Peter I av Ryssland

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Peter den store)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Uppslagsordet Peter den store leder hit. För andra betydelser, se Peter den store (olika betydelser).
Peter I av Ryssland
Peter I av Ryssland
Peter I av Ryssland
Regeringstid 1682-1725
Kröning 25 juni 1682 (tsar)
Ätt Romanov
Föräldrar Aleksej Michajlovitj
Natalja Narysjkina
Gemål(er) Jevdokija Lopuchina
Katarina I av Ryssland
Företrädare Fjodor III
Efterträdare Katarina I
Född 9 juni 1672
Moskva
Död 8 februari 1725 (53 år)
Begravningsplats under hans eget stall 1725. Peter den store hade begärt att få begravas under sitt eget boende efter hans död. Därmed fick han som han ville och folk hjälpte till att flytta på stallet, begrava honom, och sätta tillbaka huset. Eftersom husen inte var så stora på den tiden var det inga problem.

Peter I (ryska: Пётр I Алексеевич, "Pjotr I Aleksejevitj"), även känd som Peter den store (ryska Пётр Великий, Pjotr Velikij), född 9 juni 1672 Moskva, död 8 februari 1725, var från 1682 till 1725 tsar och storfurste av Ryssland och från 1721 till 1725 Ryska imperiets första kejsare. Han räknas fortfarande som en av Rysslands mest framgångsrika politiker.

Innehåll

Biografi

Barndom

Han var son till tsaren Aleksej I Michajlovitj och hans andra fru. Med sin första fru fick Aleksej fem söner och åtta döttrar, men endast två söner levde när Peter föddes. När pappan Aleksej dog tog hans äldste överlevande bror Fjodor III över makten. När han dog barnlös 1682 ansåg bojarerna att den tioårige brodern Peter och hans sextonårige halvbror Ivan V skulle bli hans efterträdare. Peter och Ivan var samregenter fram till Ivans död 1696.

Peter den stores reformer

Peter ville omforma Ryssland till en modern, västerländsk stat. Under början av 1700-talet genomförde han stora reformer för att närma Ryssland till västvärlden. Dessa reformer fick stor betydelse för överklassens vardag; deras klädsel, vanor, sociala liv och utbildning förändrades. Ryssar skickades till Västeuropa för att studera och man lärde sig främmande språk i större utsträckning.[1] Som ett resultat av överklassens nya vanor uppstod en enorm kulturell klyfta mellan adeln och allmogen.[1] Han lät år 1703 göra St. Petersburg till Rysslands nya huvudstad, istället för det folkrikare men "modernt fattigare" Moskva.

Stora nordiska kriget

Han deltog i anfallsförbundet mot Sverige 1699 men besegrades av Karl XII vid Narva år 1700 (se Slaget vid Narva) efter det att Danmark-Norge besegrats. Peter bidrog med en del styrkor som stred mot Karl XII i Polen 1701-1707 och erövrade 1703 Ingermanland där han anlade staden S:t Petersburg, namngiven efter hans namnhelgon Sankt Peter.

Peter I:s militära framgångar efter Narva

Huvudartikel Karl XII:s ryska fälttåg Efter Narva fick han andrum till att modernisera armén, och det skulle snart visa sig avgörande. År 1707 tågade Karl XII emot Ryssland med en stor karolinsk här på 35 000 man. En rysk armé sändes ut men besegrades i Slaget vid Holowczyn, Karl XII:s favoritseger. Karolinerna fortsatte mot Moskva, men ryssarna använde sig av den brända jordens taktik som tillsammans med den ryska vinterkylan innebar en katastrof för den svenska armén. Karl XII sökte sig söderut för att komma i kontakt med kosackhövdingen Ivan Mazepa, men tsar Peters nya armé besegrade Mazepas armé på 40 000 man innan denne hunnit förena sig med Karl XII:s armé. En livländsk här på 15 000 man som sändes till undsättning blev också den besegrad av Peter I. Den ursprungliga svenska armén hade krympt till 25 000 man, och de var uthungrade, trötta och nedsatta. För att locka till sig och slå den ryska armén belägrade karolinerna Poltava i Ukraina (södra Ryssland). Tsar Peter anlände och lyckades besegra Karl XII i Slaget vid Poltava den 28 juni 1709. Det svenska nederlaget torde bero på att Karl XII var sårad och därför inte kunde leda styrkorna, att de två andra som skulle leda styrkorna inte kunde komma överens samt en förkrossande numerär underlägsenhet (endast 17 000 svenskar mot över 40 000 ryssar).

Fem år senare (1714) så hade tsar Peter erövrat Livland, Estland, Ingermanland, Kexholm, Karelen och hela Finland. Emellertid så utrymde ryssarna Finland då freden skrevs på sju år senare, dessa sju år kallas den stora ofreden.

Följden av den ryska segern

Efter segern vid Poltava steg Ryssland och blev en stormakt, medan Sverige sjönk och inte spelade så stor roll längre. Stora nordiska kriget varade 1700-1721 och freden i Nystad 1721 mellan Sverige och Ryssland, erhöll Ryssland officiellt Ingermanland samt Estland och svenska Livland (motsvarande dagens Estland och Lettland ner till Riga).

Efter Stora nordiska kriget

Äktenskap och barn

Peter var gift två gånger; först med den ryska adelsdamen Jevdokija Lopuchina, med vilken han fick sonen Aleksej, far till den blivande tsaren Peter II. Efter att ha skilts från sin första hustru gifte han om sig med sin älskarinna, den blivande kejsarinnan Katarina I; de fick döttrarna Anna Petrovna, mor till den blivande tsaren Peter III, och den blivande kejsarinnan Elisabet

Död

Under vinter 1723 fick Peter, vars hälsa aldrig varit på topp, problem med utsöndringen och urinblåsan. Sommaren 1724 utförde läkare den nödvändiga operationen som släppte ut strax under två kilo av blockerat urin. Peter blev sängliggande till senhösten. Första veckan i oktober, rastlös och säker på att han var botad, gav sig Peter ut på en längre inspektionstur av olika projekt. Enligt historien var det i november när Peter var i Lachta vid Finska viken för att inspektera några järnverk, som han såg en grupp soldater som höll på att drunkna en bit från land. Han vadade ut i det iskalla vattnet med vatten upp i höfthöjd och räddade soldaterna.[2]

Efter räddningen i det isiga vattnet sägs Peters problem med urinblåsan ha förvärrats och sedermera lett till hans död den 8 februari 1725. Historian har dock mötts med skepsis hos historiker. De påpekar att den tyske krönikören Jacob von Stählin är den enda källan för historien och att ett sådant hjältedåd inte skulle ha dokumenterats av någon annan verkar osannolikt. Detta och tidsintervallet mellan händelsen och Peters död verkar utesluta någon direkt koppling. Historien kan dock innehåll något korn av sanning.

Tidigt i januari 1725 drabbades Peter återigen av uremi. Historien säger att innan Peter föll in i medvetslöshet bad han om ett papper och en penna och skrev en oavslutad mening: "Lämna allt till..."; sedan, utmattad av ansträngningen, bad han att hans dotter Anna skulle bli kallad på.[3]

Peter dog mellan fyra och fem på morgonen den 8 februari 1725. En obduktion visade att hans urinblåsa var infekterad med kallbrand.[4] Hans var 52 år och 7 månader när han dog och hade regerat i 42 år.

Peter ärvde ett outbildat, otränat, ociviliserat och vidskepligt land. I stora drag bytte Peter den store tradition till fördel för modernisering, och det var en modernisering som hjälpte Ryssland bli en av de konkurrerande makterna i Europa.

Externa länkar

Referenser

  1. 1,0 1,1 Encyclopædia Britannica, på internet, 27 juni 2008, uppslagsord: Russian literature
  2. [1]
  3. "Lämna allt till..."-historian dyker upp första gången i H-F de Bassewitz Russkii arkhiv 3 (1865). Ryske historikern E.V. Anisimov menar på att Bassewitzs mål var att övertyga läsarna att Anna, inte Katarina I, var Peters utvalda arvtagerska.
  4. The seizures of Peter Alexeevich. Hughes, John R.(2007) sidorna:179–182


Företrädare:
Fjodor III
Tsar av Ryssland
med Ivan V 1682-1696
Hela hans regenttid

16821725
Efterträdare:
Katarina I

Personliga verktyg