HV 2

2: "Ja, såsom en lilja bland törnen, så är min älskade bland jungfrur."
3: "Såsom ett äppelträd bland vildmarkens träd, så är min vän bland ynglingar; ljuvligt är mig att sitta i dess skugga, och söt är dess frukt för min mun.
4: I vinsalen har han fört mig in, och kärleken är hans baner över mig.
5: Vederkvicken mig med druvkakor, styrken mig med äpplen; ty jag är sjuk av kärlek."
6: Hans vänstra arm vilar under mitt huvud, och hans högra omfamnar mig.
7: Jag besvär eder, I Jerusalems döttrar, vid gaseller och hindar på marken: Oroen icke kärleken, stören den icke, förrän den själv så vill.
8: Hör, där är min vän! Ja, där kommer han, springande över bergen, hoppande fram på höjderna.
9: Lik en gasell är min vän eller lik en ung hjort. Se, nu står han där bakom vår vägg, han blickar in genom fönstret, han skådar genom gallret.
10: Min vän begynner tala, han säger till mig: "Stå upp, min älskade, du min sköna, och kom hitut.
11: Ty se, vintern är förbi, regntiden är förliden och har gått sin kos.
12: Blommorna visa sig på marken, tiden har kommit, då vinträden skäras, och turturduvan låter höra sin röst i vårt land.
13: Fikonträdets frukter begynna att mogna, vinträden stå redan i blom, de sprida sin doft. Stå upp, min älskade, min sköna, och kom hitut.
14: Du min duva i bergsklyftan, i klippväggens gömsle, låt mig se ditt ansikte, låt mig höra din röst; ty din röst är så ljuv, och ditt ansikte är så täckt."
15: Fången rävarna åt oss, de små rävarna, vingårdarnas fördärvare, nu då våra vingårdar stå i blom.
16: Min vän är min, och jag är hans, där han för sin hjord i bet ibland liljor.
17: Till dess morgonvinden blåser och skuggorna fly, må du ströva omkring, lik en gasell, min vän, eller lik en ung hjort, på de kassiadoftande bergen.

 

2: As the lily among thorns, so is my love among the daughters.
3: As the apple tree among the trees of the wood, so is my beloved among the sons. I sat down under his shadow with great delight, and his fruit was sweet to my taste.
4: He brought me to the banqueting house, and his banner over me was love.
5: Stay me with flagons, comfort me with apples: for I am sick of love.
6: His left hand is under my head, and his right hand doth embrace me.
7: I charge you, O ye daughters of Jerusalem, by the roes, and by the hinds of the field, that ye stir not up, nor awake my love, till he please.
8: The voice of my beloved! behold, he cometh leaping upon the mountains, skipping upon the hills.
9: My beloved is like a roe or a young hart: behold, he standeth behind our wall, he looketh forth at the windows, shewing himself through the lattice.
10: My beloved spake, and said unto me, Rise up, my love, my fair one, and come away.
11: For, lo, the winter is past, the rain is over and gone;
12: The flowers appear on the earth; the time of the singing of birds is come, and the voice of the turtle is heard in our land;
13: The fig tree putteth forth her green figs, and the vines with the tender grape give a good smell. Arise, my love, my fair one, and come away.
14: O my dove, that art in the clefts of the rock, in the secret places of the stairs, let me see thy countenance, let me hear thy voice; for sweet is thy voice, and thy countenance is comely.
15: Take us the foxes, the little foxes, that spoil the vines: for our vines have tender grapes.
16: My beloved is mine, and I am his: he feedeth among the lilies.
17: Until the day break, and the shadows flee away, turn, my beloved, and be thou like a roe or a young hart upon the mountains of Bether.

 

2: "Niinkuin lilja orjantappurain keskellä, niin on minun armaani neitosten keskellä."
3: "Niinkuin omenapuu metsäpuitten keskellä, niin on minun rakkaani nuorukaisten keskellä; minä halajan istua sen varjossa, ja sen hedelmä on minun suussani makea.
4: Hän on vienyt minut viinimajaan; rakkaus on hänen lippunsa minun ylläni.
5: Vahvistakaa minua rypälekakuilla, virvoittakaa minua omenilla, sillä minä olen rakkaudesta sairas."
6: Hänen vasen kätensä on minun pääni alla, ja hänen oikea kätensä halaa minua.
7: Minä vannotan teitä, te Jerusalemin tyttäret, gasellien tai kedon peurojen kautta: älkää herätelkö, älkää häiritkö rakkautta, ennenkuin se itse haluaa.
8: Kuule! Rakkaani tulee! Katso, tuolla hän tulee hyppien vuorilla, kiitäen kukkuloilla.
9: Rakkaani on gasellin kaltainen tai nuoren peuran. Katso, tuolla hän seisoo seinämme takana, katsellen ikkunasta sisään, kurkistellen ristikoista.
10: Rakkaani lausuu ja sanoo minulle: "Nouse, armaani, sinä kaunoiseni, ja tule.
11: Sillä katso, talvi on väistynyt, sateet ovat ohitse, ovat menneet menojaan.
12: Kukkaset ovat puhjenneet maahan, laulun aika on tullut, ja metsäkyyhkysen ääni kuuluu maassamme.
13: Viikunapuu tekee keväthedelmää, viiniköynnökset ovat kukassa ja tuoksuavat. Nouse, armaani, sinä kaunoiseni, ja tule.
14: Kyyhkyseni, joka piilet kallionkoloissa, vuorenpengermillä anna minun nähdä kasvosi, anna minun kuulla äänesi, sillä suloinen on sinun äänesi ja ihanat ovat sinun kasvosi."
15: Ottakaamme ketut kiinni, pienet ketut, jotka viinitarhoja turmelevat, sillä viinitarhamme ovat kukassa.
16: Rakkaani on minun, ja minä hänen - hänen, joka paimentaa liljojen keskellä.
17: Kunnes päivä viilenee ja varjot pakenevat, kiertele, rakkaani, kuin gaselli, kuin nuori peura tuoksuisilla vuorilla.