Från Rilpedia

Nya Allén, är en 1 830 meter lång gata - en allé som genomkorsar stadsdelarna Haga, Pustervik, Vasastaden, Lorensberg och Heden i centrala Göteborg. Sträckningen är mellan Järntorget och Stampbron över Fattighusån.

Gatan fick sitt namn 1815, i motsats till Gamla Allén från 1788 som har sträckningen längs Hedens västsida, parallellt med nuvarande Södra vägen. I vallraseringskontraktet av den 11 december 1807 fastslås att en allé med 3 000 alnars längd (cirka 1 800 meter) skulle anläggas. Allén blev färdig i början av 1820-talet och längs gatan planterades omkring 1 000 träd - mest almar - av vilka rådmannen Fredrik Georg Kall († 1825) skänkte 500. Almplantorna kom från "Kallens plantage", en större trädgård mellan nuvarande Storgatan, Teatergatan, Vasagatan och Södra vägen.

Drivande kraft och störste förespråkare för Nya Alléns tillkomst var Olof Wijk d.ä. Nära korsningen av Nya Allén och Kungsportsavenyn restes 1956 en byst av Wijk, bekostad genom Charles Felix Lindbergs donationsfond.

Raseringskontraktet

Utdrag, pkt. 9: "Efter det Fästnings wärken äro Raserade kommer en Allée eller Promenade åt Landsidan omkring Staden at anläggas; Och som den inom Fästningsgrafwen på flere ställen skulle blifwa couperad, så kommer den at gå utanför samma graf samt sträcka sig ifrån Masthuggs wägen til Canalen, som ifrån Fattighuset löper in til Stadens Sluss, öfwer hwilken Canal göres en brygga til den där bredewid warande stensatte wägen, så att de promenerande kunna komma ifrån Drottnings Porten ända til Carls Port och så twärt om, blifwandes denna Allée äfwen tilgängelig genom wägen från Kongs Porten. Chartan utwisar huru Alléen icke anlägges närmast Fästnings Grafwen eller utmed en der intil formerad Qyaij Gata, utan är först ett qvarter til nya Tomter eller Förstad utstakadt, och utanföre denna tilämade nya Förstad, sedan en Gata blifwit lemnad af ärforderlig bredd, kommer Alléen af ungefärligen 3 000 alnars längd at anläggas, hwilken giöres både för åkande och gående, således med fyra trädrader, och skal denna Allée ärhålla tillräckelig bredd, så at Trädraderne deruti för åkande och ridande blifwa åtminstone på tjugo alnars afstånd ifrån hwarannan planterade, och i afseende på de å Chartan projekterade och under N:o 96. upritade Bosqvéer, där Kongl. Maijt i Nåder funnit utrymmet fullkomligen medgifwa at giöra en beqwämare och täckare anläggning, skall det åligga Staden, at enär med planerings arbetet så wida hunnit, at början med denna anläggning skal giöras, til utförande deraf från Kongl. Maijts öfwer Intendents Embete begiära och Kongl. Maijts Nådiga pröfning underställa en efter sednare tiders smak lämpad Ritning. Uti sjelfwa Alléen planteras icke det wanliga Pilträdet utan andre prydelige Trädsorter, och giöres början med Alléens anläggning wid Sluss Canalen, hwarifrån den fortsattes til Masthuggs wägen, i den mån Raseringen och utplaneringen af Fästningswärken på denna sträckning medhinnes, hwarunder den wärkstälde Trädplanteringen altid underhålles, äfwensom Staden skall åligga at hela Alléen, sedan den en gång blifwit färdig, alt framgent vid makt hålla."^[1]

Källor

1. ↑ Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, fil lic Arvid Bæckström, Svensk byggnadskultur II, Nordiska museet, Stockholm 1923. Bilaga 6, s. 197

• Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1899, Tjugondeandra Årgången, utgiven av Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1899 s. 8
• Göteborgs turistkarta 1985: Med gatunamnsförteckning, turistinformation och parkeringskarta, utgiven av stadsbyggnadskontoret, Göteborg 1985 s. 72
• Göteborgs Gatunamn: 1621 t o m 2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 153, 219
• Statyer berättar - 76 konstverk i Göteborg, Bengt A Öhnander, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2004 ISBN 91-7029-565-4 s. 34