Jimi Hendrix

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (april 2009)

Den här artikeln behöver språkvård. Hjälp till genom att förbättra texten. Se Rilpedia:Korrekturläsning för mer information, och Kategori:Rilpedia:Språkvård för fler artiklar i behov av språkvård.

James Marshall Hendrix (född Johnny Allen Hendrix den 27 november 1942 i Seattle, Washington, död 18 september 1970 i London), var en amerikansk rockgitarrist, sångare och låtskrivare, känd som en av rockmusikens främsta stilbildande gitarrister.

Jimi Hendrix revolutionerade gitarrspelet med en kombination av exceptionell spelteknik och användandet av ny förstärkarteknik och elektronik såsom fuzzboxar och effektpedaler. Hans influenser var främst blues- och soultraditionerna men även 1960-talets psykedeliska strömningar. Hendrix fick flest röster i en omröstning 1999 anordnad av Guitar Magazine, där professionella gitarrister röstade fram 1900-talets främste gitarrist. Han blev även känd för att avsluta konserterna med att slå sönder sin gitarr på scenen, varpå han satte eld på instrumentet.

Musikern

Han var det första av fem barn. Hans mor och far adopterade bort hans två systrar innan det blev skilsmässa och hans mor gifte om sig. Vid nio års ålder förlorade Hendrix sin mor. Fadern Al Hendrix fick vårdnaden över Jimi och hans två bröder, varav den ena senare bortadopterades. Jimi visade tidigt prov på musikalisk begåvning, något som fadern uppmuntrade då han sålde sin saxofon och köpte en gitarr till den då tolvårige sonen. Jimi Hendrix hämtade inspiration från rockmusik och blues. 1962 flyttade Hendrix till Nashville. Under en femårsperiod var han kompmusiker åt bland andra Ike & Tina Turner, The Isley Brothers, Little Richard, Jackie Wilson och B.B. King.

1966 upptäcktes Hendrix av den brittiske managern Chas Chandler, som tog med Hendrix till Storbritannien. Tillsammans fick de tag på två kompmusiker till Hendrix: trummisen Mitch Mitchell och basisten Noel Redding. Trion kallade sig The Jimi Hendrix Experience, och scendebuterade i slutet av 1966 i Evreux utanför Paris. Gruppen slog igenom stort under första halvåret 1967 med låtar som "Hey Joe", "Purple Haze", "The Wind Cries Mary", samt LP:n Are You Experienced?. Succén följdes upp med album som Axis: Bold as Love (1967) och Electric Ladyland (1968).

Gruppen spelade på Gröna Lund i Stockholm i Sverige i maj 1967. Folk i Sverige och USA ansågs generellt sett ha liknande musiksmak, och spelningen var tänkt att ge en fingervisning om hur framgångsrik en eventuell lansering i USA kunde tänkas bli. Jimi Hendrix fick också ett barn med en svenska som nu lever, en pojke. 15 000 personer kom till konserten i Stockholm, och en månad senare framträdde gruppen på Monterey Pop Festival i Kalifornien. Spelningen rönte stor uppmärksamhet; bland annat satte Hendrix eld på sin gitarr och gruppen slog igenom i USA över en natt.

Jimi Hendrix använde sig främst av Fender Stratocaster-gitarrer, men också av diverse Gibson-modeller, till exempel Flying V, vid både studioinspelningar och livekonserter. En 8-strängad svensktillverkad Hagström-bas inköpt 1967 användes också vid studioinspelningar.^[1]

Showmannen

En av Hendrix förebilder var Buddy Guy. Hendrix lät sig inspireras av Buddys spelstil och vilda framträdanden. Dennes gitarrspel med tänderna, bakom ryggen och över huvudet imponerade på Hendrix och han var inte sen att ta efter. Andra trick Hendrix gjorde var att spela med gitarren mellan benen, att låtsas ha sex med gitarren, (sin "Electric Lady", som han kallade den), att spela med två gitarrer, (dvs. att ha en att spela med vanligt och en som han spelade med fötterna på), att spela med gitarren upp-och-ned (Hendrix var vänsterhänt och när han började spela gitarr hade han bara en "högerhänt" gitarr hemma); han tände (t.ex på Monterey International Pop Festival den 18 juni 1967 i USA) eld på sin gitarr efter det att den specialdesignade elgitarren hade blivit ommålad eftersom Hendrix inte hade varit nöjd med färgerna. Den hade målats med brandfarlig sprutlackering och i slutet på låten Wild Thing offrade han sin gitarr till lågorna med hjälp av lite tändvätska. Det tunga ljudet han hade fick han fram genom att skruva loss högtalarelementen i förstärkarna så att han fick extra mycket distorsion. Han utnyttjade i tillägg akustisk rundgång som konstnärlig effekt. Hendrix spexade scenshow gjorde honom ännu mer populär. Ett av de mer berömda ögonblicken var när han tolkade USA:s nationalsång under Woodstockfestivalen 1969.

Samarkand Hotel, där Hendrix avled, är numera privatbostäder.

Hendrix gav flera konserter i Sverige, bland annat två stycken på Lorensbergs Cirkus i Göteborg den 4 januari 1968. Detta Sverigebesök blev uppmärksammat bland annat genom att Hendrix åtalades och dömdes för svår skadegörelse efter sin bärsärkagång natten innan på Hotell Opalen. Jimi Hendrix sista konsert i Sverige var på Liseberg, den 1 september 1970.

Hendrix hade under stora delar av de sista åren av sitt liv problem med sömnlöshet och tungt drogmissbruk. Han avled den 18 september 1970 på Samarkand Hotel i London. Dödsorsaken var enligt dödsattesten kvävning orsakad av egna uppkastningar. Han hade kvällen före intagit rödvin och sömntabletter. Enligt läkaren som tog emot honom, hade han kvävts efter att han hade kräkts i sömnen. ^[2]

Året innan han dog så spelade han in en film på Hawaii. Denna film innehåller intervjuer och låtar med Hendrix. Filmen heter Rainbow Bridge och finns än i dag att köpa. I filmen syns också Pat Hartley som var en av Hendrix många älskarinnor.

Diskografi

• 1967 - Are You Experienced?
• 1967 - Axis: Bold as Love
• 1968 - Smash Hits (samlingsalbum, släpptes 1969 i USA)
• 1968 - Electric Ladyland
• 1970 - Band of Gypsys (livealbum)
• 1971 - The Cry of Love
• 1972 - War Heroes
• 1997 - First Rays of the New Rising Sun
• 1997 - Experience Hendrix: The Best of Jimi Hendrix
• 1965 - Early Jimi Hendrix vol II (Jimi Hendrix & Curtis Knight)
• 1967 - Soul (Jimi Hendrix & Curtis Knight)

Externa länkar

• The Official Jimi Hendrix Website
• Jimi Hendrix Concerts
• Jimi Hendrix Live
• Jimi Hendrix info
• The Death Of Jimi Hendrix (Del1)
• The Death Of Jimi Hendrix (Del2)

Referenser

1. ↑ http://hem.passagen.se/awe/hagstromsvartister.htm
2. ↑ The Final Days, Tony Brown utdrag citerat på http://woodstockhendrix.gobot.com/about.html