Rättsprövning
Från Rilpedia
Rättsprövning kan sedan 2006 ske av vissa av svenska Regeringens beslut sedan Riksdagen antagit lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut.[1] [2]
Rättsprövning kan ske av sådana regeringsbeslut som innefattar en prövning av någons civila rättigheter eller skyldigheter, i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen.[3]
Sådan rättprövning har skett bland annat i detta mål där Regeringsrätten ogillat klagandens yrkande.[4]
När det gäller rättsprövning av tillståndsbeslut som omfattas av Århuskonventionens rätt till domstolsprövning, får endast vissa miljöorganisationer ansöka om rättsprövning. De organisationer som får ansöka är sådana som anges i 16 kap. 13 § miljöbalken, det vill säga miljöorganisationer som har bedrivit verksamhet i Sverige i minst tre år och som har lägst 2 000 medlemmar.[5]
Rättsprövningen avser endast regeringens beslut. Andra beslut, som enligt Europakonventionen ska kunna domstolsprövas, får i stället överklagas till allmän förvaltningsdomstol i vanlig ordning.
Regeringsrätten prövar ansökningar om rättsprövning.[6]
En ansökan om rättsprövning ska ha kommit in till Regeringsrätten senast tre månader från dagen för beslutet. Det skall framgå av ansökan vilken rättsregel sökanden anser att beslutet strider mot och vilka omständigheter som åberopas till stöd för talan.[7]
Regeringens beslut gäller fortsatt även om ansökan om rättsprövning har gjorts. Regeringsrätten får dock bestämma att om inhibition det vill säga att beslutet tills vidare inte ska gälla.[8]
Muntlig förhandling kan hållas om sökanden begär det och det inte är uppenbart obehövligt. [9]
Om Regeringsrätten finner att regeringens beslut strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som klart framgår av omständigheterna, ska beslutet upphävas.[10]
Regeringsrätten ska, om det behövs, återförvisa ärendet till regeringen.
Rättshistoria
Sverige fick under lång tid berättigad kritik för att regeringsbeslut, som rörde enskilds civila rättigheter eller skyldigheter enligt Europakonventionen, inte kunde bli domstolsprövade på annat sätt än om resning beviljades.
Det kunde som exempel, gälla regeringens avslag på enskilds överklagande av vägverkets beslut att fastställa en arbetsplan för en motorväg, som raserade gård och grund, boningshus och förvärvskällan samt inverkade negativt på nationellt och internationellt skyddade miljövärden. Detta stred emot bland annat Europakonventionens krav på rätt domstolsprövning.
Trots att Sverige ratificerade Europakonventionen 1952 infördes konventionen först 1995 som gällande lag och intogs en bestämmelse i 2 kap. 23 § Regeringsformen om att lag eller annan författning inte fick meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen.
Först 1988 kom rättsprövningslagen, varigenom bland annat vissa regeringsbeslut kunde rättsprövas av Regeringsrätten efter ansökan dit, som skulle inges inom 3 månader från regeringsbeslutet.
I de regeringsbeslut som kan rättsprövas lämnas nämligen inte någon fullföljdshänvisning om möjligheten till rättsprövning hos Regeringsrätten. Enskilda som inte känner till möjligheten till rättsprövning, sannolikt de flesta, och som velat klaga till domstol på regeringsbeslutet, går miste om det och kan härigenom drabbas av allvarlig och irreparabel rättsförlust. Det kan även innebära att viktiga allmänna, liksom internationellt skyddade intressen, t.ex. miljöintressen av olika slag, aldrig blir domstolsprövade.
Avsaknaden av den viktiga länken i kedjan mellan regeringsmakt och domstolsprövning och nyckeln till domstolsprövningen – besvärshänvisningen – medförde att rätten till domstolsprövning blev en nullitet för enskilda som inte ägde den expertkunskap om fullföljdsinstitutet, som bland annat regering och riksdag fortfarande synes sakna.[11]
Innan den nya lagen antogs, kunde regeringen ogilla ett överklagande endast under hänvisning till att klaganden inte hade rätt till överprövning.[12]
Fotnoter
- ↑ https://lagen.nu/2006:304
- ↑ http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GT0356
- ↑ Artikel 6.1 Om rätt till en rättvis rättegång http://www.echr.coe.int/NR/rdonlyres/1009F7DB-87E3-4056-8E17-8A8A41768BA7/0/SwedishSuédois.pdf
- ↑ https://lagen.nu/dom/ra/2006:65
- ↑ https://lagen.nu/2006:304#P2
- ↑ https://lagen.nu/2006:304#P3
- ↑ https://lagen.nu/2006:304#P3
- ↑ https://lagen.nu/2006:304#P5
- ↑ https://lagen.nu/2006:304#P6
- ↑ https://lagen.nu/2006:304#P7
- ↑ http://www.advokatsamfundet.se/templates/CommonPage_Advokaten.aspx?id=6986
- ↑ https://lagen.nu/dom/ra/1993:87
