Lista över Rysslands statsöverhuvuden
Från Rilpedia
Detta är en lista över Rysslands statsöverhuvuden.
Innehåll |
Föregångare och storfurstendömen
Kievriket, storfurstendömet Vladimir-Suzdal och Storfurstendömet Moskva är i olika hög grad föregångare till Ryssland och står därför listade. Regentens titel i dessa furstendömen var Knjas (Furste) eller Velikij Knjas (Storfurste). Efter 1460 kallade sig ibland storfursten av Moskva för tsar, men titeln användes inte i arv förrän efter att Ivan den förskräcklige utropar sig till tsar av Ryssland år 1547. Han är också den förste som gör skillnad på titeln storfurste av Moskva och tsar när han under en period utnämner Simeon Bekbulatovitj till storfurste. Periodvis fungerade även patriarken av den rysk-ortodoxa kyrkan som statsöverhuvud, bland annat under perioder av ockupation som i slutet av den Stora oredan.
Svenskt namn | Ryskt namn | Regeringstid | Levnadstid |
---|---|---|---|
Kievriket (860–1263) |
|||
Rurikdynastins olika furstendömen (1168–1547) |
|||
De ryska furstendömena är skattepliktiga till mongolerna under perioden från 1240-talet till 1450-talet. Se Gyllene horden. |
|||
Ryska tsarer (1547–1605) |
|||
Rurikdynastin (1547–1598) |
|||
Ivan IV den förskräcklige | Ivan Groznyj | 1547–1584 | 1530–1584 |
Fjodor I | 1584–1598 | 1557–1598 | |
Ätten Godunov (1598–1605) |
|||
Boris Godunov | 1598–1605 | cirka 1551–1605 | |
Fjodor II | 13 april – 20 juli 1605 | 1589–1605 | |
Den stora oredan (1605–1613) |
|||
Falske Dmitrij | 1605–1606 | död 17 maj 1606 | |
Vasilij IV | 1606–1610 | 1552–1612 | |
Falske Dmitrij II | "Tusjinförrädaren" | 1607–1610 | död 1610 |
Falske Dmitrij III | 2 mars – 18 maj 1612 | död 1612 | |
Ätten Romanov (1613–1721) |
|||
Mikael Romanov | Michail Fjodorovitj Romanov | 1613–1645 | 1596–1645 |
Aleksej Romanov | Aleksej Michajlovitj Romanov | 1645–1676 | 1629–1676 |
Fjodor III | Fjodor III Aleksejvitj Romanov | 1676–1682 | 1661–1682 |
Ivan V | Ivan V Aleksejvitj Romanov | 1682–1696 | 1666–1696 |
Peter den store | Pjotr Velikij | 1682–1721 | 1672–1725 |
Kejsare över hela Ryssland (1721–1917) |
|||
Ätten Romanov (1721–1762) |
|||
Peter den store | Pjotr Velikij | 1721–1725 | 1672–1725 |
Katarina I | Jekaterina I | 1725–1727 | 1684–1727 |
Peter II | Pjotr II | 1727–1730 | 1715–1730 |
Anna av Ryssland | Anna Ivanova | 1730–1740 | 1693–1740 |
Ivan VI | 1740–1741 | 1740–1764 | |
Elisabet | Jelizaveta | 1741–1762 | 1709–1762 |
Ätten Holstein-Gottorp-Romanov (1762–1917) |
|||
Peter III | Pjotr III | 5 januari – 28 juni 1762 | 1728–1762 |
Katarina den stora | Jekaterina II Velikaja | 1762–1796 | 1729–1796 |
Paul | Pavel | 1796–1801 | 1754–1801 |
Alexander I | Aleksandr I | 1801–1825 | 1777–1825 |
Nikolaus I | Nikolaj I | 1825–1855 | 1796–1855 |
Alexander II | Aleksandr II | 1855–1881 | 1818–1881 |
Alexander III | Aleksandr III | 1881–1894 | 1845–1894 |
Nikolaus II | Nikolaj II | 1894–1917 | 1868–1918 |
Ryska republikens statschef (1917) |
|||
Furst Georgij Lvov | Knjas Georgij Lvov | 15 mars – 7 juli 1917 | 1861–1925 |
Alexander Kerenskij | Aleksandr Kerenskij | 21 juli – 8 november 1917 | 1881–1970 |
Sovjetunionen (1917–1991) |
|||
Under åren (1917–)1922–1991 är Ryssland en del av Sovjetunionen. Se Lista över Sovjetunionens ledare. |
|||
Ryska federationens presidenter (1991-) |
|||
Boris Jeltsin | 10 juli 1991 – 31 december 1999 | 1 februari 1931 – 23 april 2007 | |
Vladimir Putin | 31 december 1999 – 7 maj 2008 | 7 oktober 1952- | |
Dmitrij Medvedev | 7 maj 2008- | 14 september 1965- |
Noter
- Boris Godunov styrde i praktiken landet under Fjodor I:s tid vid makten.
- Vladislav av Polen valdes till tsar men han tillbringade aldrig någon tid i Ryssland. Ibland tillskrivs han titeln som tsar under perioden 1610–1613.
- Gustav II Adolf:s bror Karl Filip av Sverige var även han aktuell som alternativ i den Stora oredan men blev aldrig vald.
- Av de "Falske Dmitrij" som räknas upp under den stora oredan är det bara den första som kan sägas ha behärskat det ryska territoriet.
- Patriarken Filaret (Fjodor Romanov) var förmyndare för sin son Mikael Romanov innan den blivit myndig.
- Sofia Aleksejevna var regent under delar av Ivan V och början av Peter den stores tid som tsarer.
- Under Ivan VI korta tid som rysk kejsare styrdes landet av Ernst Johann von Biron och Andrej Ostermann som förmyndare.
- Konstantin Romanov var under en period innan Nikolaj I utropad till kejsare av en mindre grupp inom statsstyrelsen. Han avstod sin arvsrätt till förmån för brodern.
- Nikolaj II abdikerade 1917 till förmån för sin bror ärkehertig Mikael som i och med detta var tsar i 24 timmar innan han avsade sig rätten att efterträda sin bror. Ibland kallas han för Mikael II.
- Aleksandr Rutskoj utnämndes till president av Ryska Federationen av det parlament som befann sig i opposition till Boris Jeltsin mellan 22 september till 4 oktober 1993.