Sofia Magdalena av Danmark

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Drottning Sofia Magdalena av Sverige c. 1792

Sofia Magdalena, född 3 juli 1746 på Christiansborgs Slott i Köpenhamn, död 21 augusti 1813 klockan 16.45^[1] på Ulriksdals slott, Stockholm, var svensk drottning, dotter till Fredrik V av Danmark och Louise av England och gift år 1766 med Gustav III.

Biografi

Sofia Magdalena hade fått en religiös uppfostran och var av en tyst och allvarlig karaktär som hade svårt att anpassa sig till sin makes nöjeslystna hov. Hon utförde sina ceremoniella skyldigheter plikttroget men tyckte inte om sällskapsliv^{[källa behövs]}, utan trivdes bäst då hon fick vara i fred med några få vänner^{[källa behövs]}.

Hennes svärmor avskydde henne från första stund och det tog åtta år innan äktenskapet fullbordades (1775). Äktenskapet förbättrades under åren 1775-1783, men återgick därefter till ett tillstånd av kylig distans.

Hedvig Elisabet Charlotta beskriver henne som vacker, men också kall, stel och stolt. Hon var ytterst artig och medveten om etikett, och kände sig förolämpad av makens liknöjdhet. Tystlåtenheten och högdragenheten gjorde att man inte var avslappnad i hennes sällskap. Hon beskrivs som indolent och som omväxlande vänlig och isande kylig till humöret. Hon hade två nära vänner; Maria Aurora Uggla Ehrengranat och Virginia Charlotta Duwall Manderström, men föredrog annars ensamheten. Flera av hennes hovdamer är välkända namn i den svenska historien, som "de tre gracerna" Augusta Löwenhielm, Ulrika Eleonora von Fersen och Lovisa Meijerfeldt samt Marianne Ehrenström och Charlotta Cedercreutz. I representativa sammanhang ansågs hon fylla sin roll väl; hon kunde uppträda helt enligt vad formella tillfällen krävde, och uppfattades som värdig och imponerande. Hon tillbringade vanligen dagarna ensam på sina rum, åt oftast middag ensam, men höll var fjortonde dag en stor representativ salong; hon tyckte också om teatern och gick ofta dit. Under Gustavs utlandsresa 1783-84 höll hon var fjortonde dag en stor offentlig representationssupé för hela staden.

Hon hade aldrig någonsin något att göra med politik, förutom vid ett tillfälle; 1788 ombads hon fredsförhandla med Danmark. Hon kallade till sig ambassadören och höll ett tal till honom och gav honom ett brev till danske kungen. Under kriget 1788-90 nämns hur hon, då hon träffade två ryska kringsfångar i Haga slottspark, gav dem 100 riksdaler var.

Hon var förfärad över mordet på maken (1792), men det var samtidigt en lättnad^{[källa behövs]} för henne att kunna dra sig tillbaka från offentligheten. Som änka bebodde hon dels Ulriksdals slott, dels en våning i norra flygeln på Stockholms slott. Sonen visade henne stor hänsyn och lyssnade till alla hennes klagomål. Hon höll stora fester för kungafamiljen, men de sista sex åren av sitt liv isolerade hon sig och höll endast två formella mottagningar per år. Efter statskuppen 1809 föredrog hon att stanna i Sverige, trots att det ansågs besvärande. Hon ska inte ha känt någon bitterhet mot de båda tronföljarna 1810, utan uttryckte att de inte var deras fel att sonen avsatts; hon ska ha tyckt om Bernadotte.

Carl August Ehrensvärds nidbild av hur "Muncken" assisterar Gustav III vid dennes första samlag med Sofia Magdalena.

Sofia Magdalena är kanske mest känd för svårigheterna i sitt äktenskap; då den främsta uppgiften för en drottning var att producera en tronarvinge, var det sexuella samlivet mycket viktigt. Äktenskapet blev inte fullbordat förrän 1775, elva år efter giftermålet. Då paret var osäkra på hur detta skulle gå till och båda hade anatomiska problem^[2] som försvårade saken, erbjöd sig^[3] hovstallmästare Adolf Fredrik Munck för att agera som sexualinstruktör. Han var närvarande i ett rum bredvid sängkammaren tillsammans med hovdamen Anna Sofia Ramström då äktenskapet fullbordades, och kallades även in vid ett antal tillfällen, under vilka han även tvingades^{[källa behövs]} röra vid dem båda två för att visa dem tillrätta. Då kronprinsen föddes 1778, fick Munck gåvor från både kungen och drottningen för sin hjälp. Detta gav upphov till många rykten om hur Muncks sexualundervisning egentligen hade gått till. Det vanliga^{[källa behövs]} ryktet var att det i själva verket var Munck som var far till barnet. År 1787 deponerade Sofia Magdalena 50.000 på Muncks konto, vilket väckte liv i skvallret, som kallade det en avskedsgåva; Munck hade då inlett ett förhållande med Giovanna Bassi, som Sofia sades tycka mycket illa om. Kungen blev då förfärad över att folk skulle få veta om saken, och försökte hålla det hemligt. Denna historia filmatiserades dramatiserad och visades i SVT år 2001 som "Gustav III:s äktenskap". Ryktena om Munck som far till Gustav Adolf avtog när kungaparet fick sitt andra barn 1782.

Barn

• Gustav IV Adolf (f. Gustaf Adolph), svensk kung 1792-1809
• Karl Gustav, (1782-1783) hertig av Småland

Anfäder

Prinsessan Sofia Magdalena av Danmark innan hon kom till Sverige(målning av Carl Gustaf Pilo 1765)

Källor

• Herman Lindqvist, "Historien om Sverige; Gustavs dagar".
• Herman Lindquist; Historien om Sveriges drottningar.
• Svenskt biografiskt handlexikon, 1906 "Sofia Magdalena",. 
• Wilhelmina Stålberg: Anteckningar om svenska qvinnor, 1866 "Sofia Magdalena",. 
• http://runeberg.org/sverhist/9/0412.html
• http://runeberg.org/sbh/b0151.html
• http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s/348
• Ingvar Andersson (1979). Gustavianskt. Fletcher & Son Ltd. ISBN 91-46-13373-9. 
• Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok IX, Stockholm, P.A. Norstedt & Söners förlag, 412070, (1942)
• Cecilia af Klercker (översättning och redigering) (1942). Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok VIII. P.A. Norstedt & Söners förlag. 

Noter

1. ↑ Ny svensk historia, Carl XIV Johan - Carl XV och deras tid 1810-1872, E. Lindorm/B.Lindorm/O.Hilding 1979 ISBN 91-46-13374-7 s.42
2. ↑ Leif Landen Gustaf III en biografi Wahlström & Widstrand 2004 ISBN 91-46-21000-8 s. 107
3. ↑ Erik Lönnroth Den stora rollen, kung Gustaf III spelad av sig själv Svenska Akademien & Norstedts 1986 ISBN 91-1-863652-7 s. 61