Politisk vilde
Från Rilpedia
Politisk vilde är den person som innehar ett mandat i en direktvald politisk församling, men inte tillhör något parti. Eftersom man i Sverige endast kan bli invald på en partilista, förekommer politiska vildar numera endast som personer som under en mandatperiod har lämnat det parti eller den nomineringsgrupp som uppställt personen ifråga i det val där denne vann sitt mandat. Politiska vildar får beteckningen (-). Ett känt exempel på en politisk vilde är Gudrun Schyman som lämnade Vänsterpartiet men behöll sin plats i riksdagen som politisk vilde.
Den som inte tillhörde något parti redan då han genom indirekt val utnämndes till ett politiskt uppdrag, till exempel statsråd eller nämndledamot, brukar inte kallas politisk vilde utan "opolitisk".
I vissa situationer har politiska vildar haft platser inom Sveriges riksdags utskott, eller i kommunala nämnder, trots att de inte tillhört ett politiskt parti. Orsaken brukar vara att de vid ett val har tillhört ett politiskt parti men sedan lämnat sitt parti samtidigt som de behållit sin plats i riksdagen, landstinget eller kommunen. Det finns inget formellt hinder mot ett sådant agerande; även om man är invald på en partilista är mandatet personligt.
Uttrycket vilde eller politisk vilde har använts i Sverige sedan 1895. Att ordet dök upp just detta år hänger troligen samman med att det var då som det mäktiga lantmannapartiet återförenades och det liberala folkpartiet bildades. Det behövdes då en term för politiker i andra kammaren som stod helt utanför partiväsendet.
Vildar var allra vanligast innan det proportionella valsystemet infördes 1911, eftersom man kunde komma in i riksdagen utan ett parti. Fram till 1930-talet kunde ledamöter protokollföra sig i riksdagen som vildar, eller med en specificering såsom socialistisk vilde, vänstervilde eller högervilde, och då blev det ledamotens officiella beteckning. I dag tillåter riksdagsprotokollen bara invalda partier och beteckningen -.
Det hände också tidigare att personer av formella skäl fick beteckna sig som vildar trots att de hade en mycket tydlig partitillhörighet. Ett exempel är frisinnade landsföreningens ordförande Sixten von Friesen, som vid invalet i första kammaren tvingades beteckna sig som vänstervilde därför att liberala samlingspartiet hade för få förstakammarledamöter för att bilda en egen partigrupp där.
Politiska vildar förekommer relativt ofta i länder med majoritetsval i enmansvalkretsar. Ett exempel är André Arthur som 2006 valdes in i det kanadensiska underhuset, där han representerar valkretsen Portneuf—Jacques-Cartier i Quebec.
Politiska vildar i Sverige
Några kända exempel på politiska vildar, med partier de tillhört och åren som vildar.
- Carl Lindhagen (liberala samlingspartiet / S) -- 1907–1909
- Kerstin Hesselgren (liberala samlingspartiet / folkpartiet) -- 1924–1934 frisinnad vilde (som markering av att hon inte ville välja mellan de två liberala partier som fanns under denna period)
- Nils Wohlin (bondeförbundet / högern) -- 1928 och igen 1934
- Sten Andersson (M / Sd) -- 2001–2002
- Gudrun Schyman (V / Fi) -- 2004–2006
- Maria Carlshamre (Fp / Fi) -- 2006–
