Václav Havel
Från Rilpedia
Václav Havel, född 5 oktober 1936 i Prag, är en tjeckisk dramatiker och politiker. President i Tjeckoslovakien 1989-1992 och i Tjeckiska republiken 1993-2003. Han är en av de ledande figurerna inom medborgarrättsrörelsen Charta 77. Havel har erhållit en lång rad utmärkelser och priser för sin kamp för demokrati och mänskliga rättigheter. 2004 fick han motta den amerikanska Frihetsmedaljen av USA:s president George W. Bush. 1986 fick Havel Erasmuspriset som årligen delas ut i Holland till personer som verkat för humanstiska ideal i Europa.
Innehåll |
Bakgrund
Havel föddes i en välkänd intellektuell industrifamilj. Hans far var en förmögen affärsman med förbindelser med landets politiska ledning under mellankrigstiden 1920-1940. På grund av sin borgerliga bakgrund var hans möjligheter till universitetsutbildning begränsad i det kommunistiska Tjeckoslovakien. Regimen tillät inte Havel att studera vidare efter han hade avslutat sin skolgång 1951. I början av 1950-talet var Havel tvingad att arbeta som assistent på ett kemiskt laboratorium under fyra år. Under tiden deltog han i hemliga kvällskurser och för att avsluta sina gymnasiestudier (vilket han gjorde som privatist 1954). Av politiska skäl blev han inte antagen till någon humanistisk eftergymnasial utbildning.
Teatern
Från 1960 var Havel dramatiker och författare vid Teatern på Balestraden (Dívadlo na Zábradlí) i Prag. Hans dramatiska verk närmar sig ofta frågor om moral och etik samt kritiserar social ingenjörskonst och onödig inblandning av staten. I enlighet med familjens intellektuella tradition kände Václav Havel ett kall att verka för humanistiska värden i den tjeckiska kulturen. Efter militärtjänst (1957–1959) arbetade han som scenarbetare på Teater Absurd och studerade dramatik via distans på teaterakademin i Prag (DAMU). Hans första offentligt framförda pjäs var Trädgårdsfesten (1963), som blev en internationell succé. Kort därefter uppfördes Memorandum , en av hans mest kända pjäser. Andra kända verk av Havel är Skyddsängel 1968 och Largo desolato 1984. 1964 gifte sig Havel med Olga Šplíchalová, trots sin moders ogillande. Olga kom att bli verksam tillsammans med sin man i medborgarrättsrörelsen och fick en ledande roll inom Charta 77.
Dissident
Under Pragvåren 1968 väcktes Havels intresse för politik bl.a. genom att i hemlighet lyssna på Radio Free Europe och andra radiostationer i väst. Under 1970- och 1980-talet fängslades Havel ofta för sina politiska åsikter, bland annat satt han i fängelse 1978-1981. 1989 svepte reformvindar över Östeuropa, och Havel blev en frontfigur för oppositionen. Havel startade tillsammans med sin hustru: Kommittén för de oskyldigt fängslade och Hänglåsförslaget (Edice Petlice), tillsammans med Ludvik Vaculik, för att ge ut politisk förbjuden litteratur med hjälp av stencilapparater som smugglats in från väst. Havels aktioner mot regimens fängslande av popbandet The Plastic People of The Universe, väckte stor uppmärksamhet även utomlands. Den 17 november 1989 störtades den kommunistiska regimen i den oblodiga Sammetsrevolutionen.
Medborgarforum
Ur dissidentrörelsen föddes en bred politikrörelse, Medborgarforum, som innehöll alltifrån reformerade kommunister till traditionella nationalister. Medborgarforum utsåg Havel som sin politiska ledare. Havel valdes 1989 till Tjeckoslovakiens första demokratiskt valda president sedan 1946. 1990 fick Medborgarforum strax över 80 % i rösterna i valet till parlamentet.
"En dåre i Prag"
Havel samlade 1989 sina viktigaste uppsatser och artiklar i boken: En dåre i Prag som blev mycket uppmärksammad världen runt. Ett tema i boken är Havels vägran, att efter den ”vänliga revolutionen” 1989, utpeka någon (liten) grupp enskilda personer som skyldiga till det totalitära systemet - han menade att alla är medskyldiga då de vant sig vid och accepterat systemet - alla som levt i systemet är medskapare och till olika grad ansvariga. Denna uppfattning blev mycket kontroversiell och diskuteras än i dag.
President
Havel verkade slutligen som president i Tjeckoslovakien 1989-1992 och Tjeckien 1993-2003 och rönte stor uppskattning långt utanför de egna leden. Under Havels 14 år långa presidentskap blev landet en fullvärdig demokrati med ett flerpartisystem och blev medlem av NATO och EU. Havel avgick i protest mot att regeringens politik som resulterade i att Slovakien lämnade Tjeckoslovakien 1992. Efter bland annat internationell övertalning blev han president för Tjeckien 1993. Havel stödde NATO:s bomdningar av Serbien så tidigt som 1994 och invasionen av Irak 2003. Havel har haft en ansträngd relation till Vaclav Klaus som efterträde honom som president. Havel har kritiserat Klaus för hans EU-kritiska linje och hans hårda politik mot landets tyskspråkiga minoritet. När Medborgarforum splittrades 1991 tog Klaus ledningen för rörelsens konservativa- och nationalistiska grupper och bildade ett nytt parti, Medborgarpartiet, medan Havel uttryckte sitt stöd för rörelsens kristdemokratiska och liberala del. Havel har givit uttryck för sin partipolitiska neutraliet men samtidigt deklarerat sin tillhörigt till kristna- och humanistiska ideal.
Efter presidentskapet
I maj 2007 publicerades Havels memoarer från tiden som president, To the Castle and Back. Havel har genom sina litterära verk allt mer kommit att betraktas som en förkämpe för människans frihet och värdighet. Under sitt politiska motto "Ett liv i sanning" har Havel har fortsatt att ägna sig åt politik genom att skriva artiklar, medverka i radio och TV, arbeta i internationella organisationer, föreläsa vid universitet och delta i aktiviteter som arrangeras av landets två kristdemokratiska partier: (KDU-CSL och Frihetsunionen). Havel har återvänt till sitt gamla yrke som dramatiker och regissör. Havels första pjäs på 18 år," Avresa (Odchazeni), hade sin världspremiär den 22 maj 2008 på Archa Theatern. Havel baserade sin sin pjäs på Kung Lear av William Shakespeare och på Körsbärsträdgården av Anton Tjeckov. I december 1996 fick den kedjerökamde Havel diagnosen lungcancer. Havel blev förklarad som medicinskt färdigbehandlad två år senare efter flera operationer. 1996 dog hans hustru Olga av skelettcancer. Ett år senare gifte Havel om sig med skådespelerskan Dagmar Veškrnová. På grund av sin hälsa är han delvis bosatt i Spanien under vinterhalvåret. Havel har vid ett flertal tillfällen offentligt givit uttryck för sin uppfattning att hans mest viktiga insats för mänskligheten var hans ansträngningar för att upplösa Östblocket och riva ner Järnridån. Havel har fortsatt sin kamp för mänskliga rättigheter i Burma, i Vitryssland och på Kuba.
Filosofi
Havels koncept av icke-politisk politik - betydelsen av att freda det civila samhället, övertygelsen om man måste agera utifrån sin moraliska övertygelse, och utifrån en kristen- och humantisk solidaritet - har haft ett stort inflytande på framväxt av kommunitära ideal om demokrati.
Hans anti-materialistiska och anti-kommersiella ideal är mindre kända. Havel hyser en stor oro hur vi alla, i både väst och öst, blir offer för vad han benämner som en: "Global teknologisk civilisation".
Havels för ofta fram betydelsen om en fördjupd Euro-Atlantisk gemenskap. Han använder ofta uttrycket: "Civilisationernas språk" och även om han har distansert sig från Samuel P Huntington (författaren till den välkända boken Civilisationernas kamp ) och är en stark förespråkare för universella värden och en gemensam moral, är han övertygad om att en euro-atlantisk gemenskap har en viktig roll för att bekämpa extremism och totilitära ideal.
Detta förklarar varför han är en anhängare av Bush-administrationens idé om ett "krig för mänskliga rättigheter" och försvarade invasionen av Irak och Natos bombning av Serbien.
Källor
En dåre i Prag, brev, tal och texter 1975-1989, svensk utgivning 1990, redigerad och översatt av Peter Larsson, Symposion förslag, Lund, 1990.
Bibliografi (urval)
- Záhradní slavnost (1963)
- Vyrozumení (1967)
- Audience (1977)
- Vernisáz (1977)
- Protest (1978)
- Mistake (1983)
- Dopisy Olze (1985)
- Pokousení (1986)
- Summer Meditations (1992)
- Open Letters (1992)
- Toward a civil society (1994)
- The Art of the Impossible (1997)
- To the Castle and back (2007)
