Staksill
Från Rilpedia
| ?Staksill | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Benfiskar Osteichthyes |
| Underklass: | Taggfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning: | Sillartade fiskar Clupeiformes |
| Familj: | Sillfiskar Clupeidae |
| Släkte: | Alosa |
| Art: | Staksill A. fallax |
|
|
|
| §Alosa fallax Auktor: Lacépède, 1803 |
|
| Synonymer | |
|
Clupea sprattus |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Staksill (Alosa fallax) är en art i familjen sillfiskar.
Innehåll |
Utseende
Staksillen har en maxlängd på 60 centimeter och vikt på 1,5 kilogram (Curry-Lindahl anger 3,5 kilogram som största vikt). Silvervit, med 6 till 10 mörka fläckar längs varje sida.
Staksillen påminner mycket om majfisken, med vilken den kan hybridisera.[källa behövs]
Utbredning
Från Svarta havet och Medelhavet till Brittiska öarna, Island, Nordsjön, Skagerack och via Öresund upp i Östersjön. Går upp i floder i samband med leken. Utrotningshotad.
Vanor
Lever normalt i stim i salt- och brackvatten ner till 100 meters djup, men går upp i nedre delen av floder under maj till juni för att leka. Under den livliga, nattliga leken kan honorna lägga upp till 200 000 ägg. De vuxna fiskarna återvänder efter leken, medan ynglen vandrar ner till havet först på hösten.
Lever på zooplankton och småfisk. Förtär ingen föda under leken.
Staksillen blir omkring 20 år gammal.
Referenser
Noter
Tryckta källor
- Kai Curry-Lindahl 1985. Våra fiskar ISBN 91-1-844202-1
- Bernt J Muus, Jørgen G Nielsen, Ulf Svedberg 1999 Havsfisk och fiske i Nordeuropa ISBN 91-518-3505-3
