Från Rilpedia

Tycho Fredrik Hugo Tullberg, född den 9 oktober 1842 i Uppsala, död där den 24 april 1920, var en svensk zoolog. Han var son till Otto Fredrik Tullberg, brorson till Hampus Tullberg och kusin till Hasse W. Tullberg.

Tullberg blev student 1863, filosofie doktor 1869 och docent i zoologi 1871, allt i Uppsala, samt tjänstgjorde därjämte 1863-1878 som ritlärare vid flera läroanstalter där. År 1876 blev han tillförordnad och 1879 ordinarie prosektor vid zoologisk-zootomiska institutionen, för vars tillkomst och första utveckling han var främste drivkraft och som under hans ledning blev en kraftig hävstång för den moderna zoologin i Sverige. Åren 1882-1907 var han professor i zoologi och från 1902 inspektör för Linnés Hammarby.

Lika framstående som lärare och som forskare, hade han stort inflytande på den zoologiska undervisningen och forskningen i Sverige. Av hans arbeten, som omfattade vitt skilda områden, kan nämnas följande: Förteckning öfver svenska podurider (1871), Sveriges podurider beskrifna (1872), Collembola borealia (1876), genom vilka arbeten kännedomen om denna morfologiskt intressanta insektgrupp högst väsentligt främjades, avhandlingen Neomenia, a new genus of invertebrate animals, described (1875), varmed han lade grunden till kännedomen om en helt ny mollusktyp, Über die Byssus des Mytilus edulis (1877, av Vetenskapsakademien belönat med Flormanska priset), Studien über den Bau und das wachsthum des Hummerpanzers und der Molluskenschalen (1882), Bau und Entwicklung der Barten bei Balænoptera sibbaldii (1883), Ueber das System der Nagethiere, eine phylogenetische Studie (1899, belönad med Björkénska priset), Das Labyrinth der Fische, ein Organ zur Empfindung der Wasserbewegungen (1903).

Tullberg var ättling till Carl von Linné och bidrog till Linnélitteraturen med bland annat Familjetraditioner om Linné (1878) och Linnéporträtt (1907). Som exempel på hans stora förmåga av populärt författarskap kan nämnas De menniskolika aporna (i "Vetenskap för alla", 1878), Djurriket (i "Svenska biblioteket", 1885) samt artiklar i Nordisk familjebok.

Tullberg genomförde flera resor i vetenskapligt ändamål i både in- och utlandet, därav till Bohuslän under 25 somrar. Han blev ledamot av Vetenskapsakademien 1884, av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1885, av Fysiografiska sällskapet i Lund 1896, av Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg 1903 (hedersledamot 1911) och medicine hedersdoktor vid Uppsala universitet 1907. Han var ordförande i Svenska Linnésällskapet från dess bildande till sin död. Vid hans avgång från professuren ägnades honom en festskrift, Zoologiska studier, innehållande 16 uppsatser.

Källa

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).