Nämndeman
Från Rilpedia
Nämndemän är lekmän som tillsammans med en eller flera lagfarna domare dömer i domstol. Nämndemän har på olika sätt medverkat i den dömande verksamheten i underrätt, det vill säga tingsrätterna och deras föregångare härads- och rådhusrätterna under hundratals år. Numera finns nämndemän även inom hovrätt, länsrätt, kammarrätt och fastighetsdomstol. Nämndemän medverkar dock inte i Högsta Domstolen och Regeringsrätten, och inte heller i vissa specialdomstolar som Marknads- och Arbetsdomstolen.
I de allmänna domstolarna deltar nämndemän vid avgörande av brottmål och familjemål och i förvaltningsdomstolarna i en rad olika måltyper, till exempel socialförsäkringsmål och mål om olika former av tvångsvård. I tingsrätt och länsrätt är nämndemännen i majoritet, medan i hovrätt och kammarrätt är de lagfarna domarna i majoritet.
Nämndemännen är helt jämlika med de lagfarna domarna - alla har varsin individuell röst och alla deltar i samtliga beslut som rätten ska fatta. Nämndemän har även rätt att bifoga reservation med motivering till domen. Detta skiljer nämndemän från de jurymän som finns i många andra länder, som till en början ofta endast medverkar i brottmål, och då vanligen bara tar ställning i skuldfrågan, medan det är domaren som fastställer påföljden. I Sverige förekommer jury enbart i tryckfrihetsmål.
Nämndemän till tingsrätt utses av kommunfullmäktige och nämndemän till hovrätt, länsrätt och kammarrätt utses av landstingsfullmäktige, i samtliga fall för en period på fyra år, i samband med de allmänna valen. Rekryteringen av nämndemän sker genom de politiska partier som är representerade i fullmäktige, varför de flesta nämndemän är medlemmar i ett parti. Nämndemannauppdraget är dock opolitiskt - att ta politiska hänsyn när man dömer strider mot lagen och domareden - varför några hinder för att utse ickemedlemmar inte finns. Tvärtom uttalade både Regeringen och Riksdagen under 2006 att det är viktigt att rekryteringen breddas utanför de politiska partierna.
Nämndemannatraditionen är gammal i Sverige och därmed också i Finland och är ett sätt att låta lekmän medverka i den dömande processen. Till syftena hör både att ge allmänheten inblick i den dömande verksamheten, och därmed höja förtroendet för domstolarna, och att tillse att rättstillämpningen ligger i linje med det allmänna rättsmedvetandet.
