Siemens AB
Från Rilpedia
| Siemens AB | |
 |
|
| Typ | Aktiebolag |
|---|---|
| Huvudkontor | Stockholm, Sverige |
| Nyckelpersoner | Roland Aurich, VD |
| Bransch | elektronikindustri |
| Antal anställda | 4 700 |
| Historia | |
| Grundat | 1893 |
| Ekonomi | |
| Omsättning | 12 miljarder kronor |
| Övrigt | |
| Webbplats | www.siemens.se |
| Fotnoter | Siffror från Siemens |
Siemens AB, Siemens AG:s representant i Sverige
Innehåll |
Historia
Siemens har en lång historia i Sverige. De första Siemens-produkterna kom redan under 1850-talet till Sverige då visartelegrafer installerades på järnvägen. 1880 blev uppfinnaren J E Eriksson ansvarig för Siemens försäljning i Sverige och Norge. En tidig framgång för Siemens i Sverige var elektrifieringen av Stockholms slott 1885.
1893 skapades ett svenskt dotterbolag, Siemens tekniska byrå, som fram till Första världskriget fick stororders från hela Sverige. Det rörde sig stor utsträckning om el- och kraftverk. Ett av Siemens stora uppdrag var elektrifieringen av malmbanan (Riksgränsbanan) som gjorde tillsammans med konkurrenten Asea. Nu inledde man också en av sina viktigaste satsningar i Sverige – den på pappersindustrin. Pappersindustrin har genom alla år varit en storkund för svenska Siemens. Siemens har även levererat till stålindustrin med leveransen till Norrbottens järnverk i Luleå som den första stora beställningen. Siemens levererades 1945 en 25 tons ljusbågsugn.
Det var också från pappersindustrin som den första beställningen efter Andra världskriget kom då Mo och Domsjö, dagens Holmen, beställde utrustning till sin fabrik i Hörnefors 1948. En annan milstolpe skulle komma 1957 då Siemens var en av de stora leverantörerna till det blekeri som byggdes 1957. Vallvik var vid invigningen Europas modenaste blekeri och Siemens levererande ställverk, kablar, motorer och mätutrustning.
Under första världskriget drabbades svenska Siemens precis som det tyska moderbolaget av kriget och man stod still ekonomiskt. Efter kriget fick man ny fart och ökade omsättningen kraftigt. Siemens expanderade framförallt på telefonområdet där man bl.a. drog undervattenskablar mellan Sverige och Tyskland och mellan fastlandet och Gotland. Den tekniska utvecklingen gick snabbt. 1930 flyttade man från Östermalm där man hållit till sedan 1911 och intog nya lokaler i Centrumhuset i centrala Stockholm (Kungsgatan/Sveavägen). I de moderna lokalerna fanns kontor, lager och verkstad. Under 1920-talet hade man också börjat försäljningen av hushållsapparater där dammsugaren började sitt segertåg i liten skala. Siemens började också sin bana som hissleverantör och levererade bl.a. till varuhuset PUB.
Ett stort inslag i Siemens blev efter kriget inrättandet av företagsnämnder. 1946 togs det första steget till företagsnämnderna då en konferens sammankallades mellan de olika delarna av företaget: ledningen, arbetarna och tjäntemännen. Under parollen ”industriell demokrati” började utvecklingen mot den produktionsnämnd som skapades. 1947 ändrades namnet till Siemens företagsnämnd. Företagsnämndens behöv att föra ut informationen gjorde att en kommitté skapades som i sin tur började utgivningen av företagstidningen Siemens-glimtar. 1991 upphörde utgivningen.
1958 utvecklades svenska Siemens-Elema den första pacemakern. 1958 var också ett viktigt år för en annan av Siemens områden då TV gick sitt genombrott. Siemens levererades stora delar av det svenska TV- och radionätet som byggdes upp i rask takt de kommande åren. 1962 stod Siemenshuset i Stockholm klart som blev det nya svenska huvudkontoret och 1965 invigdes ett nytt lager i Älvsjö. 1968 firade Svenska Siemens 75 år och 1969 följde namnbytet till Siemens AB. 1972 bildades Siemens-gruppen i Sverige som i praktiken innebar att Siemens-Elema blev en del i Siemens AB – Siemens i Sverige var nu ett och samma företag.
Under 1960-talet var svenska Siemens ett av de sju Siemens-bolag som deltog i Siemens första satsning på datatekniken. Under 1970-talet följdes detta upp då svenska Siemens tillsammans med sina skandinaviska systerföretag var en del i Unidata-satsningen. De skandinaviska Siemens-bolagen var också de drivande i Siemens NMT-satsning som startade 1979. 1970-talet var i övrigt ett decennium med allt sämre lönsamhet och stora rationaliseringar som följd.
Under 1980-talet omstrukturerades Siemens AB för att möta nya krav och för att effektivisera verksamheten. Delar i detta var skapandet av ett dotterbolag, El-Partner, för grossistverksamheten och att hushållsapparater 1979 bildade ett eget bolag. 1982 bildade hissverksamheten eget bolag då svenska Siemens gick samman med tyska Bauer och bildade Bauer Hiss AB. Siemens slutade också med installationsverksamheten som såldes. Efter ytterligare några år valde man helt att lämna hissverksamheten och sålde av sin grossistverksamheten. Siemens försäljning av grossistverksamheten var ett av företagets största förändringar.
1991 gjorde Siemens i Sverige en förlust på 143 miljoner varpå omstruktureringar följde. Den lågkonjunktur som drabbades Sverige gjorde sitt tydliga spår i bolaget. Under 1990-talet har företaget precis som under 1980-talet omstrukturerat sig men också satsar vidare på nya områden. Inriktningen inom data har fortsatt men man satsade också på trafikteknik där man fick stororders bl.a. från Stockholms tunnelbana. 1994 såldes delar av Siemens-Elema av till Pacesetter.
Siemens-produkter ute i Sverige
Svenska Siemens produkter återfinns i en rad sammanhang. El- och kraftverk runt om i Sverige har redan nämnts. Siemens har vidare levererat belysningen till Scandinavium (1971), Arlanda (kompletta system, bl.a. manövrering av flygplanen) och nya ånggeneratorer till Ringhals kärnkraftverk (1989). Stororders har också varit för Stockholms energi och tunnelbanan. Under 1960-talet installerade man belysning hos flera svenska storföretag däribland Scania och SKF i Hofors.
Siemens-installationer
- Wenner-Gren Center (1960) (fasadbelysning m.m.)
- Bandybanan på Stockholms stadion (1963)
- Slalombacken i Kiruna (1963)
- Åhléns på Drottninggatan i Stockholm (1964)
- Isbrytaren Tor (1963) (radioutrustning)
- Kustflottans stabsfartyg HMS Marieholm (radioutrustning)
- Carolina Rediviva (Universitetsbiblioteket i Uppsala) (fasadbelysning)
- Trygg-Hansas huvudkontor (1976)
Siemens AB:s delar
- Affärsområden inom Siemens AB:
- Building Technologies
- Automation & Services
- Medical Solutions
- Power & Transportation
- IT Solutions and Services (tidigare Siemens Business Services AB)
- Dotterbolag:
- Siemens Laser Analytics AB
- Siemens Electronics Assembly Systems AB
- Aptus Elektronik AB
Övriga Siemensbolag i Sverige
- BSH Hushållsapparater AB (50%)
- Fujitsu Siemens Computers AB (50%)
- Siemens Financial Services AB
- Siemens PLM Software AB
- Siemens Industrial Turbomachinery AB
- Osram AB
Siemens företagsnamn
Siemens företagsnamn i Sverige sedan starten 1893.
- Siemens AB (1969-)
- Svenska Siemens (1953-1969)
- Elektriska AB Siemens (1928-1953)
- Svenska AB Siemens & Halske (1898-1928)
- Siemens Tekniska Byrå (1893-1898)
Litteratur
- Svenska Siemens AB, Svenska Siemens 1893-1968 – en historik om företagets verksamhet under sjuttiofem år, Stockholm, 1968
- Siemens AB/ABCD AB, Siemens i Sverige – en kavalkad om åren mellan 75 och 100 1969-1993 Stockholm, 1998
