Skogshund
Från Rilpedia
?Skogshund Status i världen: Sårbar[1] |
|
---|---|
Skogshund
|
|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
Rike: | Djur Animalia |
Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass: | Däggdjur Mammalia |
Ordning: | Rovdjur Carnivora |
Familj: | Hunddjur Canidae |
Släkte: | Speothos Lund, 1839 |
Art: | Skogshund S. venaticus |
|
|
§Speothos venaticus Auktor: Lund, 1842 |
|
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
Skogshunden eller buskhunden (Speothos venaticus) är en sällsynt art i familjen hunddjur som lever i Sydamerika från Panama till Paraguay. Den är den enda arten i sitt släkte, Speothos.
Innehåll |
Kännetecken
Djuret har korta extremiteter, små runda öron och en kort svans. På så sätt liknar den mer ett mårddjur än ett hunddjur. Med en kroppslängd av omkring 74 centimeter och en vikt av 4 till 7 kilogram är den jämförelsevis liten. Svansens längd ligger mellan 10 och 15 centimeter. Mellan tårna finns simhud som gör det lättare för skogshunden att gå på våtmark. Pälsens färg är beroende på underart ljus- eller mörkbrun. Ungdjurens päls är helt svart.
Utbredning och habitat
Utbredningsområdet ligger i Sydamerikas norra del öster om Anderna. Regionen sträcker sig från Panama över Colombia, Venezuela och Brasilien till Paraguay. Arten är nästan i hela sitt utbredningsområde mycket sällsynt, bara i Surinam ska det finnas en större population. Habitatet utgörs av savanner, skogskanter och galleriskog. Skogshunden är bunden till vattenansamlingar och förekommer alltid nära floder eller insjöar.
Levnadssätt
Skogshundar lever i flockar som består av upp till tio individer. Flocken ledas av ett alfapar men alla medlemmar i gruppen jagar gemensamma. Under jakten drivs bytet ofta från en del av flocken mot den andra delen. Ibland utgör en flod jaktens mål där skogshundarna på grund av sin goda sim- och dykförmåga kan fälla bytet. Vanliga byten är agutier, pakor och vattensvin. En flock kan även fälla en tapir. Andra bytesdjur är bältdjur, navelsvin, spetshjortar, näsbjörnar, pungråttor, nanduer, stubbstjärthöns och flera olika små gnagare.
Efter människan är jaguaren och puman skogshundens största fiender.
Skogshundar är aktiva på dagen eller gryningen och vilar på natten i bon som skapades av bältdjur eller myrslokar. Finns inga bon i området sover skogshundar under ett nedfällt träd eller överhängande bergsklippor.
Efter dräktigheten som varar i 65 till 83 dagar föder honan 3 till 6 ungdjur. I undantagsfall består kullen av tio valpar. Livslängden i fångenskap går upp till 10 år.
Systematik
För skogshunden är tre underarter listade:
- S. v. panamensis, lever i Panama, i norra Colombia och Venezuela.
- S. v. venaticus, är den underart som har störst utbredning. Den finns i centrala Brasilien, i Colombia, Venezuela, Peru, Bolivia och Paraguay samt i Guyana, Surinam och Franska Guyana.
- S. v. wingei, förekommer i Brasiliens sydöstra delstater som Paraná, Santa Catarina, Rio Grande do Sul samt i östra Paraguay och Misiones.
Underarten panamensis är mindre än de andra. Underarten venaticus har en mörkare pälsfärg.
Tidigare betraktades skogshunden på grund av likheter i tändernas uppbyggnad som en släkting till asiatisk vildhund och afrikansk vildhund och därför sammanfattades dessa arter förut i underfamiljen Simocyoninae. Idag är det känt att dessa kännetecken uppkom orsakad av konvergent evolution. Enligt nyaste forskningar utgör skogshunden systertaxon till manvargen.
Referenser
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
- Beatriz de Mello Beisiegel, Gerald L. Zuercher: Speothos venaticus. Mammalian Species Nr. 783, 2005.
- ↑ Speothos venaticus på IUCN:s rödlista, auktor: Sillero-Zubiri & Hoffmann (2004), besökt 2 oktober 2008.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Skogshund