Regalskeppet Stora Kronan

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Regalskeppet Kronan.
Rekonstruktion av amiral Jacob Hägg

Rekonstruktion av amiral Jacob Hägg

Naval Ensign of Sweden.svg Regalskeppet Stora Kronan
Klass
Typ Regalskepp
Historia
Byggnadsvarv Sverige Skeppsholmen, Stockholm
Planerad 1661
Kölsträckt 27 oktober 1664 
Sjösatt 31 juli 1668 
Tagen i bruk 1672
Öde Sjönk under Slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676
Tekniska data
Deplacement 2300 ton
Längd 52,10 m
Bredd 12,91 m
Djupgående 6,23 m
Besättning 500 sjömän
300 soldater 
Bestyckning 12 x 36 punds kanoner
16 x 30 punds kanoner
40 x 24 punds kanoner
2 x 18 punds kanoner
36 x 12 punds kanoner
20 x 6 punds kanoner 

Stora Kronan, svenskt regalskepp, sjösatt den 31 juli 1668 (i tjänst först 1672), förlist 1 juni 1676 öster om Öland.

Innehåll

Tillkomsthistoria

Efter ett flertal krig i Europa och med Danmark hade man konstaterat att något behövde göras med den svenska flottan. Därför kom i juli 1664 på förslag att den svenska flottan skulle bestå av 50 stycken örlogsskepp och ett riksamiralskepp av storleken 175 fot (cirka 53 meter) och 100 kanoner. Samma år började man frakta ektimmer främst från Lerum och Lindome socknar via Göteborg för att sedan ta det vattenvägen till Stockholm. På Skeppsholmen den 27 oktober kölsträcks äntligen Svenska flottans nya stolthet, Regalskeppet kronan. Jämfört med det 40 år äldre Vasa var Stora Kronan väsentligt större, 2200 ton deplacement, 53 meter lång, 126 kanoner om sammanlagt 230 ton (Vasa: 1300 ton, 45 meter, 64 kanoner om 72 ton). Bredden var cirka 15 meter. Bygget av Kronan försiggick på Skeppsholmen 1665-1668. Skeppet kölsträcktes av holländaren Peter Kron men från och med 1666 leddes arbetet av engelsmannen Francis Sheldon. Hon var avsedd för en besättning av 500 sjömän och 300 soldater.

I augusti 1667 bestämdes skeppets namn. Eftersom det då redan fanns ett Regalskepp Kronan döptes den nya regalskeppet till Stora Kronan.

Historik

I september 1675 förklarade Danmark krig och inföll i svenska Pommern. Svenska flottan gjordes klar för att ingripa i södra Österjön, men rustningen drog ut på tiden och först den 9 oktober kom man iväg. Man mötte svårt höstväder och kyla, men fann inga fiender, varför fartygen återvände till Dalarö den 22 oktober utan att kunna uträtta någonting.

Våren 1676 drogs vårutrustningen igång tidigt för att fartygen skulle vara seglingsklara i mitten på april. Ansvaret för rustningen och det kommande sjötåget anförtroddes en handlingskraftig ämbetsman Lorentz Creutz d.ä.. På hans meritlista stod bl.a. att han som ordförande för trolldomskommissionen i Mora 1669 dömt 20 kvinnor till döden för häxeri. Han utnämndes nu till Riksamiral, trots att han varken var militär eller sjöman.

Den 19 maj kom flottan i väg från Dalarö och sammanträffade de 25 maj med den danska flottan söder om Skåne i Slaget mellan Skåne och Rügen. Detta ledde dock inte till något avgörande och den danska flottan kunde därför förenas med en holländsk styrka. En förnyad drabbning inleddes utanför Utklippan den 1 juni i frisk SV vind som efter hand vred till Väst och ökade till halv storm: Slaget vid Ölands södra udde.

Förlisningen

Kronan sjunker efter att krutdurken exploderar.

Vid middagstid den 1 juni 1676 tog riksrådet Lorentz Creutz d.ä. tillika chef för den svenska flottan beslutet att Kronan skulle vända mot den dansk-holländsk örlogsstyrka. Med denna vändning signalerade man att hela flottan skulle vända om. Vid den hastiga vändningen lutade fartyget så mycket att vatten strömmande in genom kanonportarna. I samband med detta föll en en brinnande lunta ned i krutkistan varvid fartygets styrbordssida sprängdes. Förlisningen kostade cirka 750 människoliv och är en av de svåraste förluster som drabbat svenska flottan. Bara ett fyrtiotal ombord överlevde. I samma sjöslag förliste även amiralsskeppet Svärdet.

Återupptäckten

Vraket efter Stora Kronan återfanns 1980 av Anders Franzén (som tidigare lokaliserat Vasa). Det ligger på 26 meters djup omkring 6 km utanför byn Hulterstad på sydöstra Öland. En mycket kraftig explosion vid förlisningen förstörde stora delar av skrovet, och den förligaste tredjedelen av skrovet saknas. Åtskilliga kanoner har återfunnits i vraket och runt omkring det. I de mer välbevarade delarna av fartyget har stora mängder föremål påträffats - när 2/3 av vrakplatsen utgrävts hade 20 000 fynd registrerats.

En kista som bärgades från Stora Kronan 2005 innehöll 6 246 fyraöresmynt i silver samt 168 mark- och dalermynt, alla präglade 1675. Detta gjorde fyndet till den största homogena svenska myntskatt som hittats.

Se även

Källor

  • Gunnar Unger: Illustrerad Svensk Sjökrigshistoria omfattande tiden intill 1680, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1909. 
  • Regalskeppet Kronan, 1985, Bra Böckersförlag ISBN
  • Kurt Lundgren: Stora Cronan, Lenstad Bok &Bild, Kristianstad 1997. ISBN-91-973261-5-1. 

Litteratur

  • Larsson, Olle, Kronans undergång (2009) Populär historia. (nr. 6).sid. s. 38-43.
  • Larsson, Olle, Livet ombord : besättningen på Kronan levde med ständig trängsel, dålig hygien och benhård disciplin (2009) Populär historia. (nr. 6).sid. 44-45.

Externa länkar

Personliga verktyg