Från Rilpedia

?Fetörtsblåvinge Status i Sverige: Starkt hotad[1]
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djurriket Animalia
Stam:	Leddjur Anthropoda
Understam:	Sexfotingar Hexapoda
Klass:	Insekter Insecta
Ordning:	Fjärilar Lepidoptera
Familj:	Juvelvingar Lycaenidae
Släkte:	Scolitantides
Art:	Fetörtsblåvinge S. orion
Vetenskapligt namn
§Scolitantides orion Auktor: Pallas, 1771
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Fetörtsblåvinge (Scolitantides orion) är en art i insektsordningen fjärilar som tillhör familjen juvelvingar.

Innehåll 1 Kännetecken 2 Utbredning 2.1 Status 3 Levnadssätt 4 Referenser

Kännetecken

Fetörtsblåvingen har en vingbredd på 27 till 32 millimeter. Hanen är violettblå på vingarnas ovansida med brunsvarta prickar längs vingkanterna. Prickarna omges av smala ringar eller halvmånar som är vitaktiga till ljusblå. En större svartbrun fläck finns även något ovanför mitten på vardera framvingen. Undersidorna är gråvita med svarta fläckar. På bakvingarna finns ett rödgult band på den yttre hälften. Honans vingar liknar hanens, men är mer brunaktig färgade på ovansidan.

Utbredning

Fetörtsblåvingen finns i Europa och Asien. I Europa förekommer den i Spanien, Frankrike, norra Italien, Schweiz, Tjeckien, södra Polen, Skandinavien, Balkan, Grekland och Rumänien. I Asien finns den från Turkiet och Kaukasus och österut genom Sibirien till Kina och Japan.

Status

I Sverige är fetörtsblåvingen klassad som starkt hotad. Den har minskat märkbart sedan 1970-talet och bara ett fåtal säkra förekomstområden för arten är idag kända. De största hoten mot arten är habitatförlust, genom igenväxning och exploatering av dess livsmiljöer. Försurning kan också ha påverkat arten genom att områdena då blir mindre lämpliga för fjärilen att leva i. Fetörtsblåvingen är även rödlistad som sårbar i Norge och Finland.

Levnadssätt

Fetörtsblåvingens habitat är öppna till halvöppna områden där det växer fetbladsväxter, som steniga ängar, hagmarker och skärgårdar. I Sverige är flygtiden för de fullbildade fjärilarna, imago, normalt från slutet av maj till mitten av juni. Efter parningen lägger honan äggen på bladen till värdväxten. I Sverige är denna främst kärleksört, men troligen även stor fetknopp och vit fetknopp. I andra delar av utbredningsområdet kan fjärilen välja ytterligare några arter av fetblandsväxter som värdväxt, dock aldrig gul fetknopp. Äggen kläcks efter två till tre veckor och larvutvecklingen tar ungefär en månad. Liksom hos många andra blåvingar uppvaktas fetörtsblåvingens larver av myror. Dessa försvar larven mot fiender och håller den ren och i utbyte producerar larven en sockerhaltig vätska som myrorna finner begärlig som föda. Förpuppningen sker vanligtvis på undersidan av en sten eller i en klippspringa. I Sverige övervintrar puppan en eller två gånger innan den kläcks till en fullbildad fjäril. I andra delar av utbredningsområdet kan fetörtsblåvingen ha två generationer per år.

Referenser

1. ↑ Artdatabankens faktablad om Fetörtsblåvinge Läst 23 mars 2009.