Organisationsnummer

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Organisationsnummer fungerar i Sverige som personnummer men avser en juridisk person, alltså en kommun, ett aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, ekonomisk förening, ideell förening, stiftelse eller trossamfund. Organisationsnummer är en svensk företeelse som infördes 1975 genom lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Organisationsnummer används främst vid kontakt med Skatteverket, Bolagsverket och andra myndigheter, samt ligger till grund för EU:s VAT-nummer för svenska företag. De måste också skrivas på kvitton och fakturor till kunder.

Liksom personnummer består organisationsnumret av tio siffror, varav den sista är en kontrollsiffra som kan beräknas ur de föregående nio, men position tre i organisationsnumret betecknar inte någon månad, utan är 2 eller högre.

Det år en person fyller 100 år ändras strecket (-) mellan sjätte och sjunde siffran till ett plustecken (+).


Den första siffran i organisationsnummret anger vilken grupp av företagsformer organisationen tillhör, nämligen:

  • 2 Stat, landsting, kommuner, församlingar
  • 5 Aktiebolag
  • 6 Enkelt bolag
  • 7 Ekonomiska föreningar
  • 8 Ideella föreningar och stiftelser
  • 9 Handelsbolag och kommanditbolag

För enskilda firmor är organisationsnumret samma som ägarens personnummer.

12-siffriga organisationsnummer/personnumer: För juridisk person: 16 + företagets tilldelade organisationsnummer (10 siffror) För fysisk person: sekelsiffror 18, 19 el. 20 + personnummer (10 siffror)


Kontrollsiffran beräknas enligt följande:

  • De nio första siffrorna i personnumret multipliceras växelvis med 2 och 1.
  • En delsumma som är på fler än två siffror, exempelvis 14, betraktas som två delsummor på 1 respektive 4.
  • Addera sedan alla delsummor till en totalsumma.
  • Beräkna differensen mellan det jämna tiotal som ligger närmast över totalsumman, och totalsumman. Exempel: om totalsumman är 26 är närmast jämna tiotal ovanför 30, och 30 - 26 = 4. Samma resultat ges av (10 - (26 mod 10)) mod 10.
  • Differensen, eller resten från beräkningen med modulo 10, ska vara samma som den tionde siffran, kontrollsiffran, i personnumret. Om så är fallet, är det ett giltigt personnummer.
  • Se även Luhn-algoritmen.

Exempel på beräkning av kontrollsiffra Nedan applicerar vi ovanstående uträkning på ett fiktivt personnummer för en person född den 31 februari 1975. Då det inte finns någon svensk medborgare som kan vara född den 31 februari, så medför inte detta exempel obehag för någon innehavare av ett svenskt personnummer.

Kontroll av att 750231-0241 är ett giltigt personnummer (om den 31 februari hade funnits). Detta genom att se om den tionde siffran, kontrollsiffran, överensstämmer med resultatet av nedanstående uträkning som bygger på de nio första siffrorna. Ett annat sätt att se på det är att totalsumman (med kontrollsiffran) ska vara jämnt delbart med 10 (modulo 10).

  • (7*2) + (5*1) + (0*2) + (2*1) + (3*2) + (1*1) + (0*2) + (2*1) + (4*2)
     = 14 + 5 + 0 + 2 + 6 + 1 + 0 + 2 + 8
  • En delsumma på mer än två siffror (> 10) betraktas som två olika delsummor, ovanstående uträkning blir därav 1 + 4 + 5 + 0 + 2 + 6 + 1 + 0 + 2 + 8
  • Totalsumman beräknas utifrån 1 + 4 + 5 + 0 + 2 + 6 + 1 + 0 + 2 + 8 och den blir 29
  • Det jämna tiotal som är närmast ovanför 29 är 30. Differensen 30-29 är 1.
  • Kontrollsiffran (den tionde siffran) är också 1, vilket innebär att 750231-0241 är ett giltigt personnummer (om den 31 februari hade funnits).

Länkar

Personliga verktyg