Industridesign
Från Rilpedia
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
En industridesigner eller produktdesigner formger föremål som skall tillverkas i en industriell massproduktion. Industridesignern gestaltar inga unika utan produkter som skall kunna tillverkas på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt och samtidigt tilltala köparen.
Innehåll |
Historia
Industridesign går hand i hand med industrialismens födelse och utveckling, alltså sedan slutet av 1800-talet. Tekniska apparater formgavs till en början av företagets ingenjörer, som inte enbart såg på en tekniskt funktionell lösning utan även på estetiska värden. Svenska exempel härför är företaget LM Ericssons telegrafapparat Telegraf Serie 800 från 1880, där varje mässingdetalj var omsorgsfullt gestaltad och drivverkets topp och sidor var täckta av fasettslipat kristallglas. Andra exempel på tidig produktdesign är tysken Michael Thonets caféhusstol i böjträ från 1859 och Coca-Cola-flaskan som ritades 1915 av en glasingeniör, svenskamerikanen Alexander Samuelson. En av de första professionella produktdesigner som inte var ingenjör från början var den tyska arkitekten Peter Behrens, som 1907 anställdes av AEG för att ge deras produkter en "identitet". Behrens formgav även AEGs "moderna" logo som används fortfarande. Behrens anses var protoypen för en industridesigner och samtidigt uppfinnare av Corporate design, då han för AEG skapade en överensstämmelse mellan företagets skilda produkter.
Även svenska företag och institutioner anlitade tidigt arkitekter eller konstnärer för formgivningen av sina produkter. För Telegrafverkets räkning ritade arkitekt Isak Gustav Clason 1894 en av Sveriges första standardtelefoner och Ragnar Östberg skapade 1910 den välkända gula postlådan i form av ett hus som först på 1960-talet byttes ut mot en ny modell. LM Ericssons bakelittelefon från 1931 hade formgivits av den norske konstnären Jean Heiberg.
Industri- eller produktdesign blev alltmer en viktig faktor för framgången för industriprodukter och för deras tillverkare. Tidigt visades det sig även att begrepp som funktion, ergonomi, estetik och produktionsvänlighet krävde en ny yrkesroll där teknikern och esteten kunde förenas i en och samma person.
Arbetsmetoden
Designern eller designföretaget erhåller uppdraget från en beställare att formge en produkt på ett nytt sätt eller han utvecklar själv ett nytt föremål som han sedan presenterar för en möjlig beställare.
En avgörande del för en framgångsrik designprodukt är en kostnadseffektiv tillverkning, hög kvalitet, rätt ergonomi, hög säkerhet, användarvänlighet och ett tilltalande yttre. Efter produktens livstid är även en miljöriktig slutförvaring eller recykling mycket viktigt. Ett företag är ointresserat om föremålet inte kan tillverkas på ett enkelt och billigt sätt. Till designförloppet hör därför först och främst en god kunskap om tillverkningsprocessen och dess metoder.
Allt designarbete börjar med skisser och tidiga presentations-ritningar. Därefter tillverkas presentations-modeller med högre och högre precision. Modeller för mindre föremål är i regel i naturlig skala. Större produkter som maskiner, bilar, tåg eller liknande visas till en början som förminskade modeller. Idag kan föremålen även visualiseras i datamodeller på ett realistiskt sätt med hjälp av 3D-grafik. Slutligen byggs prototyper som utsätts för praktiska tester, därefter utarbetas tillverkningsritningar och produktionen kan starta. Även den färdiga produkten behöver ibland förbättras och överarbetas efter ett tag på marknaden.
Utbildning förr
En tidig utbildningsplats för designer var Kunstgewerbeschule Weimar i Tyskland som grundades 1907 av Henry van de Velde. Skolan omvandlades sedan 1919 till Bauhaus genom arkitekten Walter Gropius och skulle bli en vallfärdsort för världens designbegåvade arkitekter. En annan ansedd tysk designskola var Hochschule für Gestaltung i Ulm som existerade mellan 1953 och 1968. Bland lärarna där fanns Hans Gugelot och Otl Aicher.
I Sverige fanns fram till 1970-talet ingen regelrätt designskola. Svenska designer från 1930-1950-talen gick sina egna vägar. Sigvard Bernadotte var från början silversmed, Stig Lindberg började som 20-åring, efter en kort tid vid Konstfack, direkt på Gustavsbergs porslinfabrik, Sixten Sason var en mycket begåvad tecknare och mer eller mindre självlärd och Ralph Lysell hade läst några terminer vid Columbia University i New York.
Utbildning idag
Numera förfogar Sverige över flera utbildningsplatser för industridesigner. En god bit in på 1970-talet hade Konstfack ingen utbildning för industridesigner utan en avdelning för metall, inriktad på hantverk och silversmide. Plast var då bannlyst. På metallavdelningen gick många av dagens kända svenska produktdesigner som Lars Lallerstedt, Carl-Arne Breger, Hans Ehrich, Tom Ahlström, Roland Lindhé och Jan Jonsson. Idag finns en industridesignutbildning med hög nivå på Konstfack.
Design och produktutveckling är ett civilingenjörsprogram vid Linköpings universitet. Vid Mälardalens högskola (MDH) finns en civilingenjörsutbildning inom Innovation och produktdesign där kurser inom produktutveckling och industridesign ingår. Liknande civilingenjörsutbildningar är Design och produktframtagning vid KTH (även kallat P-programmet, startat 2003) och Teknisk design vid Chalmers, Mittuniversitetet och Luleå tekniska universitet. Utbildningen vid Luleå tekniska universitet firade 20-års jubileum 2005 och blev samma år utnämnd till Årets teknikutbildning av Teknikföretagen.[1] Utbildningen vid Chalmers startade 1999 och blev Årets teknikutbildning på högskolenivå 2006.[2] Sedan 1977 finns Designhögskolan i Pukeberg som är en filial till Högskolan i Kalmar och sedan 1989 Designhögskolan i Umeå, som både 2006 och 2007 – som enda svenska utbildning – tagits med när tidningen Business Week rankat de 60 bästa designutbildningarna i världen. [3][4]
Vid Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) finns ett tvåårigt magisterprogram i industridesign. Ytterligare ett program är Industridesignutbilningen vid Lunds universitet där en kandidat- eller masterexamen kan tas.
Sedan ca. 10 år tillbaka har Polhemsgymnasiet i Göteborg även en populär designutbildning med inriktning industriell design.
Utbildningarna skiljer sig åt vad gäller inriktning; vissa är mer tekniskt inriktade medan andra ger större utrymme år personlig konstnärlig utveckling.
Några kända svenska designföretag
Se även
- Red Dot Award, ett internationellt designpris
Litteratur och källa
- Tanken och handen, Konstfack 150 år, Page One Publishing AB, 1994
- Svensk Industridesign, en 1900-talshistoria, Norstedts, 1997
- Industral Design A-Z, Taschen GmbH, Köln, 2000
