Från Rilpedia

Olaus (Olof) Laurelius, född 10 augusti 1585 i Håtorps

by, Lyrestads socken i Västergötland, död 6 april 1670 i Västerås, var en svensk biskop och teologisk författare. Han var rektor vid Uppsala universitet 1630 och 1637, och ledde prästeståndet i riksdagen i ärkebiskopens ställe. Han räknas som en av 1600-talets viktigaste teologer i Sverige.

Biografi

Olaus Laurelius var son till Lars Svensson och Ingeborg Ambjörnsdotter. Efter akademiska studier i Uppsala, Jena och Giessen, blev Laurelius magister i Rostock 1617. Han anställdes efter sin återkomst till Sverige som lärare för två unga friherrar Horn af Åminne. För sina förtjänster i det friherrliga Hornska huset befordrades han 1621 till log. professor i Uppsala, varefter han lät prästviga sig 1623 och utnämndes året därpå till extra ordinarie professor i teologiska fakulteten. Befordrad 1625 till ordinarie teologie professor, erhöll han 1640 teologie doktorsvärdighet och fullmakt som pastor primarius i Stockholm. 1647 utnämndes han till biskop i Västerås, vilket ämbete han innehade till sin död därstädes den 6 april 1670.

Hos sin samtid hade Laurelius ett aktat namn såsom lärd och erkännes såsom sådan även av senare författare. Bland hans många arbeten av teologiskt och kyrkohistoriskt innehåll bör nämnas en katekes han författade: Eenfalligha fråghor eller spörzmåål om vår Christendoms stycker för enfalligt folck etc (1635) vilken, utgången i en mängd upplagor, utan offentlig auktorisation ingått som en allmänt begagnad lära för barn i Svenska kyrkan och på flera orter vunnit större förtroende än både Svebilius och Lindbloms förklaringar.

Laurelius deltog 1635 i ärkebiskopens ställe i ständernas förhandlingar och bevistade sedermera i allmänhet riksdagarna till och med 1654. Han författade 1647 de privilegier för prästeståndet, som i huvudsak stadfästes 1650 av drottning Kristina, och gjorde viktiga förarbeten till 1686 års kyrkolag.

Gift 1622 med Margareta, en dotter till ärkebiskop Petrus Kenicius.

Källor

Delar av denna artikel består av bearbetad text ur den upphovsrättsfria upplagan av Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.

• Håkan Malmberg, Professuren i semitiska språk 400 år, s. 2 f

Företrädare: Johannes Rudbeckius

Biskop i Västerås stift 1647–1670

Efterträdare: Nicolaus Johannis Rudbeckius