Saturnus naturliga satelliter

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Saturnus har 56 bekräftade naturliga satelliter, plus tre obekräftade månar.

Tekniskt sett är också de myriader av små is- och stenpartiklar som skapar Saturnus system av planetringar också "månar", och det finns inte någon skarp gräns mellen en liten och stor ringpartikel. Därför kan man aldrig fastslå ett korrekt antal månar runt Saturnus.

Upptäckt

Innan rymdresornas tidsålder kände man till nio månar som kretsade kring Saturnus, där matematikern och fysikern Christiaan Huygens upptäckte Titan som den första, och de nästa fyra Dione, Japetus, Rhea och Tethys upptäcktes av den italiensk-franske astronomen och ingenjören Giovanni Domenico Cassini. 1789 kunde William Herschel lägga till Enceladus och Mimas till listan.

Herschels son, John Herschel, lade 1847 fram ett förslag i sin publikation Astronomical Observations made at the Cape of Good Hope att namnge dessa sju månar efter namn i den grekiska mytologin.

1848 blev Hyperion upptäckt av William Lassell samt William Cranch Bond och George Phillips Bond, självständigt utan varandra.

Då de två rymdsonderna i Voyagerprogrammet 1980 passerade Saturnus sände de bilder tillbaka till Jorden som visade inte mindre än nio nya månar. Innan Cassinirymdsonden kom till Saturnussystemet sommaren 2004 och intill man senare hittat 8 månar, inleddes en systematisk eftersökning av Saturnusmånar från observatorier på Jorden. Vid denna undersökning fann man 12 dåtills okända månar i avstånd långt från Saturnus. Från Mauna Kea-observatoriet har en annan grupp astronomer funnit 12 nya månar.

Månen Themis

1905 menade William H. Pickering, som sju år tidigare upptäckt Phoebe, att han funnit ännu en måne som han kallade Themis. Sedan har det visat sig att Pickering hade fel, månen existerar inte.

Grupperingar

Även om gränserna inte är helt klara kan man indela Saturnus månar i olika kategorier.

Planetariska ringar

En planetarisk ring är en måne som kretsar strax innanför eller strax utanför en av Saturnus ringar, och med deras svaga tyngdkraft påverkar omloppsbanan för de partiklar i ringarna som de kommer i närheten av. Bland annat skapar dessa månars inflytelse zoner i ringsystemet där partiklarna inte kan hålla sig stabilt över en längre tid, och dessa zoner ser vi som smala mellanrum, eller "gap" i ringsystemet. Dessa månar är Atlas, Pan, Pandora, Prometheus, S/2004 S 3, S/2005 S 1 och den eller de månar som idag kallas S/2004 S 4 och S/2004 S 6.

Co-orbitala månar

Två av Saturnus månar, Janus och Epimetheus, har nästan en omloppsbana; den ena fullföljer ett omlopp snabbare än den andra, och "borde" således med jämna mellanrum inhämta den andra. Men när de möts nuddar de varandra tätt på kanten vilket gör att de byter omloppsbanor en gång vart fjärde år. Intill nu är detta det enda ända tillfälle då två himmelsgemener byter bana med varandra.

Inre stora månarna

Dione, Enceladus, Mimas och Tethys färdas alla innanför den ganska tunga E-ringen omkring Saturnus och räknas till en grupp för sig. Trots namnet har det visat sig att ett par små planeter, Methone och Pallene, vilkas omloppsbanor ligger i samma intervall som de stora medlemmar av denna grupp. I samma område finns också nästa grupp, de "Trojanska månarna".

Trojanska månarna

Liksom de så kallade trojanska asteroiderna, som samlas i två "klungor" omkring Lagrangepunkterna L₄ och L₅ i förhållande till Jupiters omlopp om Solen, hittar man i Saturnus system två exempel på små planeter i samma två lagrangepunkter i förhållande till en större månes omlopp runt Saturnus. I Tethys lagrangepunkter hittar man Telesto (L₄) och Calypso (L₅) och motsvarande finner man i samma omloppsbana som Dione, de två små månarna Helene (L₄) och Polydeuces (L₅).

Yttre stora månarna

Denna grupp håller till utanför E-ringen och omfattar fyra av Saturnus största månar; Hyperion, Japetus, Rhea och Titan. Hyperion, den minsta medelemmen i gruppen, är tämligen irreguljärt formad.

Inuitgruppen

Inuitgruppen består av fem månar med någorlunda samma avstånd och vinklar till Saturnus. Dess medlemmar är Kiviuq, Ijiraq, Paaliaq och Siarnaq och S/2004 S 11. Med undantag för den sista har månarna i denna gruppen fått namn efter den inuitiska mytologin.

Nordiska gruppen

En grupp månar som knyts samman av någorlunda samma avstånd och vinklar i förhållande till Saturnus. Den nordiska gruppen omfattar 18 månar, nämligen Mundilfari, Narvi, Phoebe, Skathi, Suttungr, Thrymr, Ymir samt månarna med beteckningen S/2004 S 7 till S/2004 S 10 och S/2004 S 12 till S/2004 S 18. Alla dessa månar har retrogradiskt omlopp vilket betyder att de "kretsar den galna vägen" runt Saturnus. Namnen inom denna grupp kommer från den nordiska mytologin.

Den galliska gruppen

Denna grupp omfattar de tre månarna Albiorix, Erriapo och Tarvos.

Tabell över kända månar

Saturnus naturliga satelliter är listade i ordning efter deras omloppstid, från kortast till längst. De månar vars massa är tillräckligt stor för att de har blivit sfäroida är markerade i ljusblått. Titan, som är av planetstorlek har mörkare markering. De oregelbundna (infångade) månarna är markerade i grått: ljusgrått för de med direkt rörelse och mörkare grått för de med retrograd rörelse.

Nummer	Namn (sfäroida månar i fetstil)		Diameter (km)	Omloppsbanans halva storaxel (km)	Omloppstid (dag)	Lutning (°) (till Saturnus ekvator)	Position	Upptäcksår	Bild
1	XVIII	Pan	30 (35 × 35 × 23) [1]	133,584 [2]	+0.57505 [2]	0.001°	i Enckes delning	1990
2	XXXV	Daphnis	6 − 8	136,505 [2]	+0.59408 [2]	≈ 0°	i Keeler Gap	2005
3	XV	Atlas	31 (46 × 38 × 19) [1]	137,670 [2]	+0.60169 [2]	0.003°	yttre herde i A-ringen	1980
4	XVI	Prometheus	86 (119 × 87 × 61) [1]	139,380 [2]	+0.61299 [2]	0.008°	inre herde i F-ringen	1980
*		S/2004 S 6 [3]	~3−5	140,130 [2]	+0.61801 [2]		osäkra objekt kring F-ringen	2004
*		S/2004 S 4 [4]	~3−5	~140,100 [5]	+0.619 [6]			2004
*		S/2004 S 3 [3]	~3−5	~140,300 [2]	~ +0.62			2004
5	XVII	Pandora	81 (103 × 80 × 64) [1]	141,720 [2]	+0.62850 [2]	0.050°	yttre herde i F-ringen	1980
6	XI	Epimetheus	113 (135 × 108 × 105) [1]	151,422 [2]	+0.69433 [2]	0.335°	coorbital	1980
7	X	Janus	179 (193 × 173 × 137) [1]	151,472 [2]	+0.69466 [2]	0.165°		1966
8	I	Mimas	397 (415 × 394 × 381) [7]	185,404 [8]	+0.942422 [9]	1.566°		1789
9	XXXII	Methone	3	194,440 [2]	+1.00957 [2]	0.007°		2004
10	XXXIII	Pallene	4	212,280 [2]	+1.15375 [2]	0.181°		2004
11	II	Enceladus	504 (513 × 503 × 497) [7]	237,950 [8]	+1.370218 [9]	0.010°	i E-ringen	1789
12	III	Tethys	1066 (1081 × 1062 × 1055) [7]	294,619 [8]	+1.887802 [9]	0.168°		1684
12a	XIII	Telesto	24 (29 × 22 × 20) [1]			1.158°	trojan före Tethys	1980
12b	XIV	Calypso	21 (30 × 23 × 14) [1]			1.473°	trojan efter Tethys	1980
15	IV	Dione	1123 (1128 × 1122 × 1121) [7]	377,396 [8]	+2.736915 [9]	0.002°		1684
15a	XII	Helene	33 (36 × 32 × 30)			0.212°	trojan före Dione	1980
15b	XXXIV	Polydeuces	3.5 [10]			0.177°	trojan efter Dione	2004
18	V	Rhea	1529 (1535 × 1525 × 1526) [7]	527,108 [11]	+4.518212 [11]	0.327°		1672
19	VI	Titan	5151	1,221,930 [8]	+15.94542	1.634°		1655
20	VII	Hyperion	292 (360 × 280 × 225)	1,481,010 [8]	+21.27661	0.568°		1848
21	VIII	Japetus	1472 (1494 × 1498 × 1425) [7]	3,560,820	+79.3215 [6]	7.570°		1671
22	XXIV	Kiviuq	~16	11 294 800 [11]	+448.16 [11]	49.087°	Inuitgruppen	2000
23	XXII	Ijiraq	~12	11 355 316 [11]	+451.77 [11]	50.212°		2000
24	IX	Phoebe	220 (230 × 220 × 210)	12 869 700	-545.09[6][12]	173.047°	Nordiska gruppen	1899
25	XX	Paaliaq	~22	15 103 400 [11]	+692.98 [11]	46.151°	Inuitgruppen	2000
26	XXVII	Skathi	~8	15 672 500 [11]	-732.52 [9][12]	149.084°	Nordiska gruppen	2000
27	XXVI	Albiorix	~32	16 266 700 [11]	+774.58 [11]	38.042°	Galliska gruppen	2000
28	XXXVII	Bebhionn	~6	17 153 520 [11]	+838.77 [11]	40.484°		2004
29	XXVIII	Erriapo	~10	17 236 900 [11]	+844.89 [11]	38.109°		2000
30	XLVII	Skoll	~6	17 473 800 [8]	-862.37 [11]	155.624°	Nordiska gruppen	2006
31	XXIX	Siarnaq	~40	17 776 600 [11]	+884.88 [11]	45.798°	Inuitgruppen	2000
32		S/2004 S 13	~6	18 056 300 [11]	-905.85 [9][12]	167.379°	Nordiska gruppen	2004
33		S/2006 S 4	~6	18 065 700 [8]	-906.56 [11]	172.666°	Nordiska gruppen	2006
34	XLIV	Hyrrokkin	~8	18 168 300 [8]	-914.29 [11]	153.272°	Nordiska gruppen	2006
35		Jarnsaxa	~6	18 556 900 [8]	-943.78 [11]	162.861°	Nordiska gruppen	2006
36	XXI	Tarvos	~15	18 562 800 [11]	+944.23 [11]	34.679°	Galliska gruppen	2000
37	XXV	Mundilfari	~7	18 725 800 [11]	-956.70 [9][12]	169.378°	Nordiska gruppen	2000
38		S/2006 S 1	~6	18 930 200 [8]	-972.41 [11]	154.232°	Nordiska gruppen	2006
39		S/2004 S 17	~4	19 099 200 [11]	-985.45 [9][12]	166.881°	Nordiska gruppen	2004
40	XXXVIII	Bergelmir	~6	19 104 000 [11]	-985.83 [9][12]	157.384°	Nordiska gruppen	2004
41	XXXI	Narvi	~7	19 395 200 [11]	-1008.45 [9][12]	137.292°	Nordiska gruppen	2003
42	XXIII	Suttungr	~7	19 579 000 [11]	-1022.82 [9][12]	174.321°	Nordiska gruppen	2000
43	XLIII	Hati	~6	19 709 300 [11]	-1033.05 [9][12]	163.131°	Nordiska gruppen	2004
44		S/2004 S 12	~5	19 905 900 [11]	-1048.54 [9][12]	164.042°	Nordiska gruppen	2004
45	XL	Farbauti	~5	19 984 800 [11]	-1054.78 [9][12]	158.361°	Nordiska gruppen	2004
46	XXX	Thrymr	~7	20 278 100 [11]	-1078.09 [9][12]	174.524°	Nordiska gruppen	2000
47	XXXVI	Aegir	~6	20 482 900 [11]	-1094.46 [9][12]	167.425°	Nordiska gruppen	2004
48	XXXIX	Bestla	~7	20 570 000 [11]	-1101.45 [9][12]	147.395°	Nordiska gruppen	2004
49		S/2004 S 7	~6	20 576 700 [11]	-1101.99 [9][12]	165.596°	Nordiska gruppen	2004
50		S/2006 S 3	~6	21 076 300 [8]	-1142.37 [11]	150.817°	Nordiska gruppen	2006
51	XLI	Fenrir	~4	21 930 644 [11]	-1212.53 [9][12]	162.832°	Nordiska gruppen	2004
52	XLVIII	Surtur	~6	22 288 916 [8]	-1242.36 [11]	166.918°	Nordiska gruppen	2006
53	XLV	Kari	~7	22 321 200 [8]	-1245.06 [11]	148.384°	Nordiska gruppen	2006
54	XIX	Ymir	~18	22 429 673 [11]	-1254.15 [9][12]	172.143°	Nordiska gruppen	2000
55	XLVI	Loge	~6	22 984 322 [8]	-1300.95 [11]	166.539°	Nordiska gruppen	2006
56	XLII	Fornjot	~6	24 504 879 [11]	-1432.16 [9][12]	167.886°	Nordiska gruppen	2004

1. ↑ ^{1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7} C.C. Porco et al. (2006). "Physical characteristics and possible accretionary origins for Saturn's small satellites". Bulletin of the American Astronomical Society 37: 768.  refererad i Saturn’s natural satellites i engelskpråkiga Wikipedia 12 april 2007
2. ↑ ^{2,00 2,01 2,02 2,03 2,04 2,05 2,06 2,07 2,08 2,09 2,10 2,11 2,12 2,13 2,14 2,15 2,16 2,17 2,18 2,19 2,20} J.N. Spitale et al (2006). "The orbits of Saturn's small satellites derived from combined historic and Cassini imaging observations". The Astronomical Journal 132: 692.  refererad i Saturn’s natural satellites i engelskpråkiga Wikipedia 12 april 2007
3. ↑ ^{3,0 3,1} Det är fortfarande oklart om dessa är riktiga månar eller endast klumpar inom F-ringen, not från Saturn’s natural satellites i engelskpråkiga Wikipedia 12 april 2007
4. ↑ S/2004 S4 var förmodligen en kortlivad klump – den har inte återfunnits sedan första observationen, not från Saturn’s natural satellites i engelskpråkiga Wikipedia 12 april 2007
5. ↑ PGJ Astronomie webpage (Gilbert Javaux). Notera att F-ringen är centrerad vid ~140,180 km refererad i Saturn’s natural satellites i engelskpråkiga Wikipedia 12 april 2007
6. ↑ ^{6,0 6,1 6,2} Beräknad från omloppsbanans halva storaxel genom att använda IAU-MPC Natural Satellites Ephemeris Service µ-värde, not från Saturn’s natural satellites i engelskpråkiga Wikipedia 12 april 2007
7. ↑ ^{7,0 7,1 7,2 7,3 7,4 7,5} Källa: Thomas et al. 2006 refererad i Saturn’s natural satellites i engelskpråkiga Wikipedia 12 april 2007
8. ↑ ^{8,00 8,01 8,02 8,03 8,04 8,05 8,06 8,07 8,08 8,09 8,10 8,11 8,12 8,13 8,14} Beräknad från omloppstiden genom att använda IAU-MPC Natural Satellites Ephemeris Service µ-värde, not från Saturn’s natural satellites i engelskpråkiga Wikipedia 12 april 2007
9. ↑ ^{9,00 9,01 9,02 9,03 9,04 9,05 9,06 9,07 9,08 9,09 9,10 9,11 9,12 9,13 9,14 9,15 9,16 9,17 9,18 9,19 9,20} Källa: NASA , refererad i Saturn’s natural satellites i engelskpråkiga Wikipedia 12 april 2007
10. ↑ Källa: Porco et al. 2005 refererad i Saturn’s natural satellites i engelskpråkiga Wikipedia 12 april 2007
11. ↑ ^{11,00 11,01 11,02 11,03 11,04 11,05 11,06 11,07 11,08 11,09 11,10 11,11 11,12 11,13 11,14 11,15 11,16 11,17 11,18 11,19 11,20 11,21 11,22 11,23 11,24 11,25 11,26 11,27 11,28 11,29 11,30 11,31 11,32 11,33 11,34 11,35 11,36 11,37 11,38 11,39 11,40 11,41 11,42 11,43} Källa: IAU-MPC Natural Satellites Ephemeris Service refererad i Saturn’s natural satellites i engelskpråkiga Wikipedia 12 april 2007
12. ↑ ^{12,00 12,01 12,02 12,03 12,04 12,05 12,06 12,07 12,08 12,09 12,10 12,11 12,12 12,13 12,14 12,15 12,16 12,17} Negativa omloppstider indikerar en retrograd rörelse kring Saturnus (i motsatt riktning mot planetens rotation)

Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från danskspråkiga Wikipedia.

Se även

• Mars naturliga satelliter
• Jupiters naturliga satelliter
• Uranus naturliga satelliter
• Neptunus naturliga satelliter

v • d • r Solsystemet Solen · Merkurius · Venus · Jorden · Mars · Ceres · Jupiter · Saturnus · Uranus · Neptunus · Pluto · Eris Övriga himlakroppar Vesta · Sedna · Makemake · Haumea · Quaoar Månar Jordens · Mars · Jupiters · Saturnus · Uranus · Neptunus · Plutos · Eris Områden Asteroidbältet · Kuiperbältet (TNO/SDO) · Oorts kometmoln Asteroidtyper NEO · Asteroid · Trojaner · Centaurer · Kuiperbältet: Cubewano · Plutino · Twotino Planetariska ringar Jupiter · Saturnus · Uranus · Neptunus