Theodora (500-talet)

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Theodora

Theodora, född cirka 500, död 28 juni 548, var kejsarinna av det bysantinska riket och Justinianus I:s gemål. Hon är, liksom sin make, helgon i den ortodoxa kyrkan, och firas 14 november.

Theodora föddes i det bysantinska samhällets lägsta klass, hennes far var björnskötare på en cirkus. Den mesta informationen om hennes tidiga liv kommer från Prokopius postumt publicerade Hemlig historia. Prokopius kritiker, som menar att då hans verk tyder på att han var allvarligt disillusionerat inställd gentemot sina härskare, har avfärdat hans verk som frätande och pornografiska, men har inte kunnat finna belägg gentemot hans fakta. Exempelvis visar källor att Theodora uppträdde som komiker i burlesk teater och att hon hade talang för fysisk komedi. Hon var känd för sina djurnummer. Hon hade många beundrare och tog till vara varje möjlighet till att klättra på samhällsstegen, det gick både upp och ned. Prokopius skriver att hon var en kurtisan som flyktigt tjänade som älskarinna åt en provinsadministratör, med vilken hon fick sitt enda barn, en son.

Vissa forskare menar att hon, en tid innan hon träffade Justinianus, var monofysit, och stödde den tron genom hela livet, medan andra hävdar att hon förknippats med dem för att Justinianus lät henne sköta återföreningen mellan dem och kalkedonisterna, som hon och maken tillhörde.

523 gifte sig Theodora med Justinianus då magister militum praesentalis i Konstantinopel. Då han tillträdde tronen 527 gjorde han henne till medregent, och de tycks ha styrt som jämlika kollegor, något som verkar ha varit ett vist beslut. Hon var en kvinna med stark vilja som visade stor fallenhet för att styra. Vid upploppen i Nika 532 ledde hennes ledarskap och råd om ett kraftigt militärt gensvar att kväva upproret, något som troligen räddade riket.

Vissa forskare menar att Theodora var Bysantinska riket första kända förespråkare för abort, och att hon, enligt Prokopius, gjort det. Hon övertygade Justinianus om att ändra de lagar som föreskrev att adelsmän inte fick gifta sig med kvinnor från lägre samhällsklasser (såsom hon själv). Hon förespråkade även gifta kvinnors rätt att begå äktenskapsbrott samt talade för prostituerade och andra utslagna. Hon hjälpte även till att skapa broar över de klyftor som uppstått mellan olika kristna sekter.

Andra forskare, och de som ser henne som ett helgon, betraktar istället hennes gärningar som en sann jämlikhetsträvan för att ge kvinnor samma lagliga rättigheter som män, då hon inrättade hem för prostituerade, fastslog lagar som förbjöd påtvingad prostitution, gav kvinnor större rättigheter i skilsmässoärenden, lät kvinnor äga och ärva egendom och genomdrev dödsstraff för våldtäkt, som alla bidrog till att krafigt höja kvinnors rättsliga status i riket.

Theodora dog av cancer (troligvis bröstcancer), innan hon hunnit fylla 50 år och omkring tjugo år innan Justianus dog. Hennes kropp begravdes i De heliga apostlarnas kyrka, en av de storslagna kyrkorna som kejsaren och kejsarinnan hade låtit bygga i Konstantinopel. Både Theodora och Justinianus finns avbildade som vackra mosaiker i San Vitalekyrkan i Ravenna i norra Italien, som färdigställdes ett år före hennes död.

Se även

Littaratur

  • Prokopius: Hemlig historia, 2000
  • Robert Graves: Belisarius, 1939 (Count Belisarius) (historisk roman)
  • Paul I. Wellman: Theodora - kurtisan och kejsarinna, 1957 (The female) (historisk roman)

Personliga verktyg