Från Rilpedia

Syntesgas är en blandning av gaserna kolmonoxid och vätgas. Syntesgas används i mycket stor omfattning i kemisk industri. All konstgödsel/ammoniak och metanol i världen framställs ur syntesgas. Produktionen av ammoniak/konstgödsel och metanol är 100-tals miljoner ton per år. Även syntetiska kolväten som produceras med Fischer-Tropsch-processen framställs ur syntesgas, liksom all industriellt producerad väteperoxid. Många viktiga petrokemikalier framställs genom en oxo-syntes där olefiner (alkener) reagerar med syntesgas.

Syntesgas i sin tur framställs främst ur naturgas (metan) genom katalytisk reforming. Metan (CH₄) matas in i en trycksatt reaktor tillsammans med ånga (H₂O) och syrgas (O₂). Metanet omvandlas då till CO, H₂ och CO₂. Koldioxid (CO₂) avskiljs sedan.

Syntesgas kan också framställas ur fasta energiråvaror som stenkol och trä/ved via termisk förgasning med ånga och syrgas (O₂). Också tjockolja används som energiråvara för framställning av syntesgas.

Syntesgas framställd med luft (O₂ och N₂) istället för syrgas används vid produktionen av ammoniak (NH₃). I ett följande steg omvandlas all kolmonoxid (CO) till CO₂ med ånga. Sedan avskiljs all CO₂. Då återstår gaserna N₂, H₂ och ånga. Ångan kondenseras ut till vatten. Gaserna torkas och förs in i en reaktor som producerar ammoniak ur gaserna N₂ och H₂. Ammoniak används sedan som råvara till produktionen av salpetersyra (HNO₃). Ammoniak + salpetersyra blir ammoniumnitrat, som ingår i konstgödsel. Även urea (NH₂-C=O-NH₂) produceras ur ammoniak och CO₂, och ingår i konstgödsel.

Syntesgas där CO reagerar med ånga(H₂O) till CO₂ och H₂, och CO₂ sedan avskiljs, ger ren vätgas(H₂). Vätgas används som råvara vid oljeraffinering visd framställning av till exempel bensin och dieselolja med låg svavelhalt. Vätgas är även råvara vid produktion av väteperoxid (H₂O₂). Den mesta väteperoxiden i Sverige används för blekning av pappersmassa.