Regalskeppet Stora Kronan
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Regalskeppet Kronan.
Rekonstruktion av amiral Jacob Hägg |
|
 |
Regalskeppet Stora Kronan |
|---|---|
| Klass | |
| Typ | Regalskepp |
| Historia | |
| Byggnadsvarv |  Skeppsholmen, Stockholm |
| Planerad | 1661 |
| Kölsträckt | 27 oktober 1664 |
| Sjösatt | 31 juli 1668 |
| Tagen i bruk | 1672 |
| Öde | Sjönk under Slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676 |
| Tekniska data | |
| Deplacement | 2300 ton |
| Längd | 52,10 m |
| Bredd | 12,91 m |
| Djupgående | 6,23 m |
| Besättning | 500 sjömän 300 soldater |
| Bestyckning | 12 x 36 punds kanoner 16 x 30 punds kanoner 40 x 24 punds kanoner 2 x 18 punds kanoner 36 x 12 punds kanoner 20 x 6 punds kanoner |
Stora Kronan, svenskt regalskepp, sjösatt den 31 juli 1668 (i tjänst först 1672), förlist 1 juni 1676 öster om Öland.
Innehåll |
Tillkomsthistoria
Efter ett flertal krig i Europa och med Danmark hade man konstaterat att något behövde göras med den svenska flottan. Därför kom i juli 1664 på förslag att den svenska flottan skulle bestå av 50 stycken örlogsskepp och ett riksamiralskepp av storleken 175 fot (cirka 53 meter) och 100 kanoner. Samma år började man frakta ektimmer främst från Lerum och Lindome socknar via Göteborg för att sedan ta det vattenvägen till Stockholm. På Skeppsholmen den 27 oktober kölsträcks äntligen Svenska flottans nya stolthet, Regalskeppet kronan. Jämfört med det 40 år äldre Vasa var Stora Kronan väsentligt större, 2200 ton deplacement, 53 meter lång, 126 kanoner om sammanlagt 230 ton (Vasa: 1300 ton, 45 meter, 64 kanoner om 72 ton). Bredden var cirka 15 meter. Bygget av Kronan försiggick på Skeppsholmen 1665-1668. Skeppet kölsträcktes av holländaren Peter Kron men från och med 1666 leddes arbetet av engelsmannen Francis Sheldon. Hon var avsedd för en besättning av 500 sjömän och 300 soldater.
I augusti 1667 bestämdes skeppets namn. Eftersom det då redan fanns ett Regalskepp Kronan döptes den nya regalskeppet till Stora Kronan.
Historik
I september 1675 förklarade Danmark krig och inföll i svenska Pommern. Svenska flottan gjordes klar för att ingripa i södra Österjön, men rustningen drog ut på tiden och först den 9 oktober kom man iväg. Man mötte svårt höstväder och kyla, men fann inga fiender, varför fartygen återvände till Dalarö den 22 oktober utan att kunna uträtta någonting.
Våren 1676 drogs vårutrustningen igång tidigt för att fartygen skulle vara seglingsklara i mitten på april. Ansvaret för rustningen och det kommande sjötåget anförtroddes en handlingskraftig ämbetsman Lorentz Creutz d.ä.. På hans meritlista stod bl.a. att han som ordförande för trolldomskommissionen i Mora 1669 dömt 20 kvinnor till döden för häxeri. Han utnämndes nu till Riksamiral, trots att han varken var militär eller sjöman.
Den 19 maj kom flottan i väg från Dalarö och sammanträffade de 25 maj med den danska flottan söder om Skåne i Slaget mellan Skåne och Rügen. Detta ledde dock inte till något avgörande och den danska flottan kunde därför förenas med en holländsk styrka. En förnyad drabbning inleddes utanför Utklippan den 1 juni i frisk SV vind som efter hand vred till Väst och ökade till halv storm: Slaget vid Ölands södra udde.
Förlisningen
Vid middagstid den 1 juni 1676 tog riksrådet Lorentz Creutz d.ä. tillika chef för den svenska flottan beslutet att Kronan skulle vända mot den dansk-holländsk örlogsstyrka. Med denna vändning signalerade man att hela flottan skulle vända om. Vid den hastiga vändningen lutade fartyget så mycket att vatten strömmande in genom kanonportarna. I samband med detta föll en en brinnande lunta ned i krutkistan varvid fartygets styrbordssida sprängdes. Förlisningen kostade cirka 750 människoliv och är en av de svåraste förluster som drabbat svenska flottan. Bara ett fyrtiotal ombord överlevde. I samma sjöslag förliste även amiralsskeppet Svärdet.
Återupptäckten
Vraket efter Stora Kronan återfanns 1980 av Anders Franzén (som tidigare lokaliserat Vasa). Det ligger på 26 meters djup omkring 6 km utanför byn Hulterstad på sydöstra Öland. En mycket kraftig explosion vid förlisningen förstörde stora delar av skrovet, och den förligaste tredjedelen av skrovet saknas. Åtskilliga kanoner har återfunnits i vraket och runt omkring det. I de mer välbevarade delarna av fartyget har stora mängder föremål påträffats - när 2/3 av vrakplatsen utgrävts hade 20 000 fynd registrerats.
En kista som bärgades från Stora Kronan 2005 innehöll 6 246 fyraöresmynt i silver samt 168 mark- och dalermynt, alla präglade 1675. Detta gjorde fyndet till den största homogena svenska myntskatt som hittats.
Se även
- Lista över svenska örlogsfartyg
- Regalskeppet Kronan (1619)
- Regalskeppet Kronan (1632)
- Marinarkeologi
Källor
- Gunnar Unger: Illustrerad Svensk Sjökrigshistoria omfattande tiden intill 1680, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1909.
- Regalskeppet Kronan, 1985, Bra Böckersförlag ISBN
- Kurt Lundgren: Stora Cronan, Lenstad Bok &Bild, Kristianstad 1997. ISBN-91-973261-5-1.
Litteratur
- Larsson, Olle, Kronans undergång (2009) Populär historia. (nr. 6).sid. s. 38-43.
- Larsson, Olle, Livet ombord : besättningen på Kronan levde med ständig trängsel, dålig hygien och benhård disciplin (2009) Populär historia. (nr. 6).sid. 44-45.
Externa länkar
- Kalmar läns museum ansvarar för Kronanprojektet och har permanent utställning av fyndsamlingar från Kronan.
- Regalskeppet Kronan
- Stor silverskatt funnen i Kronan
