberg, fp
- Elof Lindberg (1941-1943), s
1945-1948
- Evert Sandberg, fp
- Ragnhild Sandström, fp
- Carl Lindmark (1945-1947), h
1949-1952
- Evert Sandberg (1949-1951), fp
- Henning Gustafsson (1952), fp
- Ragnhild Sandström, fp
1953-1956
1957-1958 (första riksmötet)
1958 (andra riksmötet)-1960
- Henning Gustafsson, fp
- Ragnhild Sandström (1958-7 december 1960; avliden), fp
1961-1964
1965-1968
1969-1970
Källor
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 324-326