Bröstcancer

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Bröstcancer
Klassifikation och externa resurser

Histopatologisk bild föreställande duktal carcinoma in situ (DCIS) i bröstvävnad. (H&E-färgning)
ICD-10	C50.
ICD-9	174-175
OMIM	114480
DiseasesDB	1598
MedlinePlus	000913
eMedicine	med/2808
MeSH	D001943

Bröstcancer syftar på tumörbildning i bröstvävnaden hos framförallt kvinnor.

Klassificering

Brösten består av olika sorters vävnad som alla kan drabbas av cancer. Man brukar dela in cancertyper i körtelcancer, duktal cancer, stromacancer och medullär cancer.

Tecken och symptom

• Kännbara knölar
• Indragningar eller utbuktningar i huden
• Förstorade lymfnoder i armhålor eller runt nyckelbenet
• Missfärgningar
• Inflammation
• Indragning/invertering av bröstvårtan
• Flytningar ur bröstvårtan av blod eller serös vätska

Epidemiologi och etiologi

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och ca 7000 nya fall diagnostiseras årligen i Sverige ^[1]. Risken att drabbas av bröstcancer stiger med åldern och riskfaktorer inkluderar tidig mensdebut och sent klimakterium, barnlöshet eller sent barnafödande, kortvarig eller ingen amning, körteltäta bröst, fetma efter menopausen, alkohol, joniserande strålning mm. Det finns en viss ärftlighetskomponent, och man kan räkna med att det i ungefär 5 % av fallen finns ett tydligt ärftligt inslag. Även män kan drabbas av bröstcancer, men risken är mycket liten jämfört med kvinnor. Ca 1 av 125 personer som drabbas av bröstcancer är män. ^[2]

Screening

Mammografi av bröst normal bild till vänster och på de högra bilden ses en tumör.

Det är viktigt att tidigt upptäcka bröstcancer och för att göra det bör man som kvinna själv undersöka brösten en gång per månad från och med 20 års ålder. Detta bör ske under en given fas av menstruationscykeln då bröstens sammansättning varierar med ändrade östrogennivåer gärna i början då brösten är minst ömma.

Mammografi är röntgenundersökning av brösten. Undersökningen har störst sensitivitet efter menopausen då kvinnornas bröst blir lösare och kontrasten till cancerogen vävnad blir större. Socialstyrelsen rekommenderar screening av alla kvinnor mellan 40 och 74 år. Särskilt kvinnor i åldrarna 50-69 är viktiga att screena. Kontrollerna bör göras 1 gång/18 månader för kvinnor under 55 och en gång vartannat år för äldre kvinnor vilket motiveras av att tumörerna växer snabbare för yngre kvinnor. De enskilda landstingen lägger själva upp ett screeningprogram beroende på prioriteringar och ekonomiska förutsättningar. ^[3]

Då mammografi är en röntgenundersökning sker en strålningsexponering av brösten, vilket gör att patienten kan få cancer av själva undersökningen. Den använda stråldosen är normalt sett liten och ökningen i cancerrisk vägs upp av möjligheten att rädda liv genom tidig cancerupptäckt. Studier visar att ju lägre dos som röntgenapparaten använder desto fler liv kan räddas.^[4]

Diagnos

Diagnos ställs genom s.k. trippeldiagnostik:

• Klinisk undersökning där man noggrant känner igenom brösten och lymfkörtlarna
• Mammografi
• Biopsi med finnålspunktion

I vissa fall kan man använda sig av ultraljudsundersökning och vid blodig sekretion från bröstvårtan gör man galaktografi (mjölkgångsröntgen).

Stadieindelning

Det finns olika system för att klassificera progressionen för bröstcancer ett system är TNM-systemet. Ett annat är Stadieindelningen som ser ut som följer:

• Stadium 0 - Carcinoma in situ
• Stadium I - Tumören (T) involverar inte axillära lymfnoder (LN).
• Stadium IIA – T 2-5 cm, LN negativa, eller T <2 cm och LN positive.
• Stadium IIB – T > 5 cm, LN negativa, eller T 2-5 cm och LN positiva (< 4 axillära noder).
• Stadium IIIA – T > 5 cm, N positiva, eller T 2-5 cm med 4 eller fler axillära noder
• Stadium IIIB – T har penetrerat bröstväggen eller huden och kan ha spridits till < 10 axillärar LN
• Stadium IIIC – T har > 10 axillära LN, 1 eller mer LN ovan eller under nyckelbenet eller inerna LN i bröstet.
• Stadium IV – Avlägsna metastaser (M)

Vitsen med indelningen är dels för att kunna utvärdera olika behandlingsstrategier och se hur man på bästa sätt ska kunna förbättra prognosen för varje enskilt fall.

Man brukar även kontrollera cancercellerna med avseende för känslighet för östrogen, progesteron och HER2/neu för att kunna förutsäga behandlingseffekt av olika läkemedel.

Behandling

Kvinna med höger bröst borttaget.

• Kirurgi - borttagning av bröst eller delar av bröst och utrymning av drabbade lymfnoder
• Cytostatika - används adjuvant som tilläggsbehandling efter kirurgi i syfte att minska risken för återfall (recidiv) eller palliativt i syfte att lindra symtom och uppskjuta sjukdomsprogress efter ett recidiv
• Strålbehandling - används för att minska risken för recidiv i bröst och lymfkörtlar efter kirurgi, men påverkar även risken för recidiv på andra håll i kroppen, fjärrecidiv.
• Hormonell behandling - används för att minska tillväxten hos östrogen- och progesteronkänsliga tumörer. Det finns antiöstrogener och läkemedel som hindrar tilvverkning av kroppseget östrogen hos kvinnor som kommit in i klimakteriet. Ibland kan man operera bort äggstockarna för att minska östrogenproduktionen. Hormonell behandling ges såväl i adjuvant som i palliativt syfte.

Utveckling av nya behandlingar

De nya läkemedlen som utvecklas för behandling av bröstcancer spänner över ett stort antal olika angreppspunkter eller ”targets”. Sammantaget för alla utvecklingsnivåer finns i storleksordningen 150 nya läkemedelskandidater registrerade under utveckling på patienter med bröstcancer.[1] Av dessa är flera framme i den senare delen av utvecklingsprocessen, dvs. fas III-studier. Om man söker bland de kliniska tester som finns registerade hos National Institute of Health i USA finner man för närvarande flera hundra aktiva i den senare utvecklingsfasen.[2] Man ska vara medveten om att de flesta nya läkemedel mot cancer ofta i initial skedet testas på mycket sjuka patienter vilket medför att det är svårt att få goda resultat. Biologiska läkemedel har gjort sin entre i behandlingen av bröstcancer exempelvis har antikroppar blivit godkända. Under de senaste åren har ett flertal andra läkemedelskandidater testats. De huvudsakliga strategier som det satsas på är kinas-hämmare, hormon-modulerare, cellcykel-hämmare, apoptos-inducerare, samt immunoterapi. Även två preparat som hindrar det intracellulära skelettet (microtubuli) att förändras, vilket är nödvändigt för celldelning, har kommit långt. Det finns många fler läkemedel som är godkända för behandling av andra cancertyper men som även är under utveckling för bröstcancer. De flesta är i en mellanfas av utvecklingskedjan och man kan räkna med att det i runda tal kommer att ta 5 år till innan dessa kan vara godkända som behandling.

[2] www.clinicaltrials.gov 2007-12-15.

Prognos

1 av 33 dör i sjukdomen statistiskt sett. Prognosen är mycket beroende av vilket stadium sjukdomen upptäcks vid och hur känsliga tumörcellerna är för behandling. Generellt sett är prognosen god om cancern inte hunnit sprida sig lymfatiskt. Risken för metastaser minskar för varje återfallsfritt år men man kan få metastaser efter 20-30 år.

Kulturella referenser

Rosa bandet

Rosa bandet är en symbol för medventenhet och stöd för personer som drabbats av bröstcancer och stöd för fortsatt forskning.

Referenser

1. ↑ [1] Cancer i siffror 2005 - Populärvetenskapliga fakta om cancer - dess förekomst, bot och dödlighet Socialstyrelsen ISBN: 91-89446-68-2
2. ↑ Kumar et al Robbins Basic Pathology 7th Edition Sunders/ Elsevier
3. ↑ Socialstyrelsens hemsida hämtat 2007-10-28
4. ↑ British Journal of Cancer (2000) 82, 220-226. A Mattsson, W Leitz och L E Rutqvist: Radiation risk and mammographic screening of women from 40 to 49 years of age: effect on breast cancer rates and years of life

Externa länkar

• ”Bröstcancer”. Sjukvårdsrådgivningen. http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=20411.