Från Rilpedia

tallium - bly - vismut Sn Pb Uuq    Periodiska systemet
Allmänt
Namn, kemiskt tecken, nummer	bly, Pb, 82
Ämnesklass	övriga metaller
Grupp, period, block	14, 6, p
Densitet	11340 kg/m3 (273 K)
Hårdhet	1,5
Utseende	blåaktigt vit
Atomens egenskaper
Atommassa	207,2 u
Atomradie (beräknad)	180 (154) pm
Kovalent radie	147 pm
van der Waalsradie	202 pm
Elektronkonfiguration	[Xe]4f145d106s26p2
e− per skal	2, 8, 18, 32, 18, 4
Oxidationstillstånd (oxid)	4, 2 (amfoterisk)
Kristallstruktur	kubisk (ccp)
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd	fast
Smältpunkt	600,61 K (328 °C)
Kokpunkt	2022 K (1740 °C)
Molvolym	18,26 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme	177,7 kJ/mol
Smältvärme	4,799 kJ/mol
Ångtryck	4,21×10-7 Pa vid 600 K
Ljudhastighet	1260 m/s m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet	2,33 (Paulingskalan)
Värmekapacitet	129 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga	4,81×106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga	35,3 W/(m·K) W/(m·K)
1a jonisationspotential	715,6 kJ/mol
2a jonisationspotential	1450,5 kJ/mol
3e jonisationspotential	3081,5 kJ/mol
4e jonisationspotential	4083 kJ/mol
5e jonisationspotential	6640 kJ/mol
Mest stabila isotoper
Isotop Förekomst Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod. 202Pb syntetisk 52500 år α ε 2,598 0,050 198Hg 202Tl 204Pb 1,4 % >1,4×1017 år α 2,186 200Hg 205Pb syntetisk 1,53×107 år ε 0,051 205Tl 206Pb 24,1 % 206Pb, stabil isotop med 124 neutron(er) 207Pb 22,1 % 207Pb, stabil isotop med 125 neutron(er) 208Pb 52,4 % 208Pb, stabil isotop med 126 neutron(er) 210Pb syntetisk 22,3 år α β- 3,792 0,064 206Hg 210Bi
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Bly är ett metalliskt grundämne, som är beständigt mot luft och syror. Bly och alla dess föreningar har en tendens att lagras i människokroppen och kan ge fosterskador, njurskador och bestående skador på det centrala nervsystemet. Metalliskt bly förångas vid 593 °C vilket ger upphov till mycket giftig blyånga.

Bly skyddar effektivt mot joniserande strålning och röntgenstrålning. Därför är väggar och tak i röntgenrum klädda med bly.

Bly heter på latin plumbum vilket ger bly den kemiska beteckningen "Pb".

I alkemilitteratur förekommer flera benämningar på bly och dess föreningar:

• Aabam
• Saturnus
• Plumbum nigrum (men ibland har man därmed menat antimon)
• Med plumbum candidum avses tenn!
• Plumbum ustum är blysulfid.

Innehåll 1 Användningsområden 2 Kuriosum 3 Se även 4 Källor

Användningsområden

• Rörledningar.
• Skyddsutrustning, till exempel i form av förkläden vid arbete med radioaktiva ämnen och vid röntgendiagnostik.

• Legeringsämne i lödtenn.

• Bly och blyoxid är väsentliga komponenter i bly/syra-batterier, som har vidsträckt användning i motorfordon och reservkraftanläggningar av alla de slag.

• Blyplåt används som bordsbeläggning vid laddningsstationer för blybatterier, eftersom det är motståndskraftigt mot batterisyran (svavelsyra). En annan tillämpning av blyplåt är som täckning av tegelskorstenars krön i stället för förzinkad järnplåt, som inte står emot rökgaser.

• Om kopparlinor för åskledare skulle anslutas direkt till förzinkad takplåt eller stålmaster, skulle förbandet snabbt förstöras på grund av galvanisk korrosion. För att motverka det används mellanlägg av blyplåt och förblyade kabelskor med mera, som reducerar sprången i kontaktpotentialen.

• Blyhagel används i hagelammunition vid jakt.

• Bly används i kölar på segelbåtar då bly har en hög densitet. Massan i en blyköl utövar ett rätande moment så att en segelbåt inte välter.

• Bly används i fiskesänken. På senare år har dock diskussioner uppkommit om att förbjuda detta, på grund av dess giftighet.^[1]

Kuriosum

Rent bly smälter i kokande linolja.

Se även

• Periodiska systemet

Källor

1. ↑ Fiskejournalen - "Förbud mot bly?", 2007-04-30