Svenska kyrkans bekännelseskrifter
Från Rilpedia
I Svenska kyrkans regelverk, Kyrkoordningen, existerar ingen officiell företeelse vid namn Svenska kyrkans bekännelseskrifter. Svenska kyrkan har inte "bekännelseskrifter" utan en "bekännelse" och ett antal "grundläggande dokument". ”Svenska Kyrkans Bekännelseskrifter” är titeln på en inofficiell och privat översättning av de tyska lutherska kyrkornas s.k. Liber concordiae 1580, dvs. enhetsböcker (på svenska oftast ”Konkordieboken”), som gjordes av ledande svenska teologer och utgavs av Samfundet Pro Fide et Christianismo 1944 efter 1930 års tyska ”Urtext”-utgåva av Liber concordiæs latinska text 1580.
Upplagan innehåller ett antal förord som aldrig har antagits av Svenska Kyrkan. Upplagan saknar också många av Svenska Kyrkans grundläggande dokument. ”SKB” innehåller Uppsala mötes beslut, ett av Svenska kyrkans sär-dokument, men placerar detta sist, efter de tyska bekännelseskrifterna. De senare har i Sverige liksom i Danmark och Norge inte erkänts som ”bekännelseskrift”, utan endast som en förklaring (bland flera möjliga) till Augsburgska bekännelsen 1530, först i Förmyndarregeringens Placat angående Religions-väsendet 1663, och sedan genom Carl XI:s och Enväldets Kyrkio-Lag och Ordning 1686 och 1687.
Innehåll |
Privatupplagans innehåll
”SKB” innehåller följande dokument:
- De tre gammalkyrkliga trosbekännelserna: den apostoliska (västlig, 200-400), den nicenska (östlig, antagen i Konstantinopel 381) och den athanasianska (Spanien, Frankrike, Tyskland 400-700, antagen i Frankfurt 795).
- Den oförändrade Augsburgska bekännelsen 1530
- Den Augsburgska bekännelsens apologi 1530
- De Schmalkaldiska artiklarna 1537 (ej antagna i mötet i Schmalkalden)
- Traktaten om påvens makt och överhöghet 1537
- Luthers lilla katekes 1528
- Luthers stora katekes 1528
- Bergischer Buch 1577 (förstadiet till Konkordieformeln) och Konkordieformeln 1579
- Uppsala Mötes Beslut 1593 (i avskrift)
Tidigare översättningar av Concordia Pia
Den tyska Konkordieboken utgavs första gången i Sverige 1730 under namnet Concordia pia av R.R. Broocman, prost i Tyska församlingen i Norrköping. Denna innehöll både Confessio fídei och Liber concordiæ utom Melanchthons, mot Gregorius VII:s Dictatus papæ 1073 riktade Tractatus de potestate et primatu papæ 1537. 1730 års utgåva kom till på Riksrådets initiativ och riktade sig mot den spenerska och dippelska pietismen som sågs som villolärande både av Svenska kyrkan och av de av kalvinismen inspirerade kretsarna inom adel och borgerskap (= de ”Tyska” församlingarna).
I 1800-talets ”återupptäckt” av konfessionell medvetenhet, blev Konkordieboken program och symbol för 1800-talets nya ”högkyrkliga” pietister i Schlesien (”Alt Lutherisch”) i deras kamp mot den absolutistiska Berlin-regeringens religiösa förtryck, bl.a. i form av den kalvinistiska nattvardsordningen 1830 (Agendan).
I Sverige gjorde bl.a. Peter Fjellstedt (1854) och Gottfrid Billing (Den Lutherska kyrkans bekännelseskrifter 1895) nya versioner efter Concordia pia. 1912 bröt Oscar Bensow med Broocmans text och introducerade i sin utgåva det missvisande begreppet ”Svenska kyrkans bekännelseskrifter”.
Det tyska Lutherjubileets ”vetenskapliga” utgåva Die Bekenntnisschriften der Evangelisch-Lutherischen Kirche fyllde ett tomrum när den översattes av sedermera ärkebiskop Ruben Josefson och professorerna Hjalmar Lindroth, Sigfrid von Engeström och docent Gustaf Ljunggren, alla kända dåtida Uppsala-teologer.
Textvarianter
Skillnaderna mellan 1500-talet och 1900-talets ”SKB” framgår av första raderna ur Augsburgska bekännelsens 5:e artikel:
1530 den latinska texten (Melanchthon ?):
V. De ministerio ecclesiastico
Ut hanc fidem consequamur, institutum est ministerium docendi evangelii et porrigendi sacramenta. Nam per verbum et sacramenta tamquam per instrumenta donatur spiritus sanctus, qui fidem efficit, ubi et quando visum est Deo, in his, qui audiunt evangelium, scilicet...
1530 den tyska texten av Dr Phillipp Melanchthon:
V. Vom Predigtamt
Solchen Glauben zu erlangen, hat Gott das Predigtamt eingesetzt, Evangelium und Sakrament geben, dadurch er als durch Mittel den heilgen Geist gibt, welcher den Glauben, wo und wenn er will, in denen, so das Evangelium hören, wirket, welches da lehret, ...
1593 Uppsala mötes, i Svenska kyrkan gällande, version, efter den tyska:
Then femte artikel.
Om Troona och Predicoämbetet.
At wij thenna Troo måtte bekomma, är Predicoämbetet instichtat, genom hwilket Euangelium förkunnas, och Sacramenten uthdelas. Ty genom Ordet och Sacramenten, såsom genom Instrument och Medhel giffs then helga Anda, Som Troona werckar, …
1944 ”SKB”:s privatöversättning efter 1930 års tyska utgåva efter den latinska texten:
V. Om predikoämbetet
För att vi skola få denna tro, har evangelieförkunnelsens och sakramentsförvaltningens ämbete inrättats. Ty genom Ordet och sakramenten såsom genom medel skänkes den helige Ande, vilken hos dem som höra evangelium, frambringar tron…
Svenska Kyrkans grundläggande dokument
Svenska kyrkans regelverk, Kyrkoordningen, känner den officiella företeelsen "Svenska Kyrkans grundläggande dokument". En inhemsk bekännelseskrift och kyrkoordning, Den Svenska Kyrkoordningen, antogs vid ett kyrkomöte i Uppsala 1572. Svenska Kyrkans bekännelse av år 1593, som utkom i trycket 1594 under titeln Confessio Fidei, består av:
- Apostoliska trosbekännelsen (västlig 200-400)
- Nicenska trosbekännelsen (antagen 381)
- Athanasianska trosbekännelsen (Spanien, Frankrike, Tyskland 400-700, antagen i Frankfurt 795)
- Augsburgska bekännelsen 1530
- Uppsala mötes beslut 1572
- Uppsala mötes beslut 1593
De i Svenska kyrkan gällande officiella översättningarna av två av de tre gammalkyrkliga trosbekännelserna står i Kyrkohandboken 1986, medan den gällande översättningen av Augsburgska bekännelsen 1530 finns i Confessio fídei, tryckt 1594 (avtryck jämte ”SKB”:s version i Confessio fídei, Uppsala mötes beslut 1593 om Svenska kyrkans bekännelse, Kommentarer av Lars Eckerdal och Per Erik Persson, Verbum 1993).
År 1686 antog riksdagen en förklaring till Augsburgska bekännelsen, Konkordieboken, en bok som, förutom de tre ovanstående fornkyrkliga trosbekännelserna och den Augsburgska bekännelsen, innehåller följande grundläggande dokument:
- Augsburgska bekännelsens apologi 1531
- Schmalkaldiska artiklarna 1537
- Traktaten om påvens makt och överhöghet 1537
- Luthers stora katekes 1528
- Luthers lilla katekes 1528
- Konkordieformeln 1579
Svenska Kyrkan antog däremot inte de förord som ingår i den tyska upplagan av Konkordieboken.
Kyrkoordningens kap. 1 §1 nämner även "andra av Svenska kyrkan bejakade dokument", som enligt Centralstyrelsens Kyrkliga Skrivelse 1993:4 1993 var:
- 1878 års katekesutveckling
- Uppsalabekännelsen 1909 (som låg till grund för nattvardsgemenskapen med Engelska kyrkan 1922)
- Kyrkornas Världsråds Konstitutioner §1
- Lutherska Världsförbundets Konstitutioner §1
- Svenska Kyrkans officiella svar på Lima-dokumentet Baptism-Eucharist-Ministry (1985)
- Biskopsmötets brev i viktiga teologiska frågor
Sedan 1993 har Svenska Kyrkan bejakat två större dokument:
- Överenskommelsen mellan Svenska Kyrkan och Oberoende Filippinska kyrkan (1995)
- Borgådeklarationen 1996 (som ligger till grund för Borgågemenskapen)
Vad som traditionellt kallas för "Kyrkans böcker" är också grundläggande dokument, d.v.s:
- Den Svenska Psalmboken (1986)
- Den Svenska Kyrkohandboken I-II (1986)
- Den Svenska Evangelieboken (2003)
- En liten bönbok (2006)
Litteratur
Lars Eckerdal, Birger Gerhardsson & Per Erik Persson: Vad står Svenska kyrkan för? 1989
Lars Eckerdal & Per Erik Persson: Confessio fidei. Uppsala mötes beslut 1593 om Svenska kyrkans bekännelse, 1993
Hilding Pleijel, Vår kyrkas bekännelse. Studier i symbolik. Lund 1941.
Sven Kjöllerström, "Vår kyrkas bekännelse i svensk språkdräkt" Svensk teologisk kvartalskrift 21 (1945)
Sven Kjöllerström "Bekännelseskrifterna i svensk tradition". Svensk teologisk kvartalskrift 22 (1946)
En bok om kyrkan av svenska teologer, 1942.
