Från Rilpedia

Per Magnus Reinhold Isæus, född 7 juni 1841 i Veckholm, Uppland, död 24 maj 1890 i Stockholm, svensk arkitekt.

Isæus studerade vid Konstakademien 1859-64, blev 1868 e.o. slottsarkitekt och samma år formgivare vid Gustavsbergs porslinsfabrik, var arkitekt för svenska avdelningen på världsutställningarna i Wien 1873, i Philadelphia 1876 (vid bägge erhöll han medalj) och Paris 1878 samt vid nordiska utställningen i Köpenhamn 1888, var 1877-81 t.f. lektor och från 1882 professor vid Kungliga Tekniska högskolan. År 1886 blev han ledamot av Konstakademien.

Han bedrev en omfattande verksamhet som arkitekt och lämnade ritningar till Hotell Continental (sedermera ombyggt), Davidsonska huset vid Kungsträdgårdsgatan (ombildning av en tysk arkitekts ritningar), och i samarbete med Carl Sandahl (1840-90) Sturebadet (1884, efter Palazzo Vendramin-Calergi i Venedig, med fasaden i marmorimitation), Skandias hus (1886, i florentinsk stil, av huggen sten), Norstedtshuset (1887, rohbau), Bengt Carlsons hus vid Jakobs torg, Berns nya salong (inre dekorering), Stockholms sjukhems nya byggnad, Stadshuset i Vasa, Finland, Villa Skogsborg (1877) på Ulriksdals slottsområde m.fl.

Han utarbetade 1881 ett förslag till gamla operahusets ombyggande, vilket dock ansågs alltför kostsamt och därför ej utfördes. Han restaurerade och dekorerade även Tyska kyrkan. Under sina sista år var han jämte Isak Gustaf Clason på uppdrag sysselsatt med förslagsritningar till Nordiska museet.

Isæus var även en skicklig festdekoratör - vid Vegaexpeditionens hemkomst 1880 och vid dåvarande kronprinsparets intåg i Stockholm 1881 - och var även en framstående konstindustriell tecknare (möbler, bokband, arbeten i silver och porslin).

Källa

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Isæus, Per Magnus Reinhold, 1904–1926 ^(Not).

Denna biografiska artikel behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.