Gustaf Ljunggren
Från Rilpedia
- För skämttecknaren Gustaf Ljunggren (1879-1967), se Gustaf Ljunggren (tecknare).
- För kemisten Gustaf Ljunggren (1894-1980), se Gustaf Ljunggren (kemist).
Gustaf Håkan Jordan Ljunggren, född 6 mars 1823 i Lund, död 31 augusti 1905, var en svensk professor i estetik samt litteratur- och konsthistoria vid Lunds universitet 1859-1889 och universitetsrektor 1867-1868 och 1877-1885. Han var ledamot av Svenska Akademien 1865-1905 (stol nr 18). Gustaf Ljunggren var son till stadskomministern, medicine och filosofie doktorn Anton Magnus Ljunggren och Katarina Sofia Ljunggren, född Kröger. Han gifte sig 1857 med friherrinnan Adelaide Ehrensvärd. Gemensamma barn: Helesine Julia Sofia Ljunggren och Evald[1] Ljunggren.
Ljunggren innehade utöver sin professur en mängd förtroendeuppdrag och var bland annat stadsfullmäktiges ordförande i Lund 1869-1877, inspektor för Skånska nationen 1859-1889, ordförande för Akademiska Föreningen 1860-1868 samt ålderman i Sankt Knuts Gille i Lund 1876-1905.
Gustaf Ljunggren blev ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1881.[2]
Ljunggrens efterträdare på professuren, Henrik Schück sade om honom att han var "den man vilken varje ung litteraturhistoriker måste blicka upp till såsom en ledare".
| Företrädare: Johan Henrik Thomander |
Svenska Akademien, Stol nr 18 1865-1905 |
Efterträdare: Vitalis Norström |
| Företrädare: Carl Jacob Ask |
Rektor för Lunds universitet 1867-1868 |
Efterträdare: Carl Wilhelm Linder |
| Företrädare: Theodor Wisén |
Rektor för Lunds universitet 1877-1885 |
Efterträdare: Theodor Wisén |
Källor
- Svenskt biografiskt handlexikon (1906)
- Ord och bild / Fjortonde årgången (1905)
- Sveriges befolkning 1900, (CD-ROM, version 1.02, databasdatum 2006-08-25) Sveriges Släktforskarförbund 2006
- ↑ Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årg. XXII. 1935
- ↑ Nordisk Familjebok (1912), Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua s. 879.
