Slaget vid Ölands södra udde
Från Rilpedia
| Slaget vid Ölands södra udde | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Skånska kriget | |||||||
 Skeppet Svärdet, Sveriges näst största skepp i slaget exploderar och sjunker. |
|||||||
|
|||||||
| Stridande | |||||||
Sverige  |
Danmark, Mall:Landsdata Danmark Nederländerna  |
||||||
| Befälhavare | |||||||
| Lorentz Creutz d.ä.† |
Niels Juel, Mall:Landsdata Danmark Cornelis Tromp |
||||||
| Styrka | |||||||
| 32 örlogsskepp 8 kofferdiskepp 11 lastdragare 8 brännare |
ca 35 örlogsskepp lastdragare brännare |
||||||
| Förluster | |||||||
| sänkta skepp: Stora Kronan Svärdet erövrade skepp: Neptunus Järnvågen 3 000-4 000 man |
Okänt | ||||||
Rathenow – Fehrbellin – Wismar – Vänersborg – Skåne och Rügen – Öland – Kristianstad I – Halmstad – Lund – Lolland – Malmö – Køge bukt – Landskrona – Marstrand – Warskow – Jämtland – Uddevalla – Kristianstad II – Bohus fästning
Slaget vid Ölands södra udde var ett sjöslag som ägde rum den 1 juni 1676 mellan den svenska flottan och en dansk-holländsk flotta. Under slaget drev de stridande norrut uppefter Ölands östkust.
Skulden för Sveriges förlust fick riksamiral Gustaf Otto Stenbock, som blev avsatt och dömd att betala kostnaden för flottans utrustning, 210 000 daler silvermynt. Senare sänktes dock summan till hälften.
Vid slaget sjönk bland andra regalskeppen Stora Kronan och Svärdet. Efter detta slag kom Öland att härjas svårt av danska trupper, som brände ner stora delar av bebyggelsen på ön.
Slagets utgång möjliggjorde en dansk landstigning i Skåne. En månad efter slaget landsteg kung Kristian med en här på 14 000 man vid Råå fiskeläge.
Lorentz Creutz den äldre sänkte sitt eget skepp "Stora Kronan" genom inkompetens och tog 800 man med sig.
Källor
- Gunnar Unger: Illustrerad Svensk Sjökrigshistoria omfattande tiden intill 1680, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1909.
